Det är märkligt vilken inverkan barn har. På alla. Man kan inte ta in ett barn under ett år i ett rum utan att alla tystnar, tittar på barnet och fnissar så fort det gör minsta lilla grej. Hjärnaktiviteten stannar liksom av.
Why?!
Barn är helt fantastiska, speciellt när de är små, men VARFÖR kan vi inte fungera som normala människor om det är barn i närheten? Idag satt vi som en duktig studiegrupp och diskuterade termerna vi tror kommer komma på duggan imorrn.
Och så...
In kommer Malte In kommer Malte In kommer Malte (mel. In kommer Gösta)
Han skrattar Han skrattar Han skrattar Han skrattar
Han dräglar Han dräglar Han dräglar Han dräglar
Var e nappen Var e nappen Var e nappen Var e nappen
Öööö vahettereeee JO jag tänkte på det där med reflexivt lärande, det måste väl vara att.....
Han leker med papper Han leker med papper Han leker med papper Han leker med papper
Han vill till Maria Han vill till Maria Han vill till Maria Han vill till Maria
Han skuttar hos Maria Han skuttar Han skuttar
Joooo men reflexivt lärande det är ju att man kan sätta upp mål för sitt eget lärande, och reflektera över sitt eget lärande och... Nähä Maria lyssnar inte. Hon skuttar Malte i knät. Å titta va gulligt
Han skuttar Han skuttar
Vi sitter där, sex vuxna och ett litet barn. Alla glor på Malte da kid. Ingen säger nåt. Alla får något ljuvt i blicken. Titta, han tycker det är roligt att dra sönder ett papper. Hallegoooooooooooo.
Jag skulle kunna titta på honom hela dan. Why? Det är ju bara ett barn! Det är ju alldeles vanligt och... vanligt och.... alldeles.... alldeles underbaaaaaart....
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
4 kommentarer:
Kan tyvärr inte hålla med där... jag tycker småmännskor är underliga typer som jag inte tycker är söta alls. De är underliga pyttevarelser jag överhuvudtaget inte förstår mig på, jobbiga och krävande att ha i sin närhet.
När ett barn hamnar i min närhet tittar på på honom/henne, denne tittar tillbaka. Jag återgår så till vad jag nu än pysslade med. Tittar tillbaka igen kanske, då sitter prylen å glor på en fortfarande.
En kollega till mig som är mamma sa att enda sättet å få barnet att sluta glo är att vifta med händerna och underhålla dem en liten stund. Så förlorar de intresset... du vill ha en bebis va? *ha haa*
Tro det eller ej men jag e inte heller ett bäbis-fan! Visst gillar att underhålla dem å så (annars skulle jag ju inte jobba på nöjesfältet här i stan) men i ÖVRIGT håller jag med föregående talare.
De är underliga varelser med konstig kroppsform och en lukt jag inte gillar. Inte blöjlukten, utan typ liknande "gammal-tant-lukten" du skrivit om förr.
Så kräver de uppmärksamhet. Och jag är egoist. Så det funkar bara inte.
Ni fattar ju ingenting! Det är ju föräldrarna som är muppiga och FÖRSTÖR barnen.
Jobbiga föräldrar => jobbiga barn
Om ni hatar barn är det alltså ett uttryck för att ni hatar deras föräldrar.
Håller med ozzy. Barn är som tv-apparater eller lavalampor. Man kan inte låta bli att titta!
Skicka en kommentar