måndag, mars 31, 2008

Vilken grekisk tragedi kom det ordet från nu igen?

Jag tänkte bara poängtera att det är TVÅ, jag repeterar TVÅ personer som det senaste dygnet hittat min blogg genom att googla på...

blodskamsbrudgum

Jag antar att detta är extreme humanisthumor.


söndag, mars 30, 2008

Göm dina sorger i en gammal säck för hälvätä och dra på lindypjucksen

Ikväll somnar jag ensam men glad.

Tänkte bara meddela det.

Och hej hej lindykompisen som hittat min blogg! Jag frågade aldrig vad du hette. Oartigt.

Och här kommer en rapport om det.

Jag är så jävla glad ikväll (inatt, klockan är ju fan halv två) för jag har varit nykter (nästan) hela kvällen och dansat arslet av mig med en massa trevliga människor och fick sälle hem på vagnen med en jättetrevlig människa å va han e trevlig raj raj

MEN

en mycket skojig detalj, framför allt för stadiga Ozzybloggfans, är att ikväll kom det fram en helt (halvt, har nog sett 'na nån gång på dansen) okänd människa och sa "jaaa men är det inte du som har den där skitroliga bloggen?". (För övrigt, hur fan gör man med punkter/frågetecken/utropstecken + citattecken?) Öööö joooo... HUR FAN VET DU ATT DET ÄR JAG?!?! Jo, då har denna människa idkat dektektivarbete (dektek!) och klurat ut att jag skrivit i bloggen att jag skulle påkursmeKurt nån torsdag, och att jag höll på med impro, och då lade kvinnan ifråga ihop ett plus ett och kom på att bloggen var min.

HA! Där rök den anonymiteten. För jag är ju SCHEEETANONYM i den här bloggen jäh rajt det är därför alla mina fans vill adda mig på fejsburk. Hej alla fans!

ÅÅÅÅÅ fyhelvetevadeekulådansalindyrajdidajdidajdidaj

Tänk så mycket gladare man blir av att bara ta en (två) öl väldigt tidigt på kvällen (och snylta järnet på bjudbålen som säkert innehöll en halv promille alkohol) och bara dansa och dansa och fan vad ont i fötterna jag har.

Och svältfödd. Har ätit en scheeetleten krock missjö sen halv fyra. Och vem fick sista dansen? Jo, en pruttfull snubbe som spexa loss järnet och glömde bort att han dansade med en Ozzy. Men han var väldigt glad i alla fall. Och svettig. Han måste ha varit full. Om han inte var full så har han en väldigt skojig och sprallig personlighet. Har faktiskt dansat med honom en gång förut kom jag på. Då var han... skitfull. Vilket är mycket märkligt. Att jag har dansat med snubben två gånger i min liv, och han har varit pruttfull (eller haft en skojig och sprallig personlighet?) bägge gångerna.

En annan mycket spexig detalj för kvällen är att jag på vägen hem från vagnen fick sälle med en fransman SOM ÅKTE HIT ÖVER HELGEN BARA FÖR ATT DANSA LINDY sånt är fränt. Känner honom inte alls, men va fan, dansar man lindy så är man ju nästan bästisar på stört. Så jag fick säga två meningar på franska. Pourquois tu as öööö flyttat à Suède? Va fan heter flyttat öööö demenager för hälvätä. Fransmannen svarar "jag öö har ööö intöö jag ärrr härrr över helg för att dåånsa". Fränt. Sen fick jag säga feu d'artifice också. Fyrverkeri.

Sådeså.

Nu måste jag sluta skriva, annars orkar ni inte läsa klart.

Gonatt! rajrajrajrajrajrajrajrajrajrajrajrajrajraj


lördag, mars 29, 2008

Kvällsless

Blogga på fyllan är en grej som Ozzy gör ibland. Ikväll är hon inte så himla full, bara lite lätt, men ändå.

En neggogrej med alkohol i vissa fall är att Ozzy blir deprimerad av den. Oftast blir hon glad, men ibland deppad. Ikväll är det depptema.

Jag tycker världen jävlas med mig.
Jag tycker inte om att prata negativt om andra människor, som vissa vill att jag ska göra.
Jag tycker inte om människor som skriker efter bekräftelse och tror att hela världen hatar dem stup i kvarten.
Jag tycker inte om oron för obesvarad kärlek.
Jag tycker inte om att vara en central person i improgruppen.

Å andra sidan

så tycker jag om att hålla Albabäbisen och det får jag göra precis hur mycket jag vill
så tycker jag om att få höra att jag är jävligt bra på att improvisera
så tycker jag om att vara jävligt bra på att improvisera
så tycker jag att jag var sjukt snygg ikväll och det var surt att inte vissa kom och såg det
så tycker jag ofta att jag är snygg nuförtiden

Men å tredje sidan

så somnar jag nog lite ledsen och ensam ikväll.

Gonatt.



torsdag, mars 27, 2008

Rapport från Fröken Får

Å fy faaaaaaaaan vad trögt det går idag! Bäääääääää.

--------------------------------

Sitter och brölar på samma punkt, kommer ingenstans. Om det finns någon del av min hjärna som fungerar så är det möjligen reptilhjärnan.

Och på radion spelar de Oppåhåppaligginteådraaadajjj och jag stirrar rakt fram. Betalar räkningar. Söker ett jobb. Facebookar med Mr Madison och åjajjar mig.

Tänker på kärleken som just nu känns ungefär som att vara en fluga på insidan av ett soligt fönster och flyga mot rutan och bånka huvet i glaset om och om igen. Och idag måste jag producera sisådär 4000 tecken intelligent text medans hjärnan skriker "åk till bagaregården och håll en bäbis, åk till hisingen och hångla, gå och lägg dig och sov igen, åk till affären och köp hundra kilo knark till reptilhjärnan".

Ja. Så får det nog bli. Frisk luft + cykel + en påse socker. Fast egentligen vill jag dra något ljustätt över mig. Mörk filt som en säck över mig och vara ensam med tankarna.

Men jag gör raka motsatsen.

Självplågeri.



tisdag, mars 25, 2008

Återigen - tant?

Exakt hur många tantpoäng är det på att använda paraply när det snöar? .....

Det snöar ju som faaaan! Flera decimeter ju!

Så nu får man välja. Komma till skolan och se ut som en snögubbe, eller få några tantpoäng.


lördag, mars 22, 2008

Tantig, tråkig, trött?

Har man blivit en tråkig kärring när man sitter hemma ensam på påskafton?

Kunde gått på klubb på Storan.
Kunde gått på bio.
Kunde gått på fest i Majorna och sen ut på nån klubb.

Men stannar hemma, chattar med Lena, käkar äggost och kollar på film. Också gött! Kvällens stora dilemma lyder: kolla på Elizabeth - the golden age eller Livet är underbart som jag redan sett tyysen gånger. Roberto Begnini är helt lovely.

Och nu tar helt plötsligt D över Lenas msn! Intressant. Har aldrig pratat med honom. Prata prata. Vi pratar Commodore 64. Correction: Jag pratar. D har tystnat.

Ah va fan bloggar jag för?



söndag, mars 16, 2008

Om att fylla sitt liv med för mycket

Läste precis att Lena var hemma hela kvällen igår. Kollade på melodifestival och msn:ade. Och jag blev SJUKT AVUNDSJUK! Jag vill också vara hemma! Men ikväll kan jag inte för jag ska spela föreställning och det finns ingen som kan hoppa in.

Började räkna... Om jag är hemma på fredag så blir det första gången på 16 dagar jag är hemma en kväll. Och kvällen som var för 17 dagar sedan var enda kvällen på 30 dagar jag varit hemma. Och så undrar jag varför jag aldrig blir frisk?

Idag föreställning, igår dans, i fredags reunion, torsdag dans, onsdag dans, tisdag rep, måndag dans, söndag dans, lördag brollfest, fredag after work impro med efterföljande öl, torsdag dans, onsdag hemma sjuk, tisdag rep, måndag dans, söndag dans, lördag dans, fredag föreställning, torsdag dans, onsdag dans, tisdag rep, måndag dans, söndag dans....... och så vidare.

Nej, jag vet, man ska inte gnälla när man har så mycket tid för sina egna intressen. Men det är lite klurigt att vara en människa som bara vill ha roligt samtidigt som man är sjuvk. På långfredag ska jag fan vara hemma. Jättehemma. Hela dagen. Kanske lördag och söndag också. Fan va gööööööööött.



lördag, mars 15, 2008

Vihardebravihärbakibilen

Ojojojojojoj.

Även en helt vanlig inte särskilt dramatisk ölkväll kan riva upp grejer i tell ya.

Kvällens evenemang: Stage door som förr i tiden. Alltså, gamla harar och spöken från Liseberg samlas och dricker för många öl ihop. Känns inte så dramatiskt. Och är inte så dramatiskt heller.

Men på vägen hem så rusar tankarna krejsi. Det var ändå tio år sen jag började där. Och det är ungefär folken från då som är där ikväll. Saker man gjorde. Saker man sa. Ozzy på den tiden var en riktig tvättäkta bekräftelsesucker. Fy fan. Hade liksom glömt bort den Ozzy'n. Och ejenklien, det är väl inget att ånka på att man var sån då. Människan förändras ju. Jag upplever mig själv inte alls sån längre. Men ändå.

Och saker man sa, saker man gjorde, för att man inte hade koll på livet. Jag tänkte att jag var nog ganska vuxen och gammal under den tiden. Och idag räknade vi ut att jag var 26 när jag började där. Och att min dåtida chef var 25, och gjorde ungefär samma mängd jobb som fyra pers gör nuförtiden. Men då var allt nytt, nya rutiner, och ingen fattade nåt om hur nåt skulle göras, för allt var nytt och helt krejsi. Och jag? Jag minns att jag gav henne negativ kritik, för det var så mycket som kunde göras bättre. KONSTIGT!!! Människan gick under av jobb, arbetade nio på morgonen till två på natten. Men allt var nytt, och ingen berättade för oss hur skitigt våra chefer hade det.

Och allt var helt galet och nytt. Och kopiösa mängder alkohol processades genom Ozzykroppen, det var liksom det man kunde göra med sitt liv när man slutade nånstans mellan åtta och tolv på kvällen. Alkohol, bio eller tv. Och Ozzy mådde inte alltid så bra. Ofta gjorde hon det, men lika ofta riktigt bajsig själ.

Shit man. Jag var en så totalt annan människa då. Och det här låter förmodligen helt platt och patetiskt och whatever, men fuck de'.

Jag är så sjukt mycket gladare och lyckligare nu, även om jag ibland låter cynisk. Det är bara ord. Men i själen är jag så jävla glad nuförti'n. Har faktiskt tänkt på det ofta senaste åren. Fan vad jag är glad. Fan vad jag mår bra. Jag har så gott om tid. Jag klarar mig ekonomiskt. Jag har roliga grejer för mig. Men framförallt, jag är så jävla nöjd. Med mig. Jag är helt grym. Och så kände jag inte förr. Verkligen inte.

Och tänk, att jag får vara med mig för resten av min liv. Måckla mig.


tisdag, mars 11, 2008

Det undermedvetna klampar in och överraskar

Två gånger på lika många veckor har väckarklockan väckt mig mitt i en galet romantisk dröm. Om samma person.

Där ser man.



måndag, mars 10, 2008

Det är årtalen som gör'et?

Brollan har antagit en utmaning där man ska skriva vad som hände i ens liv för 5, 10, 15 och 20 år sedan. Skojig läsning för liten syster. Av ren nyfikenhet skall jag nu inventera mitt eget liv för att se om det haft något spännande femårsigt innehåll.

2003: Jag startar mitt Clownföretag som jag fortfarande har som extraknäck. Stora visioner, stora drömmar, litet resultat. Men ett skojigt sådant ändå.

1998: Jag pluggar på kunskapslyftet, vilket gör att jag kan ta tjänstledigt från mitt otroligt tråkiga och deprimerande jobb i en mataffär och sluta pendla till hålan där affären ligger. Jag får också jobb på Lisebergs programavdelning, där jag sedan tillbringar åtta år som underhållare. Sjukt roligt! Hade det inte varit för att jag blev så gammal och girig hade jag varit kvar fortfarande.

1993: Öööö...Å fy fan vilken gråzon. Jag jobbar på veckodagarna och festar på helgerna. Kanske åker jag på mitt livs första Hultsfredsfestival då? Detta var på den tiden då man kunde vara äldre än 15 bast och ändå ha skoj på Hultsfred. Jag åker förmodligen också på nån alkoholindränkt charter vilket vi gjorde varje år ett tag. Tänk så mycket pengar man har när man jobbar hela veckorna.

1988: Jag tror jag kanske börjar gymnasiet det här året? Eller går i nian. Ja, jag går nog i nian. I så fall så åker jag på skolresa till Danmark och Tyskland. Även denna alkoholindränkt så det står härliga till. Är man uppväxt på bonnvischan så är man. Jag sommarjobbar nog inte den här sommaren utan slappar och festar. Ojoj. Året innan däremot jobbade jag i en tvättäkta lanthandel, med snurrskiva för att mata fram varorna, kassaapparat där man slår in hundratal, tiotal, ental, tioöringar och femöringar och sen trycker på nån stor mojjäng så det låter rassel rassel.

Vilka slätstrukna femårsgrejer. Brollans var mycket mer omvälvande. Hmmm... När händer mina stora grejer ejenklien?

1991 (tror jag) Slutar gymnasiet och får jobb i mataffären. Flyttar hemifrån nääääää det gjorde jag ju när jag var 18! Meh! I så fall gick jag ju på gymnasiet 1988! Och tog studenten '90? Bah! Jag hatar siffror! Vi säger student = '90.

1990: Flyttar hemifrån och börjar försörja mig själv.
1992: (Tror jag.) Träffar ett as som knäcker min självkänsla och gör att jag geggar ner mig i en depression som jag inte kommer ur förräns
1995: Kommer in på teaterskolan vilket gör att hela mitt liv förändras totalt. Helt nytt umgänge, helt ny Ozzy. En flummigare och mjukare Ozzy som kramar sina vänner när hon träffar dem. Stor omställning för bonnatjejen.
1997: Slutar teaterskolan, men går med i TeaterHjulet, numera www.gbgimpro.se , en stooor del av mitt liv.
1998: Jobbet på Liseberg. Var ju faktiskt med ovanför också.
2003: Clownköret. Också med ovan.
2004: Slutar på Liseberg och har en hel sommar ledigt med stämplingspengar. Det var den gamla goa tiden INNAN ALLIANSEN!!!
2005: Börjar på lärarprogrammet. Återigen helt nytt umgänge och helt ny Ozzy. Denna gång en smart Ozzy som kan saker.
2007: Alliansen kommer till makten och sabbar allt gott i hela världen. (Säges med en blinkning. De har gjort några bra saker också, men det dåliga överväger FETT MYCKET!!!!! RÖSTA RÖTT NÄSTA VAL MADDERFACKERS ELLER STANNA HEMMA!!!) Detta år går jag även med i West coast jitterbuggs, något som också blivit en stoooooor del av mitt liv. Jag tror dessutom att det är där jag träffar mannen i mitt liv. Men det har jag å andra sidan trott många gånger förr.

Hmmm vad blir trenden? Ingen. Det händer balla grejer i mitt liv rätt ofta verkar det som.

Mitt liv är mitt fantastiska liv. Titeln på bloggen stämmer fett.



Sjukt trött och sjukt glad. Jag älskar livet. Hurra

Snabb update. Det händer sjukt mycket just nu.

Fredag: Föreställning med efterföljande öl med diverse danskompisar. Sjukt trevligt! Hurra! Lena, vi får avhandla mitt nattliga fyllemess i ett mer privat forum. Man vet aldrig vem som hittar hit.
Lördag: Trött hela dagen. Fest på kvällen hos bror som inte fick någon soptunna. Han fick en partypåse med ballonger, struthatt, tutor och confetti, och sex träd i Vi-skogen. Sjukt kul fest! Kunde inte alls stanna så länge som jag ville pga Pesttrafik, men jag gick när stämningen var på topp.
Söndag: Lite plugg, sen dans. På väg till dansen får jag dock ett mms. Min låtsassyster Marina med en EN TIMMA GAMMAL BEBIS I FAMNEEEEEEEEEN! Dagens chock. Hela världen snurrade några extravarv under ett par minuters tid. Och ingen att dela den stora grejen med. Cicci svarade inte i telefon, inte mamma heller. Så många fler finns det inte som fattar hur stort det här är för mig. Marina och jag har känt varandra sen jag var 12 år och varit som systrar sen dess. Det är nästan som att jag själv skulle få barn. Hooooooooooooooooo. Pioooooooooh. Omtumlande. Så, för att varva ner så... dansade jag lindy hop i sex timmar i sträck. Ööööööö. Hälsosamt? Kuuuuuvl!

Måndag: Sjuuuuuuuuukt mycket skolplugg att ta igen. Kommer inte hinna läsa allt, no way. Alltså... jag skulle hur lätt som helst kunna vara arbetslös, om man hade fett med pengar. Det finns ju så mycket roligt att göra!

Well, måste återgå till existentiell ångest och förföljelsemani i Goehtes "Torquato Tasso" nuvv. Mutar mig själv med lite glass å kaff.

Tjing!



torsdag, mars 06, 2008

Jamåhalevaihundradeår

I övermorgon ska jag på mitt livs första 40-årskalas. Eller f'låt - fest. Brollan fyller 40.

Brollan är dessutom hyfsat ekonomiskt oberoende och har allt han vill ha. Och jag ska köpa present. Så imorrn tänkte jag bege mig ut på stan och hitta den där fantastiska saken som han inte tänkt på att han faktiskt ville ha.

Som till exempel en snöbollskramare....

Eller en tedoppare med timer....

Eller en kamouflerad soptunna!

Helt allvarligt, soptunnan var ganska rolig faktiskt... fast å andra sidan så måste jag först släpa med mig presenten till teatern eftersom jag ska direkt dit efter shoppingrundan, och sen måste jag släpa med mig den ut på krogen som jag ska ut på efter föreställningen, och sen hem, och sen på bussen ut till hålan där bror bor, och sen den 10 minuter långa gångvägen till brollans hus från bussen.

Nä, det blir nog ingen soptunna. Fast det hade varit sjukt kul att hänga in en soptunna i garderoben på krogen.

Vad ska jag köpa till min brooooor? Förslag emottages tacksamt.



Hurra för besök!

Tänk att ett litet besök från en liten mor kan göra en Ozzy så glad.

Konstigt.

Min mor är inte och hälsar på i stan överdrivet ofta. Hon är en tvättäkta lantis som får panik av rondeller och mer än en bil på gatan samtidigt. Så nu har jag bott här i ett år, och endast fått en snabb inkikning av mor när hon ändå passerade genom stan tillsammans med sin nye karl. Men igår kom hon och hängde med mig i massa timmar! Rovligt!

Och nu insåg jag att jag bloggade om det här igår. Men här kommer fortsättningen. Efter mor hade åkt så blev det helt tomt. Fast jag samtidigt var så himla glad liksom. Det kändes helt skumt. Jag träffar ändå min mamma ganska ofta, varför blev jag så himla glad den här gången? Kanske hänger ihop med att hon är här så himla sällan. OCH kom jag på, för att det var någon annan än jag i mitt hem!

Jag äääälskar påhälsning. En av de bästa grejerna med att bo i kollektiv var att det hipp som happ kunde befinna sig typ tio pers i ens hem utan att man själv planerat det. Skitaskoj! Men nu har jag bott själv i ett år och kan nog räkna antalen besök på åtminstone två händer. Det är för lite för att vara en Ozzylägenhet!

Näpp, det här får det bli ändring på.

Fast inte nu, för nu måste jag duscha och göra mig i ordning för kvällens danskurs!



onsdag, mars 05, 2008

Det finns absolut ingen bra överskrift i hela världen till det här inlägget.

Idag haver jag haft besök av min kära mor. Första gången hon hälsar på i min "nya" lägenhet. Som jag bott i i ett år. (i i?) Hurra för besök från mor! Så trevligt!

Hej kaffe promenad visa Ozzys skola promenad kaffe och muffinsbesvikelse (varför har de ALDRIG dagsfärska pistagemuffins med vanilj när min mor någon enstaka gång får tillfälle? gammal pistafemuffins med hallonsylt = bajsigt substitut.) mamma köper paraply till Ozzy Ozzy köper wipes till sig själv mamma köper behå till sig själv Ozzy köper två små kollegieblock till sig själv promenad de har inte dagsfärska p-muffins med v-kräm i muffinsaffären heller så ännu en muffinsbesvikelse promenad ta hem Ozzys cykel som låter som ett helt tröskverk mamma hjälper Ozzy rätta upp hjulet och spänna kedjan och skruva fast stänkskärmen sitta soffa prata äta snabbmackisar och kycklingköttbullar kaffe varför ringer inte mammas nya kille titta på bilder i datorn nu ringde han hejdå!

Och nu är klockan fyra och jag har en massa pluggetiplugg som jag skitit i för att jag hellre ville träffa min mor.

Och klockan sex kan man träna dans om man vill. Och man vill! Men man är lite sjuk! Och man borde ligga i soffa och läsa och sova!

Varför är allt som inte är skola och sjukdom skoj?

Och framför allt... om jag cyklar till dansen får jag för första gången sen cykeln var ny höra hur min numera icke skramliga cykel susar fram genom vår-Göteborg. Mmm... Cykellllllllllllll..............


tisdag, mars 04, 2008

Fan vad jag har det bra

Det är ju tur att någon ruskar om en ibland så att man keeps it real.

Jag är världsmästare i zappning och kollar i princip aldrig på ett helt program utan att zappa runt. Men ikväll fastnade jag totalt, glömde tid och rum. Dokumentär, Cracked but not broken. En snubbe, en kamera, en prostituerad narkoman som berättar allt. Varför, hur... alla de där frågorna som man funderar över när man pratar om prostitution. En så jäkla snygg och smart tjej, helt fast i crackmissbruk.

Hela filmen är i svartvitt. Tills hon tänder på. Då blir allt i färg, och man får se de knallrosa väggarna i det sunkiga hotellrum hon hyr en dag i taget. Betalar genom att sätta in annonser i tidningen. Man får sitta med när hon svarar i telefon. 30 samtal om dagen. När hon sticker och sticker och sticker för att hitta en åder som hon kan skjuta i. Torkar blod torkar blod torkar blod. Och läser ett brev hon fått från sin mamma som undrar vad som hänt med hennes vackra levande dotter. Planerar ekonomin så den räcker till hyra, tvätt, annons och droger.

Hej och hå. Vad gnäller man för när man gnäller?


lördag, mars 01, 2008

En helt oväntad reunion

Kan man tänka sig! Igår efter after worken gick jag och Vickan till Stage door en sväng för att snacka lite bajs. Men hoppla! Där sitter ju Jakopp tillsammans med min gamle karaokestammispolare Nikkudasuuu och polaren Ingo och... RIIIIIIIIIIIM!!!!! Rim flyttade till Japan för ett år sedan eller mer kanske det var... och sen dess har jag inte sett henne. För några månader sedan flyttade hon till Oslo för att utbilda sig till floor maneger till ett nytt H&M i Tokyo, men i mitt huvud är hon fortfarande i Japan och liksom helt onåbar förutom via bloggen och msn. OCH SÅ SITTER HON PÅ STAMMISHAKET som om det var det naturligaste i världen! Tjihooo! Vi utbyter tatueringstittningar och skämtar om bajs, precis som det ska vara. Vickan berättar om att hon kollat på West side story och lagt till "i röven" efter varje replik.

Vi avliiiiiiideeeeeeeer! (i röven!) Det är ju sjukt komiskt! (i röven!) Vi dör av skratt! (i röven) Finessen kommer när man inte ens behöver säga "i röven" utan istället gör en paus ---- och alla tänker i röven och asflabbar.

Pubertalt. Och fantastiskt roligt! Å vad roligt att få skämta bajs igen! Det finns ingen man kan skämta bajs med som Rim. Men sen ska ju de gå på fest. Tråkigt tycker vi. Men... då dräller Alex in som jag inte träffat på typ tre år! HEEEEEEEJ!

Jag har ju faktiskt sjukt mycket kompisar när jag tänker efter. Bara att jag är tokdålig på att umgås med dem och höra av mig till dem. (----)

Nu måste jag klä på mig och göra mig fin för kvällens föreställning!

Rajjdidajjj