På ett sätt har livet krympt sen jag började jobba. För jag inser att jag glädjer mig åt andra saker nu än då.
Sittplats på bussen.
Solsken = ljus morgon.
Fina höga vita svampar i en trädgård vi passerar.
Fåren jag åker förbi varje dag, som ligger där som små goa ulltottar i grönt gräs under träd som sprakar i orange, gult och rött.
Och idag... det blanka blanka havet i viken mitt emot skolan. Och en varm, nyköpt kofta.
Guldkant i vardagen. De stora insikterna, de stora aha-upplevelserna får vänta. Just nu, är det det lilla som gäller. Uppenbarligen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar