torsdag, maj 31, 2007

meh!

Idag vill jag skriva något fint.

Något som upprör.

Eller något som berör.

Och vad kommer det ut för ord?

Bajs.

Jag haver återigen hamnat i bloggstiltje.


Meh..

Igår strumpa ut och in.

Idag går jag hemifrån med fönstret vidöppet.

Så det är fritt fram att hoppa in i min lägenhet (bor i markplan) från halv nio till två.

Vad är det som händer?


onsdag, maj 30, 2007

Jaha och det upptäckte jag nu

Jag har tagit på mig en strumpa ut och in idag och gått så hela dan utan att märka det.

Senast jag gjorde det var jag typ fem år gammal.

Något har hänt.


Hej vad det går

Ibland har jag svårt för saker som går fort. Framförallt byråkratiska saker som går fort.

Idag bytte jag telefonoperatör till tre så jag ska kunna ringa flera av mina närmsta vänner plus andra viktiga personer gratis. I kanske... tre-fyra veckor har jag gått och ånkat på att skaffa tre. Har inte fått tummen ur, för det känns som en så stor procedur. Hur ska man välja rätt telefon? Hur ska man välja rätt abbonnemang?

Så idag trillade tummen ut, och jag stegade in på tre:s mediacenter i Nordstan. Fem minuter senare går jag ut ur affären med en ny skitfin telefon och ett redan fungerande abbonnemang.

Och jag känner mig nästan lurad.

Vad hände med byråkratin? Hallå, jag är svensk, jag är van vid att saker och ting ska malas i olika kvarnar innan det händer nåt! Såhär kan det inte gå till! Jag klarar inte av smidighet. Det blir nästan som en chock för kroppen. Ska jag ska jag ånk ånk ok då PANG så var det fixat.

Det är samma sak när man åker utomlands och ska gå igenom tullkontrollen. Man laddar som fan. Inte glömma passet. Tänk om de tror att jag är terrorist? Tänk om de hittar knark i resväskan? Tänk om de inte tror att det är jag på bilden? Med darrande händer letar man fram passet... och håller upp det i en sekund inför en apatisk passkontrollant som inte ens ser misstänksam ut utan snarare undrar varför jag inte bara går vidare. Och så kommer tullen... och bara släpper igenom en. Det går på två sekunder. (Om man inte gör som jag gjorde för då tar det väldigt mycket längre tid.) Återigen känner man sig lurad. Hallå! Misstänk mig! Jag kanske har röven full av knark eller bomber trots att jag ser snäll och svensk ut! Det ska liksom va lite krångligt.

Har också hört att man kan gå in på skatteverket, säga "hej jag vill heta det här också i andranamn" och så får man det. På fem minuter har man bytt identitet, eller i alla fall utökat den lite.

Ska det vara så?!?! Tänk om... det händer nåt?



tisdag, maj 29, 2007

Hylla honom!

Dagens låt är helt klart Cat Steven - Father and son. Dagens låt alla dagar hela livet. Ozzy börjar gråta när hon hör den. Cat/Yusuf borde verkligen få Polar music price om han inte redan fått det. Finns det någon annan i hela världen som kan sjunga med sån inlevelse?


Jag är dålig på att lura mig själv

Morgonmonstermorgnar (fränt ord) gör hela dagen knas. Svårt att få gjort nånting. Dagen skola ägnas åt att responsa på Dannes VFU-reflektion, läsa alla andras plus kanske harva lite på min egen.

Men FÖRST måste jag ju göra såna där viktiga saker som att tvätta (1,5 timma senare än planerat, se föregående inlägg förf.anm), ringa Sara och avhandla veckans improskvaller (vem kommer ikväll vad ska vi repa framöver sist gjorde vi så hur var det osv väldigt skoj att skvallra impro en favvosysselsättning faktiskt men inte det absolut viktigaste jag har att göra just idag end sidospår), ringa Marika och uppgivet försöka knö in nåt slags clownrep i det späckade schemat och gå och slänga skit i grovsoprummet. Nödvändigt? Tvätta ja. Resten nej. Inser att allt bara är ett panikslaget försök ifrån min hjärna att undvika intellektuellt krävande sysselsättningar. Tänker då aha jag måste muta hjärnan. Med socker och kaffe.

Går affären. Köper socker och fett i påse. Går hem. Fixar kaffe. Sitta datorn.

Responsar jag?

Nä. Istället äter jag socker och fett ur påse, dricker kaffe och bloggar. Den absoluta favoritsysselsättningen.

Jag skolkar från mig själv helt enkelt.


Inte idag igen...

Vid det här laget vet ni att jag vissa dagar är ett
morgonmonster. Så även idag. Somnade sisådär halv fyra kanske. Halv sju - granne numero ett vaknar och släpper möbler från hög höjd i sin lägenhet. Kvart över nio - granne numero två vaknar och måste tvångslyssna på lite skithög musik i sisådär tio minuter. Halv tio - sms och andra konstiga telefonljud. Lyckas dock domna bort en stund för att tvinga mig upp kvart i elva pga tvättid. (För övrigt är ordet tvättid helt vedervärdigt att stava. Det blir ju tvätt-id! Och man kan ju inte skriva tvätttid som det ejenklien borde heta.) Går till tvättstugan. Lyckas inte öppna mitt pass. Snäll kille säger "nämen titta, du har bokat tvättstuga 256". "Jaha, var ligger den då?" "ingen aning". Får boka om, ska tvätta klockan ett istället.

Blir man sur då ellerrrrrrr? Svar ja.

Dagen börjar i uppförsbacke.


måndag, maj 28, 2007

äh..jaha...?

Idag ringde en man till mig.

Jag vet inte om man ska lita på honom eller inte.

Han säger: Hej jag ringer från domännamnsföretaget bla bla bla, jag tänkte bara kolla, det är någon som vill ta erat domännamn xxx.com (inte avslöja företagets hemsida här då dör mitt anonyma jag)(som kanske inte är så anonymt, men ändå) och göra om till xxx.se fast ha... ja vuxet innehåll om man säger så. Stämmer det? Känner du den här mannen *säger ett namn*.
Ozzy: Nä det gör jag inte. Fan va otrevligt. Kan jag göra något åt det?
Mannen: Det enda du kan göra är att köpa domännamnet xxx.se innan han gör det.
Ozzy: Vad kostar det då?
Mannen: Det kostar 199 kronor per år, fast du köper för tio år i taget (!) så du betalar 1990 kronor, och sen eftersom du bara kommer använda det i ett år så får du tillbaka resterande belopp efter ett år.
Ozzy: Jaha vad synd för jag har inte 1990 kronor på företagskontot. Jag har nästan ingenting. Vi är ett pyttelitet företag.

Samtalet avslutas.

Funderar. Det där var skumt. Hmm. Och vem var han ejenklien?

Så ringer det igen. Samma kille. Vill kolla om jag känner nån snubbe som heter bla bla bla, och vill veta mitt domännamn.
Ozzy: Men alltså... jag vet inte om jag vill tala om det för dig, för vem är du egentligen?
Mannen: Jag ringer från ett domännamnföretag.
Ozzy: Ja men jag vet ju inte vem du är... (får fortfarande inget namn. numret är dolt)
Mannen: Men äger du det här domännamnet (han säger nåt jättekonstigt domännamn)
Ozzy: Nää det gör jag verkligen inte.
Mannen: Nä ok. Tack så mycket. (lägger på)

Vad ska man tro om detta? Håller nån på att blåsa mitt företag? Lycka till... det finns nada cash kan jag säga.


Jag är en dålig människa

Nu skolkar jag igen! Jag äro förtappad.

Gimme sommarlov.


söndag, maj 27, 2007

Hej jag schka schungaaa en låt om tjärleeeeeeeeeeek

Livet verkar inte ge mig någon input idag.

Ont bara.

Överallt.

Lyssnade för ovanligheten skull på svensktoppen nyss. (Man kan ju inte lyssna på p3 längre eftersom de bara har radiopratare med irriterande röster. Hanna Fahl p3 populär låter som om hon håller på att skratta på sig. Malin Linneroth morgonpasset pratar med eee emellane vareneda setavelese. Patti Hansén - überfinne. Hade funkat om han inte pratade ihop med Malin. Dessutom har de lagt morgonpasset på helgen ända fram till kl tolv. Denna plåga. Jag mår nästan dåligt, klarar mig inte utan mitt p3-knark.) Anywho, man kan ju fundera lite över schlagersångerskors uttal. Varför uttalar de s som sch? Och varför uttalar de kort e som långt eeeeeeeee?

Exempel: Sonja. Den låten är ett unikum i inlärt skolat uttal.

Kan inte texten, kan bara de konstiga orden.

Trallallal i sandeeeeeeeeeen
trallallall och viiisar veeeegeeeeeen

Hallå! Det heter sanden och vägen inte sandeeeeeeeeeeen och veeeegeeeeeeeeen!

Och sen kommer Sara Dawn Finer eller hur det nu stavas.

Den texten kan jag inte alls. Men ändå

Trallallall scho we go to nånting and schay that you love me

eller nåt

Ni fattar vad jag menar

eller?


lördag, maj 26, 2007

How do you are?

Jag är så galet dålig på engelska nuförti'n.

När jag gick på högstadiet var jag grym på engelska. Trodde jag. Och sen hamnade jag i obsklassen som ni kanske minns. Och nej kakan, det var inte en klass för intellektuellt funktionshindrade som jag väljer att kalla dem, det var en klass för elever som var jobbiga hormonstinna tonårsstrulputtar. Jag var bara på kort besök där, några veckor tror jag, sen blev jag snäll igen för det var så galet tråkigt att sitta i källaren med skolans hårdingar.

På gymnasiet fick vi en stackars nyutexmaninerad (eller kanske inte ens behörig) ung kille i engelska. Vi var 30 stenhårda råspacklade brudar som tyckte allt han ville göra var TRÅÅÅÅKIIIIIIIIIGT SUCK STÖN BLÄ. Jag lärde mig nog inte ett enda ord engelska på hela gymnasiet. Ändå såg jag i mitt samlade betygsdokument häromdagen att jag hade fyra. I SÄRSKILD engelska! Var det särskild? tänkte jag.

Gick Komvux några år senare och läste engelska igen. Fick vg utan att anstränga mig nämnvärt. Hur gick det till?

Sen började jag läsa franska och då var det kört. Blandar ihop allt. Kan inte. Kan defenitivt inte uttala. På praktiken gick jag ett tag med en lärare som hade engelska. Tyckte hon pratade så himla konstigt, förstod knappt vad hon sa på engelskalektionerna. Och sen förstod jag vad det var. Hon pratade engelska. Inte amerikanska. Ahaaaa... det låter på olika sätt... jätteolika sätt... *glödlampa*

Nuförtiden får jag panik när vi ska läsa artiklar och litteratur på engelska i skolan. Försöker i möjligaste mån skippa de texterna. Det är ett handikapp ibland. Kan inte läsa bloggar som Jonathan Newtons. Kan inte föra en normal konversation med den dansande araben på lindy hopen.

Jag var för övrigt queen on the dancefloor igår. Tog tjuren vid hornen och bjöd upp första killen jag såg. Han bekräftade min teori om att ingen vill dansa med mig genom att bli väldigt törstig efter en låt. Vad är det för bralleri liksom? Men, jag lät mig inte nedslås, bjöd upp en ny och sen flöt det på som fan. Blev till och med uppbjuden två gånger, och en kille ville dansa tre låtar för att det var så roligt.

Idag kan jag knappt gå.

Hurra!



fredag, maj 25, 2007

Knacka dörr

Varför finns det dammsugarförsäljare?

Viss hemförsäljning kan jag förstå. Typ Hemglass. Man sitter i soffan. "Nu skulle det vara gott med lite sockeråfett" Pelingeliplong pelingeliplong pling plong pling plong pling plong Ja men titta så passande! Det kommer sockeråfett åkandes i en bil och jag behöver bara gå en liiiten liiiten bit för att köpa.

När köpte jag glass av glassbilen senast?

Jag bodde med Jakopp i alla fall, så något av de senaste 3,5 åren.

Men hur ofta sitter man hemma och tänker "Nu skulle det sitta fint med en ny dammsugare" och så kommer det en dammsugarförsäljare med smör i håret och colgateleende? Hur ofta får de sålt något? Och hur ofta tar folk tillfället i akt att få en gratis dammsugning för att sedan inte köpa något?

På tal om nasning så står det en trave läsk eller vad det är med koffein i vid våra brevlådor. Såg en snubbe som gick omkring och bar in såna i en annan trappuppgång. Får man ta?



torsdag, maj 24, 2007

Min lilla bil du är så fin du luktar gott...?

Lotten hävdar att det är stora bilbloggardagen idag. Så, här kommer min bil.

Jag har ägt "1" styck bil i mitt liv. En silverfärgad golF med svarta och röda fartränder och extraljus. Jättefrän tyckte jag när jag köpte den under tidigt 90-tal. Den lilla bilen fick vara med om mycket.

Köra in i bensinmackspump mitt ute på vischan.

Köra över en stubbe dold i högt gräs.

Teaterskolsökningsturné genom halva Sverige. I hög fart.

Klasskamrat i baksätet sätter i halsen och dör nästan innan vi får upp hamburgerbiten.

Men sorgligast av allt var hur denna bil gick ur tiden.

Efter teaterskolan flyttade jag till stan och pendlade ett halvår till mitt gamla jobb i byhålan. Efter det gick jag Komvux och fick bajsig ekonomi, så då ställde jag av bilen hos min kära mor. Och där stod den. Och blev... grönare och grönare. Pollenbeläggningar. Trodde vi. Tills vi en dag öppnar bilen och inser att den har... möglat. Bilen var vid denna tid ändå relativt skruttig, så det var bara att ringa fabbror skroten och be honom hämta bilen.

Nu vilar bilen, platt som en pannkaka, någonstans ute på vischan. Antar jag.




Greatest hits

I senaste avsnittet av Lost är det en person som gör en lista på sina fem bästa ögonblick i livet. Det ville jag också göra. Har hållt på sen i måndags och bara kommit på tre.

1: Uppkörningsmannen säger att jag klarat körkortet. (fjärde uppkörningen)
2: Öppnar brev från teaterskolan där det står att jag kommit in.

Och nu kommer nog min bror bli alldeles rörd.

3: När brollan sa till några dumma killar som retade mig när jag gick i ettan.

Minns du det bror? Förmodligen inte. För man minns ju ofta inte själv storslagna saker man gjort, men de kan sätta sig i andras minnen for ever.

Och nu kan jag inte koncentrera mig längre för det står en människa i ett fönster på andra sidan gården och glor på mig.


onsdag, maj 23, 2007

God fucking jävla morgonhelvete

Varför är det fint att vara morgonmänniska och fult att vara förmiddagsmänniska? Ofta ofta ofta ofta när jag klagar över hur trött jag är och hur tidigt det är när skolan börjar klockan nio får jag kommentarer om "hur ska du klara att jobba som lärare" och "sova till tio?! nä då försvinner ju hela dagen". Ja, om man går och lägger sig nio på kvällen ja. Men det gör ju inte jag.

Det känns som om det är finare att vara morgonmänniska. Kvällsmänniskor är slöa, förtappade nattugglor som förmodligen dricker rödvin halva natten och sover bort sitt liv. Morgonmänniskor är vältränade, rosiga om kinderna och pigga och glada.

Men jag är också pigg och glad och rosig om kinderna, till och med ganska vältränad nuförtiden. OM jag får sova tills det är dags att vakna. Och jag är det TROTS att jag är kvällsmänniska.

Varför är det inte morgonmänniskorna som sover bort hela dagen när de går och lägger sig tidigt på kvällen då allt det roliga börjar?

Eller... varför är det inte lika fint att vara whatever?

Så snälla morgonmänniskor: sluta pika mig för att jag är trött på morgnarna! Och framförallt när jag är morgonsur! Det är som att sticka in kniven i ett öppet sår med salt i och gôra runt lite. Ni förstör min dag. Faktiskt. Och det är ni själva som blir lidande. Ni lockar fram morgonmonstret



tisdag, maj 22, 2007

Rapport från en skolkis

Jag har hört att man kan gå på en halv föreläsning, upptäcka att den är dödens tråkig och sen cykla hem och göra något vettigare med sin tid. Tydligen är det jättevettigt att blogga och surfa och chatta. Det är däremot inte alls viktigt att städa och plugga.

I 1,5 år var det riktigt kul att plugga. Nu är det bajs. Speciellt eftersom jag för första gången kuggat på en tenta. Fast jag ska ta mig ett snack med han som rättade, riktigt orättvis rättning, på min ära.

Men HUR ska jag få tillbaka plugglusten?


måndag, maj 21, 2007

Jag älskar mig själv ibland

Alltså på ett sätt är det rätt lustigt att det är någon över huvud taget som skriver till mig på den däringa sajten. Här är ett utdrag ur min presentation:

"Du får gärna ha en personlig stajl (som inte inkluderar ful-hatt. har du fulhatt har du förmodligen också brun skinnrock med cape. nightmare"

Själv skrattar jag så jag dör när jag läser det. Men vad tänker snubbarna?

Vet ni vad en ful-hatt är? En ful-hatt enligt Ozzy är en såndär skinnhatt med snöre. Finns det nåt fulare? Och mer komiskt? Ja, möjligen såndär skinnrock som jag nämner, med cape. Gärna med flikig cape. If you kown what I mean.



Bajsdans

Sitta titta folk som dansar 45 minuter sen cykla hem

antiknark


Jag - en dansknarkare

Jag har aldrig förstått människor som hävdar att de är träningsnarkomaner. Hur kan man bli beroende av något så tråkigt som träning?

Och sen började jag dansa.

Och nu är jag träningsnarkoman. Eller dansnarkoman. Dansade fyra timmar i fredags, fyra timmar i lördags, och om två timmar ska jag iväg och beta av ett par timmar dans igen. Och jag kan knappt bärga mig.

MÅSTE



EN

DANSFIX

NU !

Vanlig träningsnarkomani brukar oftast handla om att man blir beroende av endorfinerna (är det va?) som utsöndras när man tränar. Men jag funderar på om det är mer än det som spelar in. Rytm. Göra snygga moves till bra musik. Bli konstant bättre på att läsa av den som för. Orka mer och mer. Närkontakt med snubbar, ibland riktigt heta snubbar.

Det kliar i hela kroppen. Kan inte tänka på annat.

MÅSTE

LYSSNA



JAZZ

NU!

I'm addicted.



söndag, maj 20, 2007

Min hjärna är ett unikum

Ibland undrar man ju vad man kan för saker ejenklien.

Idag på musikquizet - konstig dragspelslåt. Temat är mustasch.

Ozzy kan det.

Roland Cedermark.

Därefter är temat hötorgsmusik. Konstig hammondorgelversion av I just called to say I love you. Vem spelar?

Ozzy kan det.

Klaus Wunderlich.

Varför kan jag inte balla saker som till exempel kategorin indiepop? Fast... jag kunde ju faktiskt Motörhead. (Och det var inte Ace of spades!) Men det kan la alla. Sumpade Frank Zappa dock. Pinsamt. Är det nån som har mustasch så är det väl för faen Frank Zappa?


bah!

Vad är det med mig och sömn?! Vi är inte polare direkt.

En gång i tiden sov jag. Gick och la mig i tid. (Innan tolv). Sov hela natten. Vaknade när det var dags att gå upp. Those where the days.

Vad göra för att komma tillrätta med detta? Jo, man vet ju att svaret på den frågan är gå och lägg dig samma tid (innan tolv!) varje kväll och gå upp samma tid varje morgon. Det opraktiska är att efter tolv händer allt skoj. Känns det som. Man skriver bra på natten. Kommer igång med galna chattsessions. Roliga program på tv.

Man vill ju inte sova bort allt skoj.


Hylla hylla!

Jag tror att West coast jitterbugs är den najsaste föreningen i hela världen.

Idag tixempel. En timmas prova på-kurs i balboa. Och när den är slut och man går ut för att hämta lite vatten så står värsta fikabordet MED MAT TILL OCH MED framdukat. Helt gratis. Mat är så himla mycket godare när den är gratis och man får äta den tillsammans med galet trevliga människor.

Och sen får man dansa med galet trevliga snubbar som är galet bra på att dansa.

Och så cyklar man därifrån halv elva fast man ijenklien skulle vilja vara kvar där hela natten, helst typ bo där.


lördag, maj 19, 2007

God... morgon?...

Kroppen tar sin hämnd. Somnade typ kvart över två inatt. Vaknade... kvart över ett. Och ville bara sova mera. Oh yeah.

Dagens fråga är: Varför säljs yoghurt bara i enliterförpackningar? Jag knäcker en sån på ett dygn. I extremfall - typ när det blir bull-yoghurtmiddag som det blev igår.

BAH förtappade Ozzy.

Men jag tycker det är så feruketanesvärt teråkigt att laga mat! Har en paket laxfiléer som legat i frysen sen jag flyttade in här. Tänker varje dag att "idag kanske jag skulle ta och laga till den däringa laxajäveln". Och sen äter jag havregrynsgröt till middag istället.

bah...

Kom och laga mat åt mig. Och se till att jag äter den.


fredag, maj 18, 2007

Stackars kropp

Gårdagen var en förtappad dag. Ligga soffa läsa bok äta sockeråfett.

Kompenserar det med att ha en helt galen rörelsedag idag.

Cykla till Masthugget (längst upp nästan!)i motvind
Cykla från Masthugget till Dr Fries torg (uppåt uppåt)i motvind (hur kan det vara motvind och det hållet när det var motvind åt andra hållet?)
Dansa i tre timmar
Cykla från Dr Fries torg till nedre Johanneberg

Sen kommer ett dåligt avbrott: Äta bull-och yoghurtmiddag

Sen är planen att duscha för att sedan
Cykla tillbaka till Dr Fries torg (uppåt uppåt)
Dansa i tre/fyra timmar
Cykla hem igen

Dagens plåga är för övrigt Glocalnet-reklamen. Har haft den på hjärnan i två dagar. "Inte lågt att plasta sitsen".


*YL*

Det är en såndär morgon

En såndär morgon när man får leta i kylen för att hitta något att äta till frukost. Dricka pulverkaffe. Öppnar den hittade ostburken och upptäcker att osten har bytt kön och blivit mögelost.

Jag drömde något jävligt weird inatt. Jag var en liten flicka som plötsligt kom på att jag höll på att bli kär. Då kom en tjock amerikansk tant och la armen om mig och sa "O no, she won't marry anyone as long as I'm here". Och då vaknade jag. Pang.

Dumma tant.


torsdag, maj 17, 2007

Urklipp ur Ozzys psalmbok

Jag pratar inte om det jätteofta eftersom det känns lite pretto, men jag håller på med en lyriksamling. Ibland sorgliga dikter, men ofta faktiskt förbannat roliga. Som den här som jag skrev nyss. Skrev utan att tänka.

Hrrm hrrrm hrrrm
Host host
Nu tar jag ton
Jag tar mig ton
Laaaaaaaaa
Ja, det funkar
Det kör vi på
Laaaaaaaaa
Dunk dunk…
Hrrrrrm
Jo, jag ville bara sjunga en liten visa om kött

Fråga ett: Vad har jag för fantasi ejenklien?
Fråga två: Är det någon mer än jag i hela världen som tycker den är sjukt rolig?


Bäbisar bäbisar överallt bäbisar

Har jag de sötaste syskonbarnen i världen ellerrrrr?

MÅSTE

SKAFFA

BÄBIS

NU

Kanske ska ta och leta upp den där Strulputten i helgen.

Eller så hittar jag en bra pappa.

På tal om barn så tittade jag på Supernannyn förut. Började nästan gråta för att bråkbarnet var så gulligt. När det var snällt alltså. Och jag förstår bråkbarnet! Inte lätt att vara snäll när man inte vet vad man gör fel! Vara tvåkettalft och inte ha några rutiner. Svåt. (Vad är detta, har jag blivit smittad av empatisjukan?)

Bäääääääääääbiiiiiiiiiiiiis kom till mamma!


Älskade fjortisar

Upptäck Kristofer Åström. Räddar dagen.

Dagen då jag ska sitta inne, höra hur regnet slår mot rutan och begrava näsan i en bok om vad man egentligen ska göra med elever som inte fixar skolan.

En gång i tiden var jag en störig jävel. Gick i obsklass. Gjorde saker jag skäms så mycket över idag att jag inte ens vill berätta om dem här. Varför gjorde jag det? Behov av att synas? Behov av att vara tuff? Behov av beundran? Antar att svaret är ja. Visste inte var jag skulle passa in, och vad folk tyckte om mig var det viktigaste av allt. Och varenda kommentar från omgivningen om hur man var, hur man klädde sig och hur man såg ut sitter fortfarande kvar nånstans längst in i kroppen.

Det minns jag.

Då - obsklass. Nu - fröken.

Hur kan vi vuxna kräva att eleverna i skolan ska vara där jämt, och alltid vara vakna, glada, hänsynsfulla och lämna in sina uppgifter i tid? Vilket år dog Napoleon? Vad är ett adverb? Skit samma, jag är pubertet för helvete.

Jag förstår dem.

Och, konstigt nog så längtar jag tills jag är klar och får komma ut och arbeta med dem. För jag förstår dem.



Oh no

Slut på ord igen.


onsdag, maj 16, 2007

Ps

För er som har missat det så har jag startat en ny blogg.

Vi har inte döpt oss själva.



Mat - djävulens påfund

Nya lunchtrenden: Havregrynsgröt.

Slappt eller nyttigt?

Jag har verkligen svårt för mat. Svårt att äta den, svårt att laga den. Jag önskar att man jag en kran med en knapp på som man kunde trycka på så kom det ut mat. Färdig, god, lättsmält och inte en massa jox på. Den behöver inte se fin ut. Gärna en pipeline rätt in i magen som fyllde på med mat kroppen behöver, så man inte ens behövde tänka på att äta regelbundet för att hålla en jämn förbränning. Det fixar kranen.

Åh, Utopia.


bah!

Vissa dagar startar bara så himla bajsigt. Somnade dösent. Svårt att sova på morgonen, blandat sol och moln gör att det blir skitljust och sen skitmörkt och sen skitljust osv i mitt rum. Ska man köpa en såndär fånig sovmask att ha för ögonen? Känns lite 70-tal.

Lyckades till slut somna. Då ringer min fd handledare och behöver ha tillbaka ett gäng nycklar jag glömt att jag har. Så jag måste kasta mig iväg dit, helst innan 13.20 då hennes första lektion börjar. Upp och hoppa. Öppna fönstret, varmt varmt. Välter blomkruka pang pang kruksplitter everywhere.

Och så måste jag ringa och tacka ja till ett bajsjobb.

Bajs.


tisdag, maj 15, 2007

Den här kanske?

Det här är en totalt snodd idé, men den var så lysande så jag kan inte motstå.

Ozzys blogg är inte heller en modeblogg. Här är mitt sunkigaste plagg:


Klänningen är egentligen ganska snygg. Om man bortser från att den är nopprig som fan, dragkejdan sitter ihop med en säkerhetsnål och längst ner är hela sömmen helt trasad.

Varför bor den fortfarande i mitt hem? Den överlevde till och med flytten.


Det här var ett jävligt tråkigt inlägg på min ära

Jag känner mig lite sådär tom igen.

Känns som om det blivit hack i skivan.

Pank.

Ensam.

Ledig i en vecka.

Kan inte åka hem till ihoplappade mamsen och hälsa på för då kanske jag smittar ner henne med den överjävliga förkylningen som aldrig försvinner.

Så jag ska begrava näsan i böcker.

Och försöka undvika att bli kär i diverse killar.


Kameltå

Av någon anledning har min bild på en cameltoe försvunnit. Därmed också alla cameltoegooglare. Övervägde igår kväll att lägga in en ny bild bara för att jävlas med statistiken.

Så jag bildgooglade på cameltoe.

Och ångrade mig.


måndag, maj 14, 2007

ajjeeee

Det känns som om jag sprungit i 180 knyck rakt in i en betongvägg.

Bihåla, jag vet var du bor.


20 min med L'oreal

Att färga håret själv borde också stå med på hatlistan över vardagssaker. Jag måste dessutom genomgå den proceduren var tredje vecka nu. Jag är egentligen helt jävla grå. Kan inte säga mörkbrun längre när folk frågar vad min naturliga hårfärg är.

Grå. Till och med vit på vissa ställen.

Undrar hur gammal jag skulle se ut om jag lät allt växa ut. Skulle förmodligen slippa bli uppraggad av 22-åringar på krogen som jag blev i torsdags. Det roligaste: "Men det gör inget, vi bryr oss inte om att du är äldre." ... Nä, men jag kanske bryr mig om att ni är omogna 22-åringar som dunkar varandra i ryggen och ropar knulla?

Slösurfar och väntar på att klockan ska gå. Ramlar in på den här bloggen. Badankan skriver jäkligt bra. Men för sällan. En man som öppnar sig. Ozzy gillar. Ramlar genom honom vidare till den här, och faller som en fura direkt. Påminner väldigt mycket om Jakobs fantastiska serie om Baddi. Je suis vraiment une nätoholic.


Nu eller sen?

Idag är det skolavslutningsväder. Friskt. Nyregnat. Luktar syren när jag går till tvättstugan för att för tredje dagen i rad se att alla maskiner är upptagna.

Jag klarar inte av att boka tvättid. (Jag klarar inte av att stava till tvättid heller. Det borde vara tre t. Tvätttid. Annars blir det ju tvätt-id. Det har jag inget.) Boka tvätt-id kommer grymt högt på vedervärdiga vardagssysslor. Hur ska man kunna planera in att göra något av det värsta man vet? Och hur ska man kunna veta att man just den tiden är hemma och vaken?

Överlag är det jäkligt svårt att planera nuförtiden. Det finns ju mobil. Man måste inte bestämma tid och plats, man kan ringa och säga hej är du i stan ska vi fika nu. Om jag messar någon och frågar om fika, och personen svarar "nej jag är upptagen idag, men kan du på fredag kl tre?" blir jag helt perplex. Ska man BESTÄMMA? Tänk om det händer nåt annat?



söndag, maj 13, 2007

Ps:

För att öka oddsen lite la jag in mig på ett st dejtingsajt i veckan. Där hittar man många guldkorn. Som det här:

"Min humor är nog åt det interlektuella hållet, ordvitsar, rim och liknande."

Hurra. En interlektuell kille. Som skämtar genom att rimma. Hur gör man det?


I krig och kärlek är allt tillåtet

Hur länge kan man ignorera att man är sjuk utan att straffas hårt av herr Belsebub för det?

Jag tror jag håller på att få bihåleinflammation.

Fy fan vad intressant. Skriv ner det.

Och därmed går vi över till att rapportera läget på kärleksfronten.

En Tramsebyxa försökte igår att inta delar av Ozzy medelst inbjudan till tumanhandtittning av ett styck melodifestival. Ozzy gjorde då ett motdrag och kontrade med melodifestivaltittning hos Jakob och Maribe. Då operation melodifestival misslyckades kontrade Tramsebyxan med en inbjudan till filmkväll måndag. Detta skulle dock inte ske på tu man hand, utan med ett antal vittnen för att säkerställa Tramsebyxans position som velande singelbralla. Vad han inte visste var att Ozzy just denna kväll tänkt gå och dansa. Hon tackade därmed nej till även denna inbjudan, vilket resulterade i att filmkvällen ställdes in till förmån för dansning. Tramsebyxan försökte även lura med den stackars ensamstående Ozzy på dansning söndag kväll, men då Ozzy redan planerat att gå och fetloosa på musikquiz just denna kväll, misslyckades även denna attack.

Ozzy sitter just nu och filar på hämndaktioner. Ska hon ge Strulputten en ärlig chans, eller ska hon helt enkelt bara vänta på nästa offer?



lördag, maj 12, 2007

Skrik på gator skrik på torg, NATO ut ur Göteborg

Nu har jag gjort det.

För första gången i mitt liv.

Jag har demonstrerat.

Jag hade lite svårt att hålla mig för skratt.

Gå och ropa slagord. Fniss fniss. "Vad ska vi göra?" "STOPPA NATO"... fniss. Bra demonstrant. Fast jag beundrade de dreadlockade ungdomarna som sprang med megafoner och drog igång ramsor. Jag hade aldrig kunnat med. Väldigt innovativa ramsor. Min favorit:

- Vad tycker vi om NATO?
- Illa illa
- Vad tycker vi om NATO?
- Illa illa
- Hur illa?
- Skitilla usch usch usch

Men det var ganska maffigt när vi gick ett varv runt vattnet vid Brunnsparken. När de första nått varvet runt hade de sista inte börjat gå än, så hela området var inringat av demonstranter. Och när vi gick förbi Åhléns studsade ropen mellan väggarna. Det var lite fränt. Sen gick vi ner till operan. Och där låg båtarna. Usch. Man blir mörkrädd. Ser ut som en skräckfilm.

Sen blev jag jättekissnödig och fick cykla hem. Man kan väl inte påstå att jag är den som brinner mest för frågan i hela världen. Men det kändes bra att göra ett statement.


Från Tramsebyxa till Strulputte

Klockan är tio över tre på natten och jag har precis kommit hem. Skulle gå och dansa med Tramsebyxan. Trodde jag. Han svarade inte på sms. Så jag sket i honom, åkte hem till fantastiska Robert istället, klämde en pizza och snackade lite skit, sen gick jag på karaoke med Fia...

Det första som händer är att Strulputten får syn på mig och kastar sig kring halsen på mig. Jag hinner knappt sätta ner mina grejor. Strulputten är han som trillade tillbaka in i mitt liv för typ... tre veckor sen. Och som jag febrilt försöker att inte bli kär i. För att han är en Strulputte med stort S. Destruktiv. Ensamvarg.

Har nog aldrig blivit så uppvaktad som ikväll. Och vid slutet av kvällen frågade han om jag cyklade, vilket jag gjorde, och om jag ville promenera med honom en bit istället. Och jag blev skitpaff, eftersom jag förklarade för honom senast vi sågs att det inte funkar med oss för att han är destruktiv. Så jag stammade fram att "jaaa näää jag vet inte vi kanske ska gå vidare sen jag och fia". Och det gjorde vi också. Utan Strulputten.

Och mitt hjärta blöder.

Jag tycker om honom.

Men...

han är destruktiv.

Jag får verkligen slå mig själv för att inte skicka ett sms så han får mitt nummer. Han vill ha det. Får det inte.

Och så tänker jag hallego, han ville gå en promenad med mig, hur farligt är det, fan vad taskig jag är som inte gjorde det. Han kanske är seriös, trots allt? Han drack faktiskt kaffe idag när jag kom... inte alkohol.

Och så tänker jag att han kanske ville gå en promenad med mig för att hångla upp mig i nån trappuppgång och sen försöka få följa med hem.

Lill inte de. Då e han dum.

Jag går verkligen vilse i kill-labyrinterna hela tiden. Glömmer att släppa brödsmulor så jag hittar ut igen.

Och imorrn ska jag blogga om NATO. Tänkte demonstrera imorrn, men.. klockan är halv fyra på morgonen. Demonstrationen börjar tolv. Vilket innebär att jag behöver gå upp om 6,5 timma. Ne. Så det blir nog en protestblogg istället.


fredag, maj 11, 2007

Snuskiga ord är humor

Helt plötsligt har folk slutat att googla på cameltoe. Mina besök har sjunkit med 50%. Så, jag får göra som Schyffert gör. Tagga snuskord och skriva ordet gruppsex, det hetaste sökordet just nu. Så nu gör jag det.

Gruppsex.

Roligaste snuskordet är för övrigt tajja tycker jag. Fast det kanske man inte säger längre. Det går helt klart mode i snuskord. Tajja är väldigt 80. Muff 90-tal. Snaska kotte 80. Eller?



Jäla fantastiska vardag

Men JAG ORKAR INTEEEEEEE

Why oh why måste man tvätta?

Eländiga vardagssysselsättningar:

1: Ta av sig ytterkläderna
2: Tvätta
3: Betala räkningar
4: Fixa håret.
5: ? Här känns det som om det blir jämt skägg mellan diska, städa och handla.

För att då vända på't. Skojiga vardagssysselsättningar:

1: Cykla till och från ställen.
2: Vattna blommor. (Kan man inte tro när man ser mina blommor.)
3: Hämta posten. (Var solklar etta tidigare när jag hade brevlåda i dörren. Nu måste jag gå upp tre trappor för att hämta den. That sucks a little bit.)
4: Städa handfatet.
5: ... ? Här får ni fylla på med era vardagsfetischer.


torsdag, maj 10, 2007

Hej, jag heter Ozzy Björkman

Som gammal faghag måste man kolla in Eurovision song contest. Vid bidrag ett jublar jag, helt jättekonstigt bidrag, hurra för det. Bidrag två, ännu konstigare, ännu mer fantastiskt. Bidrag bidrag come on Eirikur nähä sorry om du tävlat '91 kanske det hade gått, men uppkavlade ärmar på skinnjackan och Tommy Nilssonposer funkar inte längre.

Och nu har vi gått igenom hälften av bidragen och jag funderar på att gå och lägga mig. En miljarrrd bidrag, de flesta fotomodeller utan sångröst.

Och då kommer hon. Serbien. Maskulin tjej i kostym och gympaskor. Antal queertjejer ever i melodifestivalen fram till nu = 0. Antal queerkillar fram till nu = en miljard. Men då kommer Serbien. Och hon sjunger som en gud.

Vinner inte hon så säger jag upp min tjänst som faghag.

Vinner en massproducerad perfekt människa med kass låt och noll sångröst så är världen tragisk.

Och btw - sjunga på landets eget språk borde ge typ 100 extrapoäng. En låt blir så mycket bättre om texten går schwje schkna broo mozika ontradjaaa än om den går I love you yes yes o o I do.

Sådeså.


Hejdå fantastiska skola och hej ytterklädshelveten

Idag gjorde jag sista praktikdagen ever på skolan jag praktiserat på sen jag började lärarprogrammet för 2,5 år sedan.

Shit vad sorgligt det var att gå därifrån. Det känns som min skola. Jag ska vara där. Jag ska se alla elever jag mött ta studenten. Jag vill veta om L klarar sig i livet. Jag vill veta om M kommer gå internationella programmet och åka till England.

Tji fick jag.

Till råga på allt så säger min handledare att det är så skönt när jag är där. Det känns så tryggt. Och inspirerande för henne. Hon får nya tips av hur jag undervisar. Vilken komplimang.

Undrar hur många av mina klasskompisar som kramade en tårögd handledare när de gick från praktiken idag.

....................

Och när jag kom hem kom jag att tänka på en annan sak.

Jag hatar att ta av mig ytterkläderna och skorna. För det är så jäkla meckigt! Jag skulle vilja ha en knapp som man tryckte på så floff åkte ytterkläder och skor av och åkte till sin plats i hallen.

Funderar på varför jag hatar det så mycket. Det känns som en stor ansträngning varje gång jag kommer hem och måste göra hela proceduren. Men hur svårt är det egentligen? Dra ner dragkejdan, ta av sig tröjan/jackan, hänga upp den, knyta upp skorna och ta av dem.

Skorna är värst. En jäkla plåga. Speciellt Converse. Med dubbelknutar. Shit vad sur jag blir när jag måste ta av mig dem. Ibland händer det att jag sitter i skorna en stund, bara för att själva proceduren att ta av dem är så jävlig.

Hurra för sommar. Flip flops och ingen jacka. That's da shit.


Där trillade den stenen.

Pratade precis med mamma, som grät i telefon.

Av glädje.

Hon är frisk och får åka hem idag.

This calls for tårta.


The hell 2.0

Ok då

Det är värre när klockan ringer 05:15.

Jag dööööööööööööör


onsdag, maj 09, 2007

ps

Det här var ju en helt fruktansvärt rolig blogg!



ja e så suk så suk å så sur så sur

Om jag låter fönstret stå lite öppet så drar det inte på handen när jag surfar.
Om jag stänger det så drar det som fan.
Hur går det till?

Jag är dödens trött och dödens sjuk och har en Shakespearelektion att planera tills imorrn. Jag måste också leverera en bajskorv på Stadsbiblioteket som bara hade två Shakespearefilmatiseringar inne, varav den ena var nån sunkig 70-talsvariant. Den kan man ju inte använda. Vill ju inte skrämma bort eleverna helt från den glade Shakespeare.

Kanske ska gå in på www.lektion.se och snoka lite.

Svar ja. Lärare fuskar. I alla fall när det gäller lektionsplaneringar.




Hello my name is Ozzy Boye

Enligt Jim skriver jag bra skit.

Fan va gött.

Jim vill du gifta dig med mig?

Bloggfrieri är det nya svart.


The hell

De e inge lolit å gå upp halv åtta nä man e suk!

Fy fan. Jag mår iiiinge bra. Behöver sova. Får inte.

Hur ska jag orka lära mig nåt idag?


gäsp? hallå?

Jag behöver verkligen sova. Går inte. Helt speedad. Har suttit och bråkat med HTML halva kvällen. Vädrat livets viktigheter med min nya bloggkompis Lena. Svamlat med muminpappan om anekdoter om Kjell Kraghe. Kommit på vem snokarn Metal Man är.

Och därmed sprang sömnen sin väg.

Ska försöka springa ikapp den nu.

Ajö



tisdag, maj 08, 2007

Jag ser ljuset Jonathan!

Halleleeelujaaah jag kan andas genom höger näsborre! Luft! Jag får luft!

Dagens största händelse.

Spännande dag.


äkta morgonblaj

Har tillbringat morgonen med att försöka få nässprayen att stanna i näsan. Den åker bara ut igen. Är man megatät då eller? Ögonen svullna som köttbullar.

Det var ju idag som jag skulle bli frisk. Eller i alla fall innan kvällen. Darn!

Fan vad tråkigt och oinspirerande livet är när man sitter och glor hemma tre dagar i sträck.


måndag, maj 07, 2007

17:13 and all is well?

Att vara hemma för vård av sjuk Ozzy finns inte på topp tiolistan över balla saker att göra. Orkar ingenting. Snoken plågar. Satsar på taktiken en näsdroppad näsborre i taget för att inte överdosera.

Tittar på gamla humorserier på tv.

Tittar på folk som ramlar och slår sig och förstår inte humorn.

Kollar bloggarna så ofta att ingen hunnit uppdatera.

Gör en lista på den perfekte pojkvännen.

Tar av mig alla kläder och målar mig grön.

Och väntar på att mamma ska ringa och säga att allt har gått bra.


Välkommen till Ozzys filmhörna

Här sitter jag klockan halv två på en måndag och lipar.

Har betat av ännu en av Hayao Miyazakis filmer, Nausicaa - Valley of the wind.

Börjar ALLTID gråta av hans filmer. Denna var inget undantag. Fantastisk. Och tänkvärd. Se den. Och försök ignorera 80-talsmusiken.


Du är sjuk.... du har febur!

Hemma idag för vård av sjuk Ozzy.

Sitter i valet och kvalet. Nässpray eller inte? Om man börjar ta det måste man fortsätta och sen långsamt dra ner på det. Som knark.

Lindex ringde och grattade igår kväll och gav mig ett fnissigt slut på dagen. Vi pratade om människor man glömt. Etta på listan: Kjell Krage. Lindex har hans autograf. "Till Lindex från vännen Kjell Krage".

Människor man glömt:
1: Kjell Krage
2: ..............

Fyll gärna på.


söndag, maj 06, 2007

Sov så gott inatt mamma

Här sitter jag i min lägenhet och har en massa saker att förströ mig med.

I en annan stad i Sverige ligger mamma i en säng och väntar på att bli opererad. Ensam. Hon lär inte sova inatt. Det gör nog inte jag heller. Orolig.

Operationen kommer att gå bra. Hon kommer må bra efteråt, hon kommer piggna till fort och läka fint och snabbt. Hon kommer må bra under läktiden och även efter. Hennes liv kommer bli lättare efter operationen.


Ps:

Dagens skivtips är skivan jag fick av min handledare (och kompis?) på kalaset i fredags: The Mary Onettes. Skivan ser inte ut att ha nåt namn. Troligen debutalbum. Grymt bra! Lite Joy Division över det. I like.


Så går en sunkdag i våra liv och kommer aldrig återrrrr

Dagens frukost: Korvbröd med smör.
Dagens lunch: Muffins, överblivet godis och en banan.
Dagens middag: Korvbröd med smör. Och cheddarost. Måste ju festa till det lite.

Fy fan vad sunkigt jag skrattar ihjäl mig åt mig själv.

Idag är hata html-dagen. Jag måste nog gå html-skola. Har tillbringat ett antal timmar med att sabba gbgimpro's hemsida. Och vem bryr sig?

Baaaaaaaaaaaa

JA jag har tråkigt som fan. Det är inge ball att sitta hemma och glo på sin jämnårsdag. Jag, en dassrulle och några liter snor. Skitnajs.



Vem behöver sprit och presenter?

Jag firar min födelsedag med att göra absolut ingenting.

Hur ofta gör jag absolut ingenting på en hel dag? Never. Har alltid nåt som jag måste/vill fixa. Och har jag inte det så hittar jag på nån aktivitet. Förra veckan var jag till exempel inte hemma en enda kväll på hela veckan. Och idag tänkte jag att OM jag blir piggare till kvällen så kanske jag orkar harva mig iväg på ett litet quiz i alla fall.

Fat chanse. Börjar få feber tror jag. Och feber verkar framkalla nostalgi i Ozzys kropp, för plötsligt drabbades hennes själ av tacksamhet.

Jag har sjukt många vänner. Bjöd de närmsta på festen i fredags. 20 pers kom.

Om folk frågar om jag har nån bästa vän kan jag räkna upp en hel näve. Som verkligen är nära.

Jag har fantastisk familj - Mamsen och brollfamiljen.

Jag får vara PÅ LANDET (nu blir Cicci arg igen) hela somrarna.

Jag har en egen lägenhet. (väntar bara på att Brontosaurus Rex ska flytta)

Jag pluggar till världens roligaste jobb.

Jag har världens roligaste hobby.

Och jag har mig själv. Och jag är fan grym. Måckla mig.

Tänkte hon och satte på en patetisk Meatloaflåt som framkallade adrenalin och ooompff. Man kan bli full utan sprit. Har jag hört.


Jag må jag snörvla

Jahaja. Sitta ensam i soffan och snora på föllsedagen. Lajbans. Obs: Självvalt. Har huvudvärken from hell, svullna ögonen from hell och snornäsan from hell. Brollfamiljen skulle kommit, fick ringa dem igår och ställa in. Så, om det är nån som har behov av ett gäng grädde, upptinade hallon, tårtbottnar, läsk mm så är det bara att komma och hämta.

Minsta syskonbarnet har tydligen längtat efter att få hälsa på sin faster. Senaste kommentaren från svägerskan:

2-åringen vet att hon inte får krama dig för du är förkyld (och hon är förkyld). Så hon sa:
- Ja får inte krama X (du alltså) för.... (sen kom hon inte på anledningen)...jag är upptagen. Bara så du vet.
Fast hon har velat åka till dig hela dan.
- Nej du måste sova först. Imorgon åker vi, sa jag.
- Nu går jag och lägger mig, sa hon.
Då var klockan 16.00.

Hallegoooooooooooooooooooo. Ozzy måste leka massor med syskonbarnen i sommar, annars kommer hon nog få krupp.

Återgår till soffliggning.


lördag, maj 05, 2007

För övrigt

så tror jag att Lena Lena är min tvillingsjäl. Läs hennes senaste inlägg (som heter "Jag själv" om det kommit fler inlägg när du läser detta).

Lena, you rule. Cred.


Nä nu får det fan vara nog. Igen.

Jag blir tamejfaaaaaaaaaaan tokiiiiiiiiig på den där jävla Tramsebyxan!

Jag måste sluta umgås med honom.

Idag var han här. Fysisk. Kramas och håller på hela tiden. Senare på kvällen lutar jag mig mot honom i soffan, vilket inte borde vara så besvärligt om man är en fysisk person, eller om man är intresserad. Vad gör han då? Går hem. Ozzy får en artig kram som hejdå.

Nä det här går inte. Jag kan nog inte vara vän med honom. Eller? För jag trillar ju dit. Faller för hans inviter. Och som Johanna så träffande uttryckte det: "Han ger dig handen och sen drar han tillbaka den." Vad är det för jävla lek? Är det vad jag förtjänar? Lek? Nej tack.

Bah.

Kloka Robert och kloka Johanna tycker att jag ska prata med honom och säga vad han ger för inviter och hur det tolkas. Huu. Konflikträdda Ozzy sticker då fram huvudet. Lättare att bara dra sig tillbaka. Gör inte lika ont. För då behöver jag inte höra sanningen. Att han inte är intresserad. Att jag bara fyller nåt tomrum. Surrogat-Ozzy.

Gud vad meningslöst allt känns nu igen. Här sitter jag med en skitstökig lägenhet. Ensam igen. Tomt efter alla som varit här.

Tomt

Tyst

Ensamt

Men tack för att ni var här i alla fall, mina fantastiska vänner.

Jag fick för övrigt en jätteskojig tantpresent för att guida mig in i kärringlivet: en påse brödsmulor att mata fåglarna med, en påse bridgeblandning och en pelargon.

Så nu är det dags att gå och sova. Ska bara diska först, så slipper jag det imorrn. DET om nåt är kärringstajl.

Och ni som undrar, jag fyller på söndag.


fredag, maj 04, 2007

Ninnaninnaninnanna ninnanannanannaninna

Tar en paus i snörvlet och städet och sätter mig och chattar lite med Jensa som är för sjuk för att komma på kalaset. Vi snackar litteratur! Hur ofta chattar man om så heavy stuff?

Jensa pratar om Kerstin Ekman - Händelser vid vatten. Tydligen bra. Har den i bokhyllan - oöppnad. Jag pratar om mitt senaste projekt - projektet Ozzy tar sig vatten över huvudet: Gulagarkipelagen av Solsjenitzyn (stavning?!?!). Har kommit kanske 40 sidor in i del ett av en miljard. Om jag lyckas harva mig igenom den innan sommaren är slut ska jag ge mig själv en fin present.

Det finns en del såna böcker som man verkligen vill ha läst, men som nästan är oöverstigliga. Gulag är en. Marcel Proust - På spaning efter den tid som flytt är en annan. 3000 sidor. Har läst passagen om Madeleinekakan. Brott och Straff - avklarad. Processen - avklarad. Skulle vilja läsa hela "Hundra år av ensamhet" av Marqués också, har läst två tredjedelar, sen blev jag bäng av att alla hette samma sak. Men han skriver ju heeelt lovely.

På en loppis i somras hittade jag ett helt fantastiskt vackert ex av Borta med vinden. Tvåspaltiga sidor med anfanger (tjusig bokstav först i kapitlet) och snirkelstil. Den, tänkte jag, ska jag unna mig när jag är värd en riktigt go läsupplevelse. Så i julas tror jag det var så började jag.

Fy fan en sån skitbok. En riktig plåga. Det enda som var njutbart med den boken var utseendet. Så, den åkte tillbaka i bokhyllan efter 150 lästa sidor. Kanske nåt av mina barn (för jag kommer ju få tuuusen barn) vill läsa nån gång.

Den ultimata läsupplevelsen dock: Mästaren och Margarita - Michail Bulgakov. Da shit.

Nu blev jag ju grymt sugen på att lägga mig i soffan i mitt pimpade vardagsrum och hacka i mig några sidor Gulagarkipelagen istället för att städa och barnkalas-pimpa hemmet.

Fan vad långsam jag är.

Dagens låt är Objects in the rear wiew mirror may appear closer than they are - Meatloaf. Han e grym. Patetisk ibland, men är man på Meatloafmood - helrätt. Typ idag.


snörvlll

Snor verkar vara extremt i ropet just nu. Själv är jag hottest av the hottest. Alltså grymmesnorig. Sådär så att man måste springa och hämta näsduk fort fort fort för att det inte ska hända en olycka. När kommer nästampongen? Jag bara undrar?


torsdag, maj 03, 2007

Om snor, kärlek och onda ögat

Det är inte skittrevligt att städa när man är dammallergiker.

Det är inte heller skittrevligt att städa när man är dammallergiker och inte har städat på länge.

Det är på gränsen till outhärdligt om det dessutom är maj månad och VM i pollen går av stapeln just i Göteborg.

Fy fan vad allergisk jag är. Och fullknökad med meddusin. Får man smisk av farbror doktorn om man tar dubbel dos av den starkaste allergimeddusinen som finns näst cortisonspruta?

Måste till doktorn omgående och få spruta. Or I will die. Or not sleep at night. And will be very tät in näsan. And then kan man yu not hångel with the Tramsbyx without getting andnöd. But hångel with the Trämspants yu will not få änywej pråbbäbly but han commer imorrn på kalaset hipp hurra för det jag längtar efter honom. Men jag är inte förälskad. Nej då. Inte!

Jag gav förresten en elev onda ögat idag. Vaktade på nationellt prov i engelska - listening. En snubbe tyckte det var fränt att stajla sig och stirra ut fröken. (Ozzy) Ozzy är dock en kaxig fröken och glor tillbaka. Efter ett tag fick han damp och började rufsa runt sitt hår och tramsa för att flörta med flickorna i klassen. Då gav Ozzy honom Onda Ögat. Och sen gjorde hon "mina ögon sticks-gesten" och flabbade. Bra fröken! Tramsar och stör på nationella provet!

Ssch. Berätta inte det för nån. Jag skäms lite. Eller... nä det gör jag inte alls. Varför ska allt i skolan vara så jäkla allvarligt? Jag var Ozzy-Hitlerjugend under resten av provet. En liten rålig gest dör ingen av. Tvärt om.

----------

Fan det är verkligen skitdumt att kära ner sig i Tramsebyxan. Jag kommer bli sårad. Igen.


Ååå Gud, låt ansiktsbehåringen slå rot

Det här måste vara den bästa välgörenhetskampanjen ever. Alla Sveriges män, upp till kamp! Odla mustasch!

Mustasch är aldrig fel. Alltid rätt. Förutom möjligtvis på Hitler. Men Mussolini hade en saftig och fin en. För att inte tala om Proffessor Kalkyl och Dupontarna. För att inte tala om Syrrans granne.

Jag tror faktiskt aldrig jag sett en mustasch som sänkt en mans utseende. (Ok glöm Hitler igen!) På min praktikskola har vi exempelvis en vithårig man med långa flätade hängmustascher. Vad vore han utan sina mustascher?

Såg en mycket ung herre idag som förmodligen precis inlett sitt deltagande i mustaschkampen. En fantastiskt tunn, men ändock välansad tangorabbatt. Och så otroooooligt snyggt. Salut för honom!

Så, alla män, stå upp för er ansiktsbehåring! Var med i mustaschkampen! Och vill du inte vara med, odla musche ändå. "Då kan du få mig så lääääätt" för att citera Håkan.



onsdag, maj 02, 2007

Kameltån förföljer mig!

Idag har jag haft sjukt många pageloads. På grund av ett skitgammalt inlägg om kameltå! Nån gång har jag tydligen lagt in en bild på en kameltå (troswedgievarianten) i bloggen, och... jag vet inte varför, men sjuuuukt många googlar på cameltoe och kommer fram till min blogg. Från alla möjliga länder!

Det skulle ju vara kul om nån hittade hit för att jag typ... skrev bra / roligt / intressant. Men ack nej. Troswedgie! Ja tack!

I övrigt sket jag i dansen och stannade hemma och pimpade mitt hem istället. Så nu har jag ett halvfint kök i alla fall.

Godnajt önskar fröken Ozzy sin kära läsekrets, dvs de som verkligen LÄSER bloggen.


Om livets skörbarhet

Ibland finns det inga ord som räcker till. Tänkte varna er, men hur varnar man för det här? Om du som läser nu mår hemskt dåligt så sluta läs nu. För såg Ozzy något hemskt. Och hon måste skriva om det. För att få ur det ur sitt system.


................


Idag hände nåt konstigt. Hemskt. Fruktansvärt. Bisarrt.

Jag gick omkring inne på Vero Moda och letade sommarkläder. Tittade ut genom fönstret. Folksamling. Ambulans. Inne i Nordstan. Plötsligt ser jag att det är någon som gör hjärt-lungräddning. Och så ser jag benen på kvinnan som de försöker rädda. Benen hoppar eftersom de håller på med hjärtmassage.

Och där står jag. Inne på Vero Moda. Med ett linne i handen.

Vill inte titta. Tittar bort.

Det känns helt bisarrt. Tittar jag inte ut på tragedin som utspelar sig utanför fönstret så tittar jag runt i affären och ser en massa kläder, kunder som strosar, fnittrar, pratar i mobil. Jag står vid en klädhängare i flera minuter. Blicken flackar. Ingen annan inne i affären har tittat ut. Precis bredvid fönstret går en tjej och bläddrar bland plaggen. Ser inte. Bryr sig bara om kläderna.

Känsla av overklighet.

Jag kan inte gå. Jag kan inte stå kvar. Bläddrar bland kläderna på hängaren. Tar ett djupt andetag. Inser att jag ändå inte kan hjälpa till. Jag känner henne inte. Men det är en hon. En människa.

Försöker skaka av mig känslan och går in i provhytten för att prova linnet jag valde ut innan jag såg tragedin.

För litet. Ser mina skavanker i spegeln och suckar.

Hänger tillbaka linnet och går ut. Folksamlingen och ambulansen är fortfande kvar. Vänder och går ut genom en annan utgång. Hämtar cykeln. I brunnsparken ser jag att ambulansen fortfarande är kvar. Nånstans borta vid Lagerhaus hör jag sirenerna.

Jag såg förmodligen min första döda människa.


VFU-blogg

Trött, på gränsen till medvetslös när klockan ringde.

Kommer till praktikplatsen och har massor att göra. Ejenklien. Men... måste ju blogga först.

Idag ska jag hålla lektion om Moliére. (Det är den jag ska planera nu istället för att blogga ejenklien.) Funderar på att göra bort mig totalt och spela teater för eleverna. Ozzy spelar alla roller. Kan bli kul, kan bli patetiskt. Vad det än blir så lär eleverna i alla fall minnas det.

Oj nu kom den andra handledaren och stressade upp mig. Måste kanske göra det jag ska då då.

Ajö


tisdag, maj 01, 2007

gäspar käken ur led nu men what the heck

Dagens blogcredd: Den här bloggen. Trollharen, transexuell om jag fattat det rätt. Intressant.

Och som ni förstår av den kommentaren har jag frångått mitt alter ego Sigvard Marjasin - kvittoklistraren (deklarationen ligger på lådan ox ox ox) till mitt andra alter ego, Ozzy - slappröven. Slappröven ska ha lägan full med folk på fredag och måste därför piffa klart lägan en gång för alla. Istället somnar hon i soffan. MEN, jag skyller allt på Tramsebyxan, det var han som höll mig vaken inatt.

För nyfikna kan jag berätta att jag igår bytte mattan. Den nya är sjukt fin. Men resten ser fortfarande ut som skrutt.

Jag borde inte blogga när jag är såhär trött. Det blir bara skrutt. Skrutt is da word of today.

Godnajt


1+1 = kaffe

Ozzy, exakt hur mycket hatar du bokföring och deklaration?

So much, from the bottom of my heart. Extra skojigt blir det när man lyckats få till det så att det bara diffar på 40 öre. Irriterande små fjuttiga ören. Och precis då... så spiller man ut kaffe över hela bokföringen.

Bokföring skall helst utföras i käcka böcker med kolumner för debet och kredit, käcka små konton och så vidare. Min bokföring är just nu ett kladdigt A5 pyntat med kaffe, en låda med kvitton på hög, en bunt skattedeklarationer och en bunt kontoutdrag. Hurra... Det enda som påminner om seriös bokföring är den långa långa räkneremsan som ormar sig ut över golvet.

Tårtprovning känns just nu extremt lockande. Till och med lektionsplanering känns lockande.

Återgår till siffrorna

Med vänliga hälsningar Sigvard Marjasin


Varsågod att analysera

Hur mycket fick jag sova då? Somnade fyra-halv fem kanske. Vaknade fem i sex av att obestämbar granne (inte brontosaurus rex) spelade musik på högsta volym. Somnade igen efter kanske 20 minuter. Vaknade igen kl nio. Kunde inte somna om. Hela Ozzy är i uppror. Får kämpa stenhårt för att inte bli knallkär i Tramsebyxan.

Min kloka vän Strutluvan tycker, precis som jag, att jag ska ta det jäkligt coolt och låta honom göra alla moves. Hon tycker också att jag ska ta honom med en nypa salt eftersom han fortfarande pratar om sitt ex.

Bra. Jag behöver kallduschas lite. Är alldeles för bra på att bli tokkär.

Och nu MÅSTE JAG deklarera. Och planera vad fanken jag ska göra på lektionen om Moliére imorrn. Sen ska nog jag och Strutluvan ha tårtprovning och komma fram till den ultimata fyllningen till fredagens föllsedagskalastårta. Om vi hinner. För det lär ju ta tid att deklarera. Hjärnan är inställd på lööööv, inte siffror.


ojje nu e ja en vilsen kantarell alltså

Oj

Klockan är snart tio i tre på natten och jag har precis kommit hem.

My God vilken trevlig Valborg. Bästa på länge. Och nu är jag ännu mer förvirrad över Tramsebyxan, för idag kelade han faktiskt lite med Ozzy. OBS hold your horses. Betoningen ligger på lite. Vi höll om varandra en bit när vi gick hem från Valborgsbrasan. Och lite ryggfilligrejs. Och lite vid grillen. Men han är å andra sidan en hålla om-människa. Som dessutom verkar omge sig med ett gäng singeltjejer. (Eller ja... två förutom jag. Och ett gäng andra. Är jag sotis?) Fast Ozzy får mest uppmärksamhet.

När jag kom fick jag veta att jag var jättesnygg, snyggare än vanligt och att jag hade jättesnygga glasögon och att jag var väldigt snygg i glasögon. (Han skulle bara veta att de var ny-tuschpennade) Jag hade ett fantastiskt cykellås också. Jag är nog perfekt.

För övrigt dog jag nästan när vi stod vid brasan. Såg ni månen ikväll? Fantastisk. Och det var tokmycket folk överallt och en stor brasa i mitten och ett rockband som spelade skithögt. Helt... tok. Blanda jättevackert med galet med en jättefin Tramsebyxa i skenet från elden.

Alltså han får ju skärpa sig nu annars kommer jag bli tokförälskad.