Oh my god vad den här dagen har rivit upp känslor. Jag har inte tid att plugga nu. Måste nog sätta mig och böla en stund. Eller dansa röven av mig med lite jitterbugg. Det blir nästan som att det sitter en stor fet jävla kork i själen som bara väntar på att säga plopp och fara iväg.
Jag och Cicci fick nåt sånt tuppjuck en gång under medeltiden. Gick ut till jaktstugan hemmavid, ställde oss bredbenta, höll om några bjälkar allt vad vi kunde och vrålade rakt ut. För kung och fosterland. För... jag vettefan. Tonårshormoner som behövde komma ut kanske. Det var för jävla gött. Det skulle jag behöva nu.
Ett avgrundsvrål.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar