onsdag, april 04, 2007

Varför skriver jag om musikalartister när jag egentligen inte bryr mig?

Dagens skiva är Jesus Christ superstar - den versionen där Alice Cooper sjunger Herodes. Framförallt cd 2 där Jesus går upp i galen falsett. WHYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYY SHOULD I DIIIIIIEEEEEEEEEE

Oh jäh

När jag blir stor ska jag bli galen långhårig falsettsångarkille

Oh jäh nu är han inne på

Seeee how I diiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiie

Världsrekord i lång falsett oh my god I almost shit my panties.

Hmmm det var tydligen svårt att skriva när jag lyssnar på den musiken. Som ni vet så lyssnar jag ju intensivt.

När jag lyssnar på den här skivan kastas jag tillbaka till 1995 och folkhögskolan. Delade hall med Muminpappan (som jag precis återknutit kontakten med, hurra hurra för det!) och därmed också hans musiksmak. Det är en av fördelarna med att dela läga med olika folk, musiksmaken breddas. Hur som helst, M-papp hade en tendens att sjunga. Konstant. På ett mycket behagligt sätt faktiskt. Man kan ju tänka sig att det är galet störande att så fort man ställer en fråga få en sång till svar. Ska vi gå och äta nåt? Yes, we have no bananas, we have no bananas today. Ska du åka hem över helgen? Yes I'm leaving on a jetplane. Osv. Oftast var dock sångerna av musikalkaraktär då min käre M-papp är musikalfantast av stora mått. Oliveeer Oliveeer och jag kastades in i musikalvärlden.

Det finns en nackdel med musikalmusik dock.

Den är roligare att sjunga än att lyssna på.

Jag tror faktiskt inte jag vet något tråkigare att lyssna eller titta på än skolade musikalartister. Jätteduktiga. Men slätstrukna. Stöpta i samma form. Perfekta. Och utan personlighet. Och därmed har jag skitit i det blå skåpet eftersom en stor del av min bekantskapskrets jobbar med just ovanstående.

Jag är dum och naiv nog att tro att de inte läser min blogg.

Hursomhelst, J C Superstar i den här versionen som jag lyssnar på just nu är så jävla bra just för att det är lite ooommmppppffff i den! Sångarna sjunger råbra och med själ. Under sista måltiden till exempel är alla apostlarna skitfulla och sjunger som skitfulla människor gör. Hurra!

Eller... whatever.



1 kommentar:

vandrarvild sa...

meeeeh! faaaan! Nu fick jag ju den låten på skallen. AAARRRGGGHH!
Jesus christ superstar la la la lalalalalalalaaaaaaa. Allt lallande är för att jag inte kan tezten, bara Jesus Christ... Och i mitt huvud låter det jättebögigt och inte så bra.

fan.

fast ditt blogginlägg var roligt. Och det ÄR faktiskt roligare att 'sjunga' opera och sånt än att lyssna på det. Jag menar, att sjunga FIGARO FIGARO FIGAROOOOO när man diskar är en humörshöjare, helt klart.