Tar en paus i snörvlet och städet och sätter mig och chattar lite med Jensa som är för sjuk för att komma på kalaset. Vi snackar litteratur! Hur ofta chattar man om så heavy stuff?
Jensa pratar om Kerstin Ekman - Händelser vid vatten. Tydligen bra. Har den i bokhyllan - oöppnad. Jag pratar om mitt senaste projekt - projektet Ozzy tar sig vatten över huvudet: Gulagarkipelagen av Solsjenitzyn (stavning?!?!). Har kommit kanske 40 sidor in i del ett av en miljard. Om jag lyckas harva mig igenom den innan sommaren är slut ska jag ge mig själv en fin present.
Det finns en del såna böcker som man verkligen vill ha läst, men som nästan är oöverstigliga. Gulag är en. Marcel Proust - På spaning efter den tid som flytt är en annan. 3000 sidor. Har läst passagen om Madeleinekakan. Brott och Straff - avklarad. Processen - avklarad. Skulle vilja läsa hela "Hundra år av ensamhet" av Marqués också, har läst två tredjedelar, sen blev jag bäng av att alla hette samma sak. Men han skriver ju heeelt lovely.
På en loppis i somras hittade jag ett helt fantastiskt vackert ex av Borta med vinden. Tvåspaltiga sidor med anfanger (tjusig bokstav först i kapitlet) och snirkelstil. Den, tänkte jag, ska jag unna mig när jag är värd en riktigt go läsupplevelse. Så i julas tror jag det var så började jag.
Fy fan en sån skitbok. En riktig plåga. Det enda som var njutbart med den boken var utseendet. Så, den åkte tillbaka i bokhyllan efter 150 lästa sidor. Kanske nåt av mina barn (för jag kommer ju få tuuusen barn) vill läsa nån gång.
Den ultimata läsupplevelsen dock: Mästaren och Margarita - Michail Bulgakov. Da shit.
Nu blev jag ju grymt sugen på att lägga mig i soffan i mitt pimpade vardagsrum och hacka i mig några sidor Gulagarkipelagen istället för att städa och barnkalas-pimpa hemmet.
Fan vad långsam jag är.
Dagens låt är Objects in the rear wiew mirror may appear closer than they are - Meatloaf. Han e grym. Patetisk ibland, men är man på Meatloafmood - helrätt. Typ idag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
11 kommentarer:
Jag har verkligen försökt läsa Mästaren och Margerita. Men jag tycker bara den är konstig. Köpte den förra sommaren för att boklådan som Flemming har här i stan ropade ut hurra vad billigt i skyltfönstret och nu äntligen har vi den. Den var billig. Jag köpte den. Omslaget är snyggt. Men jag kommer ingenstans i den. Jag fattar antagligen trögt. Har pratat med många som säger att den är fantastiskt. Men för mig är det som med böckerna om Arn. Jag somnar. Jag har inte ens fuskat och läst slutet, så mycket somnade jag. 40 sidor tror jag att jag har kommit och allt jag minns är att de sitter i en park? och att det känns som att han är Jesus.
Petra
ÄR det idag man ska säga
GRATTIS!!!!!
?
(Brott och Straff= lättläst och bra liksom de flesta "sora" ryssar.
Marcel Proust= överskattad
Solsjenitsyn=tråkig!
Läs svenska storheter om du inte gjort det; Vilhelm Moberg, Hjalmar Söderberg och Pär Lagerkvist. alldeles alldeles underbar läsning!
Joyce Carol Oates får du inte heller missa!!! Nästa nobelpristagare, tro mig!
titta på den här söta uppsatsen - appropå chatt...
http://infobanken.nacka.se/www/om_nacka/vision_nacka/christina.htm
hur ofta går det till så i ett chattforum?
Jag hpller med Anonym/Petra: Jag fattar inte heller mästaren och margarita, kommer inte igenom den alls, den är bara konstig och jag ger nog upp den snart.
MEN idag(började vid elva och blev klar nu vid halv tio) läste jag "Tillsammans är man mindre ensam" av Anna Gavalda. den var fin, jag gillade den. Ska läsa hennes andra böcker med. En av dem har så fin titel. Jag tror det är hon som skrivit den i alla fall: "Jag skulle vilja att någon väntade på mig någonstans".
Och grattis i efter-/förskott på 35(???)årsdagen!!!
Petra: Du måste läsa förbi det kapitlet och harva av första bibelomskrivningsdelen, sen blir den helt obetalbar.
Persilja: Håller med. Brott och straff är lättläst. Inte helt kär i Söderberg, lite kär i Lagerqvist, Moberg har jag inte gett en ärlig chans än. Moa Martinsson däremot. Oh yeah. Kvinnor och äppelträd.
Vandrarvild: Låter som ett bra tips, ska kolla upp. Söndag is da day I get kärring.
Borås: Just nu är jag för trött och för upptagen med att slicka mina själsliga sår återigen efter en dissning av Tramsebyxan. Kollar länken en annan dag.
Man kanske kan hoppa över den biten. Jag har ju sett filmer där jag missat början och det har ju funkat rätt bra ändå. När slutar dom jesusa sig i boken? Vilken sida ska jag börja på? När min farmor levde brukade jag lämna alla böcker till henne som jag inte orkade läsa för hon plöjde genom allt, så då blev de i alla fall lästa. Just nu läser jag Fredric Askerups samlade krönikor. Hysteriskt roligt!
Petra
Men Ozzy, ge inte upp Borta med vinden. Den tog mig typ ett halvår att läsa men var värd varenda minut efteråt. Helt underbar!En sån passion får man leta efter...
Petra du måste läsa allt. Härda ut.
Moa, jag klarar det inte! Plåga!
Men snälla fröken Ozzy. Hur kan du säga att jag ska läsa mästaren och margerita om du inte klarar att läsa borta med vinden (vilket jag definitivt inte heller skulle vilja...)
Men jag hade med boken ut till torpet idag och kollade lite förstrött i den, när jesuseriet skulle sluta och så. Blev nästan lite intresserad när det stod varieté på en sida. Men sen beslutade jag mig för att ta med den på min ensamresa till Budapest i juni.
Angående långsam sekelskiftesläsning rekommenderas Bergtagen av Thomas Mann, i Karin Boyes översättning. Bäst är den naturligtvis på tyska, men ovanstående version kommer närmare originalet än någon annan och sparkar därmed onekligen stjärt. En av världens bästa romaner; långsam, intrikat, vacker och oavbrutet fascinerande.
Hej Ozzy! Jag snubblade över den här sidan när jag googlade efter boktips; kan du tänka dig?
Mästaren och Margarita gav jag till en bokslukande kusin nån jul för länge sedan. Jag kommer ihåg att orsaken var den skruvade baksidetexten. Själv har jag aldrig läst den.
Skulle så klart kunna plocka upp någon gammal rysk tegelsten, men jag är egentligen insnöad på dramareportage just nu. Läste precis Lasermannen, och för inte så länge sen Fear and Loathing och I kallt blod. Det är nått särskilt med kombon journalistik och skönlitteratur som jag verkligen diggar.
Appropå Hjalmar Söderberg så rekommenderar jag att du läser Den alvarsamma leken om du inte har det. Doktor Glas är inte alls lika bra, tycker jag. Eller, den kanske är lika bra, men vi läste ju bara böcker om död när vi läste den. Det är lite roligare att läsa om kärlek. Den allvarsamma leken funkade superbra som tröstbok när jag blev dumpad senast. Jag hade det ganska svårt, men inte så jävligt som den stackars saten Arvid.
Ha det bra i livet!
Pontus
Skicka en kommentar