måndag, september 17, 2007

Ja se karlar...

Hur slutade förra inlägget...?

"Grymt kärlekssugen idag, btw."

Vad händer då? Ozzy får mess från strulputten. Obs, måste poängtera att strulputten och tramsebrallan är två helt skilda personer. Med olika själsliga problem. Strulputten är mannen med guldfiskminnet bland annat, som jag tidigare skrivit om. Vilket jag också fick bekräftat i messet jag fick nu. Han hade hört en låt jag sjunger ibland på karaoken och undrade hur jag mådde. (Han hör en låt och minns därmed att jag finns.) Jag svarade att kroppen var sjuk men själen frisk och undrade hur det stod till med honom själv.

Väntar med spänning på svar. (Som inte verkar komma...)

Jaha. Ber man om kärlek så får man det, verkar det som. Fast från fel håll.

Jävla Strulputte. Varför släpper han aldrig? Eller ska det vara Jävla Ozzy? Varför släpper hon aldrig?

Han hade förresten skaffat skägg sist jag såg honom. Fint. Ozzy gillar skägg. Fast han hade ungefär ett ton sorg i ögonen. Det var inte lika attraktivt. Bara... känsloframkallande. Ibland skulle jag behöva en antipatiknapp nånstans på kroppen. Kan känna sån extrem empati ibland, så att det gör ont i hela mig. När jag ser nån stackare. Till exempel en tre äpplen hög kille på dansen som efter 8 månaders dansande fortfarande inte kan ta ett steg och får panik av tjejer. Han behöver lära sig ta i dem, prata med dem. Han vill, men kan inte, det är så tydligt. Och aj i hjärtat på Ozzy. Samtidigt som han är så sjukt svår att dansa med.

En TackelTott.



Inga kommentarer: