Att vräka ur sig eller inte, det är frågan

Den här bloggen är min ventil.

I mitt huvud är den här bloggen ett papper, på vilket jag kan pysa ut allt som väller över inuti mig. Saker som ältas, saker som älskas, saker som ändras. Pyser ut här med jämna mellanrum. Och det inspirerar och fascinerar mig att människor läser här och blir gripna, roade och inspirerade. Samtidigt som jag inte kan skriva vad som helst, för en stor del av min umgängeskrets läser här regelbundet.

Idag. Skulle jag vilja explodera mitt inre här, över mitt själsliga ventilpapper.

Meeeeeen. Det går inte. Idag heller. Så jag får väl nöja mig med att säga att jag kokar över. Typ.

Kanske är läge att plocka fram de gamla analoga dagböckerna igen...

---