Tröttare än trött. Varför? Ingen vet. Skulle kunna somna stående. Tänkte en kort sekund att jag skulle tagit en eftermiddagslur. Och sen kom Chalmeristerna. Hela gårdsplanen utanför är full med fulla Chalmerister i studentikosa outfits: några i lila overaller med märken och pins på, några i svarta kåpor, en snubbe i regnbågsstajl. De grillar, festar och spelar hög musik. Hurra. Tji tupplur.
Just nu borde jag ägna mig åt att cutta haloumiost och majkolvar i bitar och röra ihop en fantastisk sås. Ork? Försökte boosta upp mig med ett gäng socker. Gick inge bra. Fick snarare motsatt effekt.
Jag har förresten gjort konstigaste saken ever idag.
Jag har målat mina glasögon med tuschpenna.
Blev faktiskt ganska bra. Fast det luktar lite mysko. Undrar vad som händer om man duttar parfym på brillorna. Ännu konstigare sysselsättning än att måla dem med tuschpenna. "Vad gör du Ozzy?" "Jag duttar parfym på mina brillor".
Sunk-Ozzy
Jag känner mig som Mats. Han brukade pimpa sina mobiler. En gång försökte han pimpa telefonen med nagellack. Han ångrade sig sen när det bara kladdade och blev fingeravtryck överallt.
måndag, april 30, 2007
Jag må jag leva 2.0
Silverfisken skriver om födelsedagar idag. Vilka som slår högst och så vidare. Och så mycket kan jag väl säga att 35 är inte en av höjdaråldrarna. 14 var tufft. Då blev man fjortis. 15 var tufft. Då fick man köra moped. 18 var tufft. Myndisch. 20 var tufft - bjuda på fest med egenhändigt köpt alkohol. Blev grymmefirad också, alla var där. I min lilla lilla etta i den lilla lilla hålan. 25 var helt menlöst. Jag och Muminpappan satt och analyserade "Kröningen" av Lars Forsell på mitt rum. Vid åtta ropade hans tjej att nu var det kaffe och tårta. Vi slängde i oss kaffe och tårta på fem minuter, sen fortsatte vi analysera. Hela dan. 30 var hur kul som helst. Två fester. En på fredag kväll. Då fick jag oslagbart den bästa present jag nånsin fått. Och här kommer sagan om den.
Min vän Lindex bor stora delar av året i en annan del av Sverige, för jävla långt bort, och har ofta svårt att komma ifrån på födelsedagar och annat. Och just den här dagen beklagade hon sig så innerligt för att hon inte kunde komma, det sög fett helt enkelt. Sen på födelsedagsfesten så var Marina så jävla fnissig och konstig och jag fattade inte varför. Så efter ett tag var jag tvungen att gå in i mitt rum en stund. Sen knackade det på dörren. Öppnar. Där står Cicci bredvid en skitastor låda med snöre runt och fnissar ihjäl sig. Ozzy: Men va faaan har ni köpt?!?! En tvättmaskin ellerrrr? Så öppnar jag den, och i ligger en jättefnissig Lindex med två Roskilde biljetter i handen. Då blev jag VÄLDIGT glad.
Och nu är det då dags för nästa jämna siffra. 35. Exakt hur fränt är det att vara 35 år, barnlös med 0 presumtiva pappor i närheten? Och inte ha hittat ett eget förstahandskontrakt? Jag lever som om jag vore 20 fortfarande. Kanske låter härligt i mångas öron. Men inte i mina. Jag är inte 20. Jag är 35. Jag vill ha villa volvo vovve. (Trodde aldrig jag skulle höra mig själv säga det... oj oj.)
Min vän Lindex bor stora delar av året i en annan del av Sverige, för jävla långt bort, och har ofta svårt att komma ifrån på födelsedagar och annat. Och just den här dagen beklagade hon sig så innerligt för att hon inte kunde komma, det sög fett helt enkelt. Sen på födelsedagsfesten så var Marina så jävla fnissig och konstig och jag fattade inte varför. Så efter ett tag var jag tvungen att gå in i mitt rum en stund. Sen knackade det på dörren. Öppnar. Där står Cicci bredvid en skitastor låda med snöre runt och fnissar ihjäl sig. Ozzy: Men va faaan har ni köpt?!?! En tvättmaskin ellerrrr? Så öppnar jag den, och i ligger en jättefnissig Lindex med två Roskilde biljetter i handen. Då blev jag VÄLDIGT glad.
Och nu är det då dags för nästa jämna siffra. 35. Exakt hur fränt är det att vara 35 år, barnlös med 0 presumtiva pappor i närheten? Och inte ha hittat ett eget förstahandskontrakt? Jag lever som om jag vore 20 fortfarande. Kanske låter härligt i mångas öron. Men inte i mina. Jag är inte 20. Jag är 35. Jag vill ha villa volvo vovve. (Trodde aldrig jag skulle höra mig själv säga det... oj oj.)
söndag, april 29, 2007
För att slippa göra mig i ordning skriver jag detta
Som uppmärksamma läsare kanske märkt har jag en ny bloggtoppsvariantsknapp här till höger.
Jag har position nr 6 kan man se på den.
I en lista som består av 7 bloggar.
Sitter just nu med hela mig invirad i diverse badlakan. Har äntligen fått tummen ur och ska göra något kreativt av den här dagen. Ska gå på musikquiz med Gorane och Jensa. (För jag får inte tag på tant Johanna! :O( <-- det ska föreställa en ledsen clown) Egentligen lite mot min vilja känner jag. Trött efter improvision song contest och trött av att hjärtat hoppar upp och ner. Upp på en höjd, ner i en grop osv. Men, jag kan ju inte bara sitta här och stirra hela dan så jag släpar mig iväg. Slipper ju laga mat också om jag harvar mig ut utanför durren.
Song contest var nog för övrigt det roligaste jag någonsin gjort på en scen. När föreställningen var slut var mina skrattmuskler i ansiktet helt ömma och uttröttade. Jublet har nog aldrig varit så högt som när jag gjorde en Lill Lindfors och tappade kjolen.
Men nu måste min själ ta tag i kroppen och resa på sig för fixning.
Jag har position nr 6 kan man se på den.
I en lista som består av 7 bloggar.
Sitter just nu med hela mig invirad i diverse badlakan. Har äntligen fått tummen ur och ska göra något kreativt av den här dagen. Ska gå på musikquiz med Gorane och Jensa. (För jag får inte tag på tant Johanna! :O( <-- det ska föreställa en ledsen clown) Egentligen lite mot min vilja känner jag. Trött efter improvision song contest och trött av att hjärtat hoppar upp och ner. Upp på en höjd, ner i en grop osv. Men, jag kan ju inte bara sitta här och stirra hela dan så jag släpar mig iväg. Slipper ju laga mat också om jag harvar mig ut utanför durren.
Song contest var nog för övrigt det roligaste jag någonsin gjort på en scen. När föreställningen var slut var mina skrattmuskler i ansiktet helt ömma och uttröttade. Jublet har nog aldrig varit så högt som när jag gjorde en Lill Lindfors och tappade kjolen.
Men nu måste min själ ta tag i kroppen och resa på sig för fixning.
Jag må ja leva
BAH!
Jag måste bestämma mig för hur jag ska "fira" min födelsedag (som infaller om en vecka förf.anm)
Gräva en grav och hoppa ner i?
Supa skallen av sig? (Rekommenderas ej)
Öppet hus med smörgåstårta, moccatårta och kaffe? (Aningen 1945-feeling)
Barnkalas kanske? Bullaråsaftåballonger?
För länge sen funderade jag på om jag faktiskt skulle ha ett ironiskt gravöl för min ungdom. Kanske ska ha det? Med den dära dödsmarschen i högtalarna, svart klädsel och en liten symbolisk kista med nåt skojigt från min ungdom i.
Fast det känns inte lika aktuellt nu när jag faktiskt för första gången har åldersångest inför en födelsedag. Risken är att det bara blir äkta och patetiskt istället för ironiskt och shit the same hur gammal man är.
35 år och barnlös. Döndöndöndöööööön. Olycksbringande musik i bakgrunden.
Nä nu bestämde jag mig för att vara glad så det blir barnkalas på fredag kl 19. hipp hurra
Jag måste bestämma mig för hur jag ska "fira" min födelsedag (som infaller om en vecka förf.anm)
Gräva en grav och hoppa ner i?
Supa skallen av sig? (Rekommenderas ej)
Öppet hus med smörgåstårta, moccatårta och kaffe? (Aningen 1945-feeling)
Barnkalas kanske? Bullaråsaftåballonger?
För länge sen funderade jag på om jag faktiskt skulle ha ett ironiskt gravöl för min ungdom. Kanske ska ha det? Med den dära dödsmarschen i högtalarna, svart klädsel och en liten symbolisk kista med nåt skojigt från min ungdom i.
Fast det känns inte lika aktuellt nu när jag faktiskt för första gången har åldersångest inför en födelsedag. Risken är att det bara blir äkta och patetiskt istället för ironiskt och shit the same hur gammal man är.
35 år och barnlös. Döndöndöndöööööön. Olycksbringande musik i bakgrunden.
Nä nu bestämde jag mig för att vara glad så det blir barnkalas på fredag kl 19. hipp hurra
en till
Tvärt emot mina bloggkrigsprinciper måste jag bara länka till den här som ligger några snäpp före mig på bloggtoppens lista över humorbloggar: Gyklargruppen. Har man, som jag, läst språkhistoria så flabbar man ihjäl sig stundtals. Skulle vilja se lite mer kasus dock, och nu blev det dödsnördigt! Hipp hurra för nördarna!
God morgon (ja jag vet att klockan är ett!)
Det finns så många trevliga bloggar out there. Senaste fyndet; den här. Skojiga egenhändigt gjorda illustrationer i många av hennes inlägg. Rolickt. Nu ska jag fortsätta rota i andras liv. Kaffe och rotning i andras liv är en underbar hobby.
nocturne
Jahaja.
Sprang på den destruktiva snubben igen idag.
Suck.
I ena ringhörnan: Destruktiv snubbe som vill ha Ozzy mer än allt i hela världen.
I andra ringhörnan: Världens bästa snubbe (Tramsebyxan) som inte vill ha Ozzy men som gör allt som står i hans makt för att få henne att tro att han vill det. För att sen berätta hur mycket han tycker om den och den och den tjejen och hur mycket han fortfarande tycker om sitt ex.
Idag var han till exempel på teatern och kollade föreställningen. Efteråt kom han fram och kramades och frågade om jag skulle med hem till Jesper och äta glass.
Varför gör han sånt när han inte vill ha mig?
Men jag var i alla fall duktig när jag sprang på destruktive snubben. Han frågade varför jag inte skickat nåt mess till honom så han kunde få mitt nummer. Då sa jag som det var. "Du är destruktiv, det säger du själv, och det är inte bra för mig. Det är synd. Jag gillar dig, men inte att du är destruktiv." Och sen brydde jag mig inte så mycket om honom resten av kvällen.
Fast mitt hjärta gör jätteont. Jag tycker synd om honom. Han är så ensam och liten på jorden. (Eller ja, 2 meter lång, men... liten.) Och jag känner mig elak. Men jag får nog ta det. Det går över.
Sprang på den destruktiva snubben igen idag.
Suck.
I ena ringhörnan: Destruktiv snubbe som vill ha Ozzy mer än allt i hela världen.
I andra ringhörnan: Världens bästa snubbe (Tramsebyxan) som inte vill ha Ozzy men som gör allt som står i hans makt för att få henne att tro att han vill det. För att sen berätta hur mycket han tycker om den och den och den tjejen och hur mycket han fortfarande tycker om sitt ex.
Idag var han till exempel på teatern och kollade föreställningen. Efteråt kom han fram och kramades och frågade om jag skulle med hem till Jesper och äta glass.
Varför gör han sånt när han inte vill ha mig?
Men jag var i alla fall duktig när jag sprang på destruktive snubben. Han frågade varför jag inte skickat nåt mess till honom så han kunde få mitt nummer. Då sa jag som det var. "Du är destruktiv, det säger du själv, och det är inte bra för mig. Det är synd. Jag gillar dig, men inte att du är destruktiv." Och sen brydde jag mig inte så mycket om honom resten av kvällen.
Fast mitt hjärta gör jätteont. Jag tycker synd om honom. Han är så ensam och liten på jorden. (Eller ja, 2 meter lång, men... liten.) Och jag känner mig elak. Men jag får nog ta det. Det går över.
lördag, april 28, 2007
Här kommer lilla Ozzy håhåjaja bärandes på en Pozzy håhåjaja
Som ett brev på posten så drömde jag inatt att Tramsebyxan och jag var ett par. Såna drömmar stör mig. För det känns ju nästan som om det hänt i verkligheten. Men det har det ju inte. Han har bjudit mig på en pasta, that's it. Och på fest hos honom på Valborg. Och så ska vi gå på bio och se Totoro också. Och så ska han hälsa på mig i sommar på landet. Och så ska vi kanske åka till Herräng dance camp ihop.
Vad håller jag på med?
Och vad håller han på med? The man of the dubbla budskap.
Vad håller jag på med?
Och vad håller han på med? The man of the dubbla budskap.
fredag, april 27, 2007
Här kommer trötta Ozzy hon släpar på en pozzy
Återigen en såndär lång dag. Det finns bara såna nu verkar det som.
Fan måste bajsa hang on
hoppas ni antecknade det nu
i alla fall
Jag gick hemifrån halv tio i morse och kom hem kvart över elva på kvällen. En kvart sen alltså. Tid jag vilat under dessa dryga 13 timmar: 1,5 typ. Den kom nu på slutet. Hade precis hoppat upp på cykelen för att cykela hem från teatern då Tramsebyxan ringer och försöker dra med mig på dans. Det lyckas han inte med eftersom jag är dödens trött. Men vi pratar i telefon samtidigt som jag cyklar, och efter en stund inser vi att vi är på nästan samma ställe i stan, så vi säger "ses på Korsvägen", och så gör vi det och sen bjuder han mig på mat på najs uteservering. Najs! Han gör det sannerligen inte lätt för en stackars Ozzy att inte sukta efter honom. Speciellt inte när han försöker fota henne med sin mobil och säger att hon är så fantastiskt vacker. Tramsebyxan med stort T. Samtidigt är det ju bra att umgås lite med honom, för nu börjar jag fatta vad han är för människa och inse att han inte är perfekt.
Det är märkligt. Jag blir ju så himla ofta förälskad. Pang tjoff sådär. Som jag blev i Tramsebyxan. Sen går det över lika fort. Som det inte riktigt har gjort med Tramsebyxan. SEN kan man börja lära känna snubben i fråga om han fortfarande finns kvar och inte blivit bortskrämd av Ozzys förälskelse. Jag borde sluta bli pangförälskad och istället lära känna snubben först så jag vet om det är nåt att bli förälskad i eller inte.
För övrigt så blev jag idag utvärderad av min VFU-samordnare. Hon skulle komma och kolla på en lektion om antiken jag skulle hålla idag. Men VIPS blev det ändrat, och hon kom istället på ANNA MARIA LENNGRENLEKTIONEN som jag hade sån ångest över igår.
Och den blev...
SÅ SJUKT BRAAAA WEHOOO GO OZZY GO OZZY GO OZZY
Och sen hade tydligen nån elev viskat till min VFU-samordnare att "Ozzy är jättebra, vi vi ha henne istället för X" (X=min handledare som också är en grymt bra lärare) GO OZZY GO OZZY GO OZZY
Och sist men inte minst vill jag bara säga fan va grymma ni e som kommenterar så mycket så tokskoj att komma hem och ha massa kommentarer att läsa I love you my dear readers godnajt
Fan måste bajsa hang on
hoppas ni antecknade det nu
i alla fall
Jag gick hemifrån halv tio i morse och kom hem kvart över elva på kvällen. En kvart sen alltså. Tid jag vilat under dessa dryga 13 timmar: 1,5 typ. Den kom nu på slutet. Hade precis hoppat upp på cykelen för att cykela hem från teatern då Tramsebyxan ringer och försöker dra med mig på dans. Det lyckas han inte med eftersom jag är dödens trött. Men vi pratar i telefon samtidigt som jag cyklar, och efter en stund inser vi att vi är på nästan samma ställe i stan, så vi säger "ses på Korsvägen", och så gör vi det och sen bjuder han mig på mat på najs uteservering. Najs! Han gör det sannerligen inte lätt för en stackars Ozzy att inte sukta efter honom. Speciellt inte när han försöker fota henne med sin mobil och säger att hon är så fantastiskt vacker. Tramsebyxan med stort T. Samtidigt är det ju bra att umgås lite med honom, för nu börjar jag fatta vad han är för människa och inse att han inte är perfekt.
Det är märkligt. Jag blir ju så himla ofta förälskad. Pang tjoff sådär. Som jag blev i Tramsebyxan. Sen går det över lika fort. Som det inte riktigt har gjort med Tramsebyxan. SEN kan man börja lära känna snubben i fråga om han fortfarande finns kvar och inte blivit bortskrämd av Ozzys förälskelse. Jag borde sluta bli pangförälskad och istället lära känna snubben först så jag vet om det är nåt att bli förälskad i eller inte.
För övrigt så blev jag idag utvärderad av min VFU-samordnare. Hon skulle komma och kolla på en lektion om antiken jag skulle hålla idag. Men VIPS blev det ändrat, och hon kom istället på ANNA MARIA LENNGRENLEKTIONEN som jag hade sån ångest över igår.
Och den blev...
SÅ SJUKT BRAAAA WEHOOO GO OZZY GO OZZY GO OZZY
Och sen hade tydligen nån elev viskat till min VFU-samordnare att "Ozzy är jättebra, vi vi ha henne istället för X" (X=min handledare som också är en grymt bra lärare) GO OZZY GO OZZY GO OZZY
Och sist men inte minst vill jag bara säga fan va grymma ni e som kommenterar så mycket så tokskoj att komma hem och ha massa kommentarer att läsa I love you my dear readers godnajt
torsdag, april 26, 2007
Ont det gör ont men ändå jag har klarat mig rätt länge jag börjar bli van
Detta är inte, som man kanske kan luras att tro om man är stadig läsare av "Mitt fantastiska liv" (som fortfarande inte bytt bloggnamn! why? don't know! feghet maybe. end sidospår.) ett inlägg om hjärtsmärta.
Det är ett inlägg om äkta smärta
The pain!
Inte vilken pain som helst
Det är
Finne-precis-under-näsan-pain
Jag förstår inte!
Liten
Går lätt att sminka över
Om man står ut med THE PAIN
för det gör helt galet ont!
Nu har jag gått med en sån i två dagar, och den håller på att försvinna.
Då är det dags för the next worst pain.
Biter mig själv i kinden och får en blåsa.
HUR ONT gör inte DET?! Man känner det hela tiden.
När jag var liten läste min bror, och således även jag, Gaston. Han uppfann olika saker. Bland annat en tugg-Gaston. En mojäng man satte på huvudet med två armar på med sugproppar längst ut som man sög fast kinderna i så att de åkte ut och man följaktligen (följ d aktligen?) slapp bita sig själv i kinderna.
Önskelista till Ozzys 35 (ångest) - årskalas:
Kille
Ny läga
Bäbis
Bil
Tugg-Gaston
Det är ett inlägg om äkta smärta
The pain!
Inte vilken pain som helst
Det är
Finne-precis-under-näsan-pain
Jag förstår inte!
Liten
Går lätt att sminka över
Om man står ut med THE PAIN
för det gör helt galet ont!
Nu har jag gått med en sån i två dagar, och den håller på att försvinna.
Då är det dags för the next worst pain.
Biter mig själv i kinden och får en blåsa.
HUR ONT gör inte DET?! Man känner det hela tiden.
När jag var liten läste min bror, och således även jag, Gaston. Han uppfann olika saker. Bland annat en tugg-Gaston. En mojäng man satte på huvudet med två armar på med sugproppar längst ut som man sög fast kinderna i så att de åkte ut och man följaktligen (följ d aktligen?) slapp bita sig själv i kinderna.
Önskelista till Ozzys 35 (ångest) - årskalas:
Kille
Ny läga
Bäbis
Bil
Tugg-Gaston
hilfe
Imorgon ska jag hålla lektion om Anna Maria Lenngren för ett gäng elever som 1: hatar svenska och 2: har en lektion på hela dagen. En 45-minutare om Anna Maria Lenngren med en osäker lärarkandidat (alias Ozzy).
Oh yeah
Jag längtar
inte
Jag har inte ens planerat den än, hur FAAN ska jag lyckas göra detta roligt?!?!
Dockteater?
Föreläsa naken?
Bjuda på kakor?
Jag kanske ska bjuda på kakor... nån tröst för att de släpat sig dit. Dåligt! Ozzy börjar muta med kakor... BÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄäää JAG ÄR EN DÅLIG FRÖKEEEEEEEN
Oh yeah
Jag längtar
inte
Jag har inte ens planerat den än, hur FAAN ska jag lyckas göra detta roligt?!?!
Dockteater?
Föreläsa naken?
Bjuda på kakor?
Jag kanske ska bjuda på kakor... nån tröst för att de släpat sig dit. Dåligt! Ozzy börjar muta med kakor... BÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄäää JAG ÄR EN DÅLIG FRÖKEEEEEEEN
aaaHA!
Kriget intensifieras. Just nu fungerar inte bloggtoppenknappen här till höger. Mycket misstänkt sabotage. Jag får nog skicka gestapo på Syrrans granne.
För övrigt, hur elakt i hela världen är det inte att behöva gå upp kvart över fem?!
Måste kila.
För övrigt, hur elakt i hela världen är det inte att behöva gå upp kvart över fem?!
Måste kila.
onsdag, april 25, 2007
I declare war
Nu är det fett öppet krig!
Syrrans granne anklagar mig för krigsförbrytelser eftersom jag medvetet inte länkade hans namn i förra inlägget. Han hotar med att anmäla mig till tribunalen i Haag.
Mesig som jag är kryper jag därför till korset och länkar.
Drar mig tillbaka för att lägga upp en anfallsstrategi.
För er som undrar om krigets upprinnelse, läs föregående inlägg.
Nu blir jag så uppeldad så finskorporna ligger mycket risigt till. Aj aj aj.
Syrrans granne anklagar mig för krigsförbrytelser eftersom jag medvetet inte länkade hans namn i förra inlägget. Han hotar med att anmäla mig till tribunalen i Haag.
Mesig som jag är kryper jag därför till korset och länkar.
Drar mig tillbaka för att lägga upp en anfallsstrategi.
För er som undrar om krigets upprinnelse, läs föregående inlägg.
Nu blir jag så uppeldad så finskorporna ligger mycket risigt till. Aj aj aj.
Ge mig ett Y! Y!
Hoppla.
Mitt fantastiska liv ligger på tolfte plats på bloggtoppens lista över humorbloggar. (Och syrrans granne ligger på 13:e moahahaha han har nu förklarat öppet krig.)
Måste alltså vara lite skojig nu. Eftersom det förra inlägget mest var... very depressing o jäs indeed.
Men eftersom man inte kan vara skojig på beställning (om ni inte tror mig, jobba som clown några år och se vad som händer när folk säger "åh en clown, gör nåt skoj". är det nån gång man inte är rolig så är det då. vad ska man göra liksom. det var två tomater som gick på en väg... end sidospår) så tänker jag vara tråkig istället.
Hmm.
Det går trögt.
För det står en icke helt tömd låda med finskorpor och stirrar på mig en bit bort. Jag fettbildade ju lite igår. Men jag fettbildade inte klart, för jag föråt mig på finskorpor. Så det blev några kvar. Som nu står där och spänner musklerna, vinkar lite inbjudande, blinkar mot mig, ger mig en komplimang och säger äääät mig, äääät mig.
Finskorpor is da shit.
När jag var liten fick jag varje jul en paket med finskorpor av min morbror. Som har ett namn som slutar på Y. Och därmed byter vi spår!
Ni har hört att alla som har ett namn som slutar på Y är kriminella va? Och är de inte kriminella så är de säkerligen svenniga. Säger folk. Otaliga gånger har jag hamnat i situationer där folk häcklar y-namnen och undrar hur någon ejenklien kan döpa någon till exempelvis Kenny eller Ronny.
Då känner ni inte min släkt.
ALLA män (utom en), från morfar och i rakt nedstigande led har ett tilltalsnamn som slutar på y. Räknar vi in morfar (som för länge sedan tog sin själ och gick) så har vi i släkten totalt 5 y-män. Eller ejenklien 6. För såklart, när mamma träffade pappa... "Och vad heter du då?"
Conny
Mamsen fick spel och tyckte yeriet gått för långt. Min bror heter därför Stellan.
Själv tycker jag dock att y-trenden är galet humoristisk, och vill gärna fortsätta trenden. OM JAG HITTAR NÅN JÄVLA MAN NÅN GÅNG. Behöver dock lite input på namnen, eftersom de börjar ta slut. De som fallit in i huvet är: Johnny, Ronny, Sonny, Tony, Kenny, Kelly, Jimmy, Benny, Timmy, Barney, Tommy och Conny då såklart.
Mitt fantastiska liv ligger på tolfte plats på bloggtoppens lista över humorbloggar. (Och syrrans granne ligger på 13:e moahahaha han har nu förklarat öppet krig.)
Måste alltså vara lite skojig nu. Eftersom det förra inlägget mest var... very depressing o jäs indeed.
Men eftersom man inte kan vara skojig på beställning (om ni inte tror mig, jobba som clown några år och se vad som händer när folk säger "åh en clown, gör nåt skoj". är det nån gång man inte är rolig så är det då. vad ska man göra liksom. det var två tomater som gick på en väg... end sidospår) så tänker jag vara tråkig istället.
Hmm.
Det går trögt.
För det står en icke helt tömd låda med finskorpor och stirrar på mig en bit bort. Jag fettbildade ju lite igår. Men jag fettbildade inte klart, för jag föråt mig på finskorpor. Så det blev några kvar. Som nu står där och spänner musklerna, vinkar lite inbjudande, blinkar mot mig, ger mig en komplimang och säger äääät mig, äääät mig.
Finskorpor is da shit.
När jag var liten fick jag varje jul en paket med finskorpor av min morbror. Som har ett namn som slutar på Y. Och därmed byter vi spår!
Ni har hört att alla som har ett namn som slutar på Y är kriminella va? Och är de inte kriminella så är de säkerligen svenniga. Säger folk. Otaliga gånger har jag hamnat i situationer där folk häcklar y-namnen och undrar hur någon ejenklien kan döpa någon till exempelvis Kenny eller Ronny.
Då känner ni inte min släkt.
ALLA män (utom en), från morfar och i rakt nedstigande led har ett tilltalsnamn som slutar på y. Räknar vi in morfar (som för länge sedan tog sin själ och gick) så har vi i släkten totalt 5 y-män. Eller ejenklien 6. För såklart, när mamma träffade pappa... "Och vad heter du då?"
Conny
Mamsen fick spel och tyckte yeriet gått för långt. Min bror heter därför Stellan.
Själv tycker jag dock att y-trenden är galet humoristisk, och vill gärna fortsätta trenden. OM JAG HITTAR NÅN JÄVLA MAN NÅN GÅNG. Behöver dock lite input på namnen, eftersom de börjar ta slut. De som fallit in i huvet är: Johnny, Ronny, Sonny, Tony, Kenny, Kelly, Jimmy, Benny, Timmy, Barney, Tommy och Conny då såklart.
Det här är ett ganska sorgligt inlägg. Varning för snyft. Men jag måste få släppa ut lite av det här.
Det finns egentligen bara en enda nackdel med min praktikplats.
Det finns för många fantastiska gifta män där.
Framförallt en.
Ozzy vill ha! Han är helt fantastisk! Och gift! Och har barn! Och Ozzy tillhör kategorin "se men inte röra paxade snubbar". Så... se. Men inte flörta.
Suck
Vi har till och med samma arbetsrum. Ett enda litet skrivbord skiljer oss åt. Så där sitter vi, vid våra skrivbord. Och pratar. Och skrattar. Och pratar. Och Ozzy trånar. I smyg. För det är så förbjudet så hon har inte sagt det till någon. För han är ju paxad. Perfekt, men paxad. Han är precis en sån hon vill ha. Fantastisk. Det tyckte jag även under min förra praktikperiod (ett år sen) och perioden före det (1,5 år sen). Trodde det skulle gå över. Det gör det inte. Han är allt jag vill ha.
Suck
Jag kommer få ta nån jag inte vill ha om jag ska få nån. Alla andra är paxade. Och är de inte paxade så kan man slå sig i backen på att de inte vill ha Ozzy, utan en sötare variant av flicka som inte är... ja... jag vet inte vad de inte är som jag är. Eller vad de har som jag inte har. Förutom att de möjligen är sötare. Men jag är också ganska söt. Tycker jag i alla fall. Så varför räcker inte det?
Suck
Jag vill hångla. Jag vill sitta på picnicfilt med min fantastiska kille och picnica och kela istället för att sitta ensam med en bok som jag inte läser för jag har fullt upp med att titta på alla tvåsamma runtomkring. Jag vill säga puss i telefon. Jag vill att nån ska tycka att jag är den absolut bästa människan i hela världen. Vill krama kille när jag somnar istället för krama kudden. Kudden börjar bli ganska sliten nu.
Suck
Men det har jag inte tid att bry mig om nu, för nu ska jag gå på dans igen. Ensam.
Det finns för många fantastiska gifta män där.
Framförallt en.
Ozzy vill ha! Han är helt fantastisk! Och gift! Och har barn! Och Ozzy tillhör kategorin "se men inte röra paxade snubbar". Så... se. Men inte flörta.
Suck
Vi har till och med samma arbetsrum. Ett enda litet skrivbord skiljer oss åt. Så där sitter vi, vid våra skrivbord. Och pratar. Och skrattar. Och pratar. Och Ozzy trånar. I smyg. För det är så förbjudet så hon har inte sagt det till någon. För han är ju paxad. Perfekt, men paxad. Han är precis en sån hon vill ha. Fantastisk. Det tyckte jag även under min förra praktikperiod (ett år sen) och perioden före det (1,5 år sen). Trodde det skulle gå över. Det gör det inte. Han är allt jag vill ha.
Suck
Jag kommer få ta nån jag inte vill ha om jag ska få nån. Alla andra är paxade. Och är de inte paxade så kan man slå sig i backen på att de inte vill ha Ozzy, utan en sötare variant av flicka som inte är... ja... jag vet inte vad de inte är som jag är. Eller vad de har som jag inte har. Förutom att de möjligen är sötare. Men jag är också ganska söt. Tycker jag i alla fall. Så varför räcker inte det?
Suck
Jag vill hångla. Jag vill sitta på picnicfilt med min fantastiska kille och picnica och kela istället för att sitta ensam med en bok som jag inte läser för jag har fullt upp med att titta på alla tvåsamma runtomkring. Jag vill säga puss i telefon. Jag vill att nån ska tycka att jag är den absolut bästa människan i hela världen. Vill krama kille när jag somnar istället för krama kudden. Kudden börjar bli ganska sliten nu.
Suck
Men det har jag inte tid att bry mig om nu, för nu ska jag gå på dans igen. Ensam.
ööööö mycke nu
Hallo alla lärare out there
give me tips på hur man går igenom en gammel text på olika sätt som inte är följande:
give me tips på hur man går igenom en gammel text på olika sätt som inte är följande:
- Fröken (Ozzy) läser högt och sen diskuterar vi den
- Eleverna får läsa högt och sen diskuterar vi den
- Vi tittar på olika varianter, originaltexten, filmsnutt och omskriven text
- Skriva om den till modern variant
- Dra paralleller till nutiden
gymnasieelever är det förresten.
Drömmen om den perfekte mannen?
Jag drömde världens mest symboliska dröm inatt tror jag.
Drömde att jag var i en kiosk. Då kommer snubben från förr som jag sprang på i fredags in. Han blir jätteglad att se mig, och ska lyfta upp mig och sätta mig på sina axlar för att han blir så glad. Då säckar han ihop.
Ingenting att ha alltså. Inte för att han inte är stark fysiskt, som om det skulle spela nån roll. Men han är inte stark psykiskt. O no.
Drömde att jag var i en kiosk. Då kommer snubben från förr som jag sprang på i fredags in. Han blir jätteglad att se mig, och ska lyfta upp mig och sätta mig på sina axlar för att han blir så glad. Då säckar han ihop.
Ingenting att ha alltså. Inte för att han inte är stark fysiskt, som om det skulle spela nån roll. Men han är inte stark psykiskt. O no.
tisdag, april 24, 2007
Kan en dag innehålla fler störande moment?
Vaknar. Jättetrött. Inte van att gå upp tidigt. Fixar mig. Fixar frukost. Ska precis rusa iväg till bussen när jag trampar på en påse med en matlåda i. Hmm, vad skumt, jag blev blöt om foten...? Ah... rutten gammal matlåda med obestämbart innehåll, jag kräks nästan, byta strumpor, tvätta foten, stressad så inåtahelvete, hinner inte ta hand om det nu, tur att det är plastmatta måste rusa, blir skitsen och
missar bussen.
Tänker att "jag tar cykeln ner till Brunnsparken, jag hinner LÄTT dit före bussen jag egentligen skulle åkt med". Så jag tar cykeln. Ungefär 150 meter. Sen
tappar jag kedjan.
Får stå och meka med cykeln, blir jätteoljig, får kleta av olja mot en mur flera gånger. Messar min handledare att jag blir sen för att kedjan hoppat. Med kletiga fingrar messar jag. Måste tvätta händerna innan jag cyklar vidare. Tur att kedjan hoppade av precis utanför Tempo.
Som är stängt.
Öppnar som tur är om fem minuter. Väntar. Öppnar. Jag får låna vasken inne på lagret av snälla Ann i affären som jag faktiskt gått i samma klass som och som är en ängel och en gång till och med lånade ut sin bil till mig. Å, tvätta händerna
utan tvål.
Hittar ingenting fettlösande, och Ann sitter i kassan och jag vill inte störa henne för det är ju morgonrusning och alla jävlar som hängde på låset nyss (myself included) vill fråga saker och köpa saker. Så jag tvättar händerna utan tvål. Får bort det värsta. Cyklar in till stan. Och hinner med en buss så jag kommer i tid till praktikplatsen i alla fall! Hurra för att jag hade tidsmarginal för en gångs skull så jag hade tid att tappa kedjan. Sen går hela dan på praktiken jättebra, det är världens najsaste skola med världens najsaste elever. Trots att de knarkar och slåss och gud vet vad. Underbara. Skolan slut. Åker in till stan, ska ta cykeln från Brunnsparken till teatern. Cyklar ungefär 150 meter sen
hoppar kedjan igen.
Rutinerad som jag är vid det här laget så har jag torkpapper i väskan och vet hur jag lätt får på kejdan. Fixelitrix mitt framför en massa snygga hunks på nåt trendigt fik. Fixat på 20 sek. Men irriterande ändå. Cyklar vidare. Ungefär en kilometer, och SEN
hoppar kedjan!
Och nu får jag inte på den igen, men jag är nästan framme vid teatern, så jag harvar in på ICA för att tjacka gi-vänligt käk vilket inte finns så jag köper jätteonyttig potatisgratäng och kycklingklubba istället. Och lite annat fettbildande när jag ändå fettbildar så att säga. Kommer till teatern. Äter. Försöker fixa kedjan på cykeln samt spänna den.
Det går inte. Hela skiten har tjorvat ihop sig.
Ah, nån får hjälpa mig sen när gruppen kommer. Går in på teatern och riggar scenen för att repa impro. Bosse kommer. Hjälper mig fixa cykeln. Och visar varför det tjorvar.
Däcket håller på att spricka. Och lite annat smått och gott som håller på att trilla loss. "Men det går nog att cykla på den, men det kommer låta för jävligt".
Resten kommer. Vi försöker rigga scen och strukturera oss. Det tar tid. Är jobbigt. Förvirringen är total, ingen vet hur det ska se ut, ingen kommer med idéer, vi är helt enkelt ineffektiva. Sen kör vi ett skojigt rep, men efteråt är jag helt utpumpad och sjukt uppstressad över hur mycket det är att fixa innan lördag.
Sen cyklar jag hem. Sakta. På en cykel som låter helt sjukt mycket. Brrrånk klånk brrrånk klånk. Det låter mindre om jag trampar. Så jag får trampa som fan.
Är hemma igen kvart över tio på kvällen. Exakt 13,5 timmar sen jag gick hemifrån, och hur mycket av den tiden har jag rastat/vilat? 35 minuter.
Rubbad vecka. Varning för inlägg med sjuka spår av stress.
missar bussen.
Tänker att "jag tar cykeln ner till Brunnsparken, jag hinner LÄTT dit före bussen jag egentligen skulle åkt med". Så jag tar cykeln. Ungefär 150 meter. Sen
tappar jag kedjan.
Får stå och meka med cykeln, blir jätteoljig, får kleta av olja mot en mur flera gånger. Messar min handledare att jag blir sen för att kedjan hoppat. Med kletiga fingrar messar jag. Måste tvätta händerna innan jag cyklar vidare. Tur att kedjan hoppade av precis utanför Tempo.
Som är stängt.
Öppnar som tur är om fem minuter. Väntar. Öppnar. Jag får låna vasken inne på lagret av snälla Ann i affären som jag faktiskt gått i samma klass som och som är en ängel och en gång till och med lånade ut sin bil till mig. Å, tvätta händerna
utan tvål.
Hittar ingenting fettlösande, och Ann sitter i kassan och jag vill inte störa henne för det är ju morgonrusning och alla jävlar som hängde på låset nyss (myself included) vill fråga saker och köpa saker. Så jag tvättar händerna utan tvål. Får bort det värsta. Cyklar in till stan. Och hinner med en buss så jag kommer i tid till praktikplatsen i alla fall! Hurra för att jag hade tidsmarginal för en gångs skull så jag hade tid att tappa kedjan. Sen går hela dan på praktiken jättebra, det är världens najsaste skola med världens najsaste elever. Trots att de knarkar och slåss och gud vet vad. Underbara. Skolan slut. Åker in till stan, ska ta cykeln från Brunnsparken till teatern. Cyklar ungefär 150 meter sen
hoppar kedjan igen.
Rutinerad som jag är vid det här laget så har jag torkpapper i väskan och vet hur jag lätt får på kejdan. Fixelitrix mitt framför en massa snygga hunks på nåt trendigt fik. Fixat på 20 sek. Men irriterande ändå. Cyklar vidare. Ungefär en kilometer, och SEN
hoppar kedjan!
Och nu får jag inte på den igen, men jag är nästan framme vid teatern, så jag harvar in på ICA för att tjacka gi-vänligt käk vilket inte finns så jag köper jätteonyttig potatisgratäng och kycklingklubba istället. Och lite annat fettbildande när jag ändå fettbildar så att säga. Kommer till teatern. Äter. Försöker fixa kedjan på cykeln samt spänna den.
Det går inte. Hela skiten har tjorvat ihop sig.
Ah, nån får hjälpa mig sen när gruppen kommer. Går in på teatern och riggar scenen för att repa impro. Bosse kommer. Hjälper mig fixa cykeln. Och visar varför det tjorvar.
Däcket håller på att spricka. Och lite annat smått och gott som håller på att trilla loss. "Men det går nog att cykla på den, men det kommer låta för jävligt".
Resten kommer. Vi försöker rigga scen och strukturera oss. Det tar tid. Är jobbigt. Förvirringen är total, ingen vet hur det ska se ut, ingen kommer med idéer, vi är helt enkelt ineffektiva. Sen kör vi ett skojigt rep, men efteråt är jag helt utpumpad och sjukt uppstressad över hur mycket det är att fixa innan lördag.
Sen cyklar jag hem. Sakta. På en cykel som låter helt sjukt mycket. Brrrånk klånk brrrånk klånk. Det låter mindre om jag trampar. Så jag får trampa som fan.
Är hemma igen kvart över tio på kvällen. Exakt 13,5 timmar sen jag gick hemifrån, och hur mycket av den tiden har jag rastat/vilat? 35 minuter.
Rubbad vecka. Varning för inlägg med sjuka spår av stress.
Man måste ju skriva NÅNTING
Ozzy befinner sig just nu ute i verkligheten och träffar riktiga elever. Hennes hjärna är därför inställd på Gullivers resor, Antika Grekland och Rabelais. Bland annat. Att klämma fram litterärt begåvade blogginlägg under denna period förefaller tämligen skitsvårt.
Det verkar som om blogghjärnan fungerar bäst när man inte har ett skit att ta sig för. Sitter hemma, glor i väggen och grubblar. När man får en miljard intryck om dagen, som nu, är den trögare än kola.
Vill börja jobba NU. Rolickt.
Det verkar som om blogghjärnan fungerar bäst när man inte har ett skit att ta sig för. Sitter hemma, glor i väggen och grubblar. När man får en miljard intryck om dagen, som nu, är den trögare än kola.
Vill börja jobba NU. Rolickt.
måndag, april 23, 2007
krampetikramp
Världen verkar just nu vara inne i en "slut på orden"-period.
Ingen skriver.
Plura skriver inte.
Silverfisken skriver inte.
Jag skriver inte.
Har ni läst "Varför är det så ont om Q?" av Hasse Alfredsson? Q-hunden och Boven springer omkring och dammsuger världen på bokstäver. (Q-hunden gillar q bäst.) Jag tror de varit framme igen.
Ingen skriver.
Plura skriver inte.
Silverfisken skriver inte.
Jag skriver inte.
Har ni läst "Varför är det så ont om Q?" av Hasse Alfredsson? Q-hunden och Boven springer omkring och dammsuger världen på bokstäver. (Q-hunden gillar q bäst.) Jag tror de varit framme igen.
söndag, april 22, 2007
helt meningslöst inlägg, faktiskt, men ändå
Idag är en såndär dag då jag är kär i mig själv. De kommer ibland, de där dagarna. Najs feeling.
Nu vet jag inte vad jag ska skriva jag har bara en massa gojs inuti som vill ut. Men det kommer noll gojs.
Så kan det gå.
Nu vet jag inte vad jag ska skriva jag har bara en massa gojs inuti som vill ut. Men det kommer noll gojs.
Så kan det gå.
chilling
Tack vare diverse småbarnsförälderläsare här på bloggen har jag kommit på hur bra det är ibland att vara singel. Jag kan sova hur länge jag vill. Jag kan göra vad jag vill. Ingen använder upp min tvål. Ingen behöver min tid, jag kan spendera den hur jag vill.
Så idag har varit en temadag; hyllning till singellivet. Jag skiter i att städa. Diskar upp lite. Läser ut en bok. Dricker kaffe. Börjar på en ny. (Inte vilken bok som helst, Gulagarkipelagen av Alexander Solsjenitzyn (stavning?)!) Kollar på lite förströdd tv. Titta, Plura hos Stina, måste kolla, läser ju hans blogg med jämna mellanrum.
Åh Plura. Får man vara kär i en idol när man är 35 bast? Han sjunger så fantastiskt gripande. Dagens låt blir därför "Nerför floden" från Kungarna av Broadway-skivan. Jag blir helt tok när jag hör den.
Och vips kastas vi tillbaks till den tiden då man var kär i sina idoler. På riktigt. 1987. Michael Jackson på Eriksberg. Ozzy står längst fram. Ända tills Michael ändtrar scenen, då är trycket olidligt, och hon går lite längre bak. Efter den dagen var jag helt tok i Michael. Grät när jag såg honom på tv. Led med honom. Läste hans biografi. Stackars trasiga kille, om bara jag fick bli hans vän så skulle allt bli bra.
Ähum... Snubben bor med en apa och går runt med ansiktsmask. Sover i syrgastält.
Spelade ingen roll. Han var fantastisk tyckte tonårsOzzy.
Idealen förändras onekligen. Då - Michael. Nu - Plura.
Fast allra helst en helt vanlig, snäll snubbe. Som inte är känd. Och inte är destruktiv.
Så idag har varit en temadag; hyllning till singellivet. Jag skiter i att städa. Diskar upp lite. Läser ut en bok. Dricker kaffe. Börjar på en ny. (Inte vilken bok som helst, Gulagarkipelagen av Alexander Solsjenitzyn (stavning?)!) Kollar på lite förströdd tv. Titta, Plura hos Stina, måste kolla, läser ju hans blogg med jämna mellanrum.
Åh Plura. Får man vara kär i en idol när man är 35 bast? Han sjunger så fantastiskt gripande. Dagens låt blir därför "Nerför floden" från Kungarna av Broadway-skivan. Jag blir helt tok när jag hör den.
Och vips kastas vi tillbaks till den tiden då man var kär i sina idoler. På riktigt. 1987. Michael Jackson på Eriksberg. Ozzy står längst fram. Ända tills Michael ändtrar scenen, då är trycket olidligt, och hon går lite längre bak. Efter den dagen var jag helt tok i Michael. Grät när jag såg honom på tv. Led med honom. Läste hans biografi. Stackars trasiga kille, om bara jag fick bli hans vän så skulle allt bli bra.
Ähum... Snubben bor med en apa och går runt med ansiktsmask. Sover i syrgastält.
Spelade ingen roll. Han var fantastisk tyckte tonårsOzzy.
Idealen förändras onekligen. Då - Michael. Nu - Plura.
Fast allra helst en helt vanlig, snäll snubbe. Som inte är känd. Och inte är destruktiv.
morrnda
Hurra för slumpknappen på nyligen.se ! Tack vare den hittar man allt möjligt, till exempel den här charmiga småtrevliga bloggen.
Jag har fortfarande inte varit i affären, vilket innebär mycket torftig frukost som jag förhalar så mycket jag kan. Jag kan välja mellan: en liten klutt keso, några droppar fil, kokta ägg eller typ... vitkål.
Bara för att så borde jag verkligen äta vitkål till frukost. Totalt otippad frukost! Såna frukostar äter bara Jakob. Det sura är att bara för att jag försöker käka typ gi-stajl så vill jag bara ha jättevitt bröd, kakor, bullar och andra söta grejor.
Fördelen och nackdelen med att ha flyttat hemifrån. Man får äta vad man vill till frukost. Jag minns faktiskt fortfarande första gången jag åt en bullfrukost. I en skitliten etta i den lilla byn som brollan och hans äkta maka It-mamman bor. Insåg jag att jag kunde göra exakt vad jag ville utan att nån brydde sig. Så jag åt en bullfrukost.
Gott.
Jag har fortfarande inte varit i affären, vilket innebär mycket torftig frukost som jag förhalar så mycket jag kan. Jag kan välja mellan: en liten klutt keso, några droppar fil, kokta ägg eller typ... vitkål.
Bara för att så borde jag verkligen äta vitkål till frukost. Totalt otippad frukost! Såna frukostar äter bara Jakob. Det sura är att bara för att jag försöker käka typ gi-stajl så vill jag bara ha jättevitt bröd, kakor, bullar och andra söta grejor.
Fördelen och nackdelen med att ha flyttat hemifrån. Man får äta vad man vill till frukost. Jag minns faktiskt fortfarande första gången jag åt en bullfrukost. I en skitliten etta i den lilla byn som brollan och hans äkta maka It-mamman bor. Insåg jag att jag kunde göra exakt vad jag ville utan att nån brydde sig. Så jag åt en bullfrukost.
Gott.
lördag, april 21, 2007
gäsp
Det finns en nackdel med att sova länge på morgonen.
Man blir så himla trött. Vill bara sova mer!
Idag vaknade jag halv elva. Vilket var alldeles för tidigt med tanke på att jag låg en miljard timmars sömn efter. Så jag gick upp, öppnade fönstret för att släppa ut lite värme, gick och la mig igen och vaknade därefter klockan... HALV TVÅÅÅÅÅÅÅ! Helt sjuuuuukt! Halv två! Och nu vill jag bara sova och sova och sova. Fast egentligen måste jag till affären och handla. Och så måste jag justera bakhjulet på cykeln innan den brakar ihop.
Suck.
Varför måste man äta? Det är så mycket meck med mat. Den måste handlas. Den måste lagas. Sen måste man diska. Tråkigt.
Jag är hungrig.
Och trött.
Lill inte gå till affäjen! Långt ti affäjen!
Man blir så himla trött. Vill bara sova mer!
Idag vaknade jag halv elva. Vilket var alldeles för tidigt med tanke på att jag låg en miljard timmars sömn efter. Så jag gick upp, öppnade fönstret för att släppa ut lite värme, gick och la mig igen och vaknade därefter klockan... HALV TVÅÅÅÅÅÅÅ! Helt sjuuuuukt! Halv två! Och nu vill jag bara sova och sova och sova. Fast egentligen måste jag till affären och handla. Och så måste jag justera bakhjulet på cykeln innan den brakar ihop.
Suck.
Varför måste man äta? Det är så mycket meck med mat. Den måste handlas. Den måste lagas. Sen måste man diska. Tråkigt.
Jag är hungrig.
Och trött.
Lill inte gå till affäjen! Långt ti affäjen!
Gonattblaj
Man ska inte tro att man har koll på livet.
Vips kan det springa in glömda personer i ens liv.
Det gjorde det ikväll.
Och nu sitter jag här med ett boostat ego som har fått fett med bekräftelse och... tänker nog inte ringa honom nä. För han är ingen bra kille. Det var ju därför han så lätt fick försvinna ur Ozzys liv.
För övrigt har jag HELT SJUK träningsvärk i armar och axlar efter matthistorien igår.
Och nu ska jag titta på b-deckare från 80-talet och somna in ljuvt.
Utan puckad snubbe bredvid mig. Bra Ozzy! Hejja!
Vips kan det springa in glömda personer i ens liv.
Det gjorde det ikväll.
Och nu sitter jag här med ett boostat ego som har fått fett med bekräftelse och... tänker nog inte ringa honom nä. För han är ingen bra kille. Det var ju därför han så lätt fick försvinna ur Ozzys liv.
För övrigt har jag HELT SJUK träningsvärk i armar och axlar efter matthistorien igår.
Och nu ska jag titta på b-deckare från 80-talet och somna in ljuvt.
Utan puckad snubbe bredvid mig. Bra Ozzy! Hejja!
torsdag, april 19, 2007
btw
PS: Dagens låt: Industry - State of the nation. Gammelt gött 80-blipp blopp.
PS 2.0: Är det någon i hela världen som nånsin lyssnar på mina dagens-låtar?
PS 2.0: Är det någon i hela världen som nånsin lyssnar på mina dagens-låtar?
Den lilla lilla sagan om den lilla lilla krampen i axeln
Igår fick jag fixa lägan-tuppjuck. Eftersom jag hade massa plugg att göra passade det utmärkt att röja upp lite i svinstian och pyssla lite. Till följd av detta fick jag idag ett anfall av spenderarbyxa. Den ömma modern vill ge mig en vardagsrumsmatta i föllsedagspresent, så jag får bränna ett gäng pengar på vilken matta jag vill.
In på Bolagret. Hitta fin brun rund matta. Den tar vi. Kan inte gå och ånka längre, har matt-ånkat alldeles för länge nu. Ah, fina kuddar till rottingfåtöljerna som Maribe och Jakob hittade i ett soprum för länge sen och som jag nu fått ärva. Ah, fina muggar! Ah, fina gröna korgar att ha i fula kökshyllorna! Köpaköpaköpa.
Och sen ska man få hem det.
FATTAR NI hur TUUUUUUUNG den mattan vaaaaaaaaar! Och hur jobbiga de två jättestora påsarna med annat bröte var! Det var ju nästan omöjligt att bära alltihop på en gång! Personalen i affären tittade på mig och sa oj.... är den kassen OCKSÅ din?! Du kanske ska ringa en taxi... Men ack nej, nu när jag spenderat så mycket så ska här snålas och åkas buss. Så jag vandrar med en matta av längdmåttet flaggstång över axeln och två gigantiska kassar som det sticker upp stora kuddar ur längs Vallgatan. Det blåser. Mattan svajar. Halvvägs får jag stanna för att byta grepp. Då får jag inte grepp om påsarna. Till slut får jag be några förbipasserande (snygga) killar att peta in ena kassens handtag i min hand. Går en liten bit. Trötta axlar. En bit vågar jag vägra aktsamhet med mattan och släpar den på marken i plastomslaget. Snyggve kallas jag även.
Till slut lyckas jag i alla fall ta mig fram till busshållplatsen. Känner mig aningen fånig när jag står där med en halv lägenhetsinredning i stormen. Måste se ut som om jag väntar på en bil. Ack nej. Hon ska med bussen. Som är knökfull. Och i det ultimata luta mattan-hörnet står en ascool tjej (tycker hon) som inte tänker titta åt mitt håll för då kommer hon inse att hon nog borde flytta på sig. Till slut inser jag att jag MÅSTE ha hörnet om jag ska överleva resan, så jag ber henne flytta på sig. Vilket hon gör. Och går av en hållplats senare. Surbrud.
Går av bussen. Packar om påsarna lite. Försöker få upp mattan på axeln. DET GÅÅÅÅR INTEEEE den blåser hit och dit, och till slut kan jag inte hålla mig för skratt. Så, det står en flabbande galning och vevar med en flaggstång vid busshållplatsen, call the cops! Till slut får jag i alla fall upp den och får dessutom grepp om kassarna. Går en liten bit. Fan, det här är ju lugna gatan ju, nu går det riktigt bra tänker jag och sen får jag kramp. Får byta grepp ungefär åttahundrafemtifemmiljaaarders gånger innan jag står vid ytterdörren. Bånk släpper ner allt. Får upp dörren. Innanför dörren står köksdörren till det gemensamma köket öppet. Snubben därinne hör stånkande Ozzy och drar igen den. Då är jag så slut så jag släpper kuddarna rakt ner tre våningar så de landar så fint utanför min ytterdörr. Sen hystar jag ner mattan i trappan. Sen sparkar jag den ner de tre våningarna. Bånk. Stön. Släp. Bånk. Stön. Pust.
När jag väl kommit hem är jag så glaaaad! Äntligen en vardagsrumsmatta! Dammsuger, packar upp mattan och...
det ser för täskigt ut.
Det passar inte med en rund matta till det fyrkantiga golvet.
Det passar inte med fyrkantiga kuddar till de runda stolarna.
Fast kuddarna är grymt fina!
Och mattan aka flaggstången är också grymt fin!
Fast fel!
Och här sitter jag med galet ont i axlarna efter flaggstångskånket. Som måste upprepas. För att sedan upprepas med rektangulär matta. Gud min Gud varför är jag inte tillräckligt rik för att ha bil?
Ny önskelista inför föllsedagen:
Rikedom
Bil
Rektangulär brun matta
Och såklart, man och barn. Som vanligt.
In på Bolagret. Hitta fin brun rund matta. Den tar vi. Kan inte gå och ånka längre, har matt-ånkat alldeles för länge nu. Ah, fina kuddar till rottingfåtöljerna som Maribe och Jakob hittade i ett soprum för länge sen och som jag nu fått ärva. Ah, fina muggar! Ah, fina gröna korgar att ha i fula kökshyllorna! Köpaköpaköpa.
Och sen ska man få hem det.
FATTAR NI hur TUUUUUUUNG den mattan vaaaaaaaaar! Och hur jobbiga de två jättestora påsarna med annat bröte var! Det var ju nästan omöjligt att bära alltihop på en gång! Personalen i affären tittade på mig och sa oj.... är den kassen OCKSÅ din?! Du kanske ska ringa en taxi... Men ack nej, nu när jag spenderat så mycket så ska här snålas och åkas buss. Så jag vandrar med en matta av längdmåttet flaggstång över axeln och två gigantiska kassar som det sticker upp stora kuddar ur längs Vallgatan. Det blåser. Mattan svajar. Halvvägs får jag stanna för att byta grepp. Då får jag inte grepp om påsarna. Till slut får jag be några förbipasserande (snygga) killar att peta in ena kassens handtag i min hand. Går en liten bit. Trötta axlar. En bit vågar jag vägra aktsamhet med mattan och släpar den på marken i plastomslaget. Snyggve kallas jag även.
Till slut lyckas jag i alla fall ta mig fram till busshållplatsen. Känner mig aningen fånig när jag står där med en halv lägenhetsinredning i stormen. Måste se ut som om jag väntar på en bil. Ack nej. Hon ska med bussen. Som är knökfull. Och i det ultimata luta mattan-hörnet står en ascool tjej (tycker hon) som inte tänker titta åt mitt håll för då kommer hon inse att hon nog borde flytta på sig. Till slut inser jag att jag MÅSTE ha hörnet om jag ska överleva resan, så jag ber henne flytta på sig. Vilket hon gör. Och går av en hållplats senare. Surbrud.
Går av bussen. Packar om påsarna lite. Försöker få upp mattan på axeln. DET GÅÅÅÅR INTEEEE den blåser hit och dit, och till slut kan jag inte hålla mig för skratt. Så, det står en flabbande galning och vevar med en flaggstång vid busshållplatsen, call the cops! Till slut får jag i alla fall upp den och får dessutom grepp om kassarna. Går en liten bit. Fan, det här är ju lugna gatan ju, nu går det riktigt bra tänker jag och sen får jag kramp. Får byta grepp ungefär åttahundrafemtifemmiljaaarders gånger innan jag står vid ytterdörren. Bånk släpper ner allt. Får upp dörren. Innanför dörren står köksdörren till det gemensamma köket öppet. Snubben därinne hör stånkande Ozzy och drar igen den. Då är jag så slut så jag släpper kuddarna rakt ner tre våningar så de landar så fint utanför min ytterdörr. Sen hystar jag ner mattan i trappan. Sen sparkar jag den ner de tre våningarna. Bånk. Stön. Släp. Bånk. Stön. Pust.
När jag väl kommit hem är jag så glaaaad! Äntligen en vardagsrumsmatta! Dammsuger, packar upp mattan och...
det ser för täskigt ut.
Det passar inte med en rund matta till det fyrkantiga golvet.
Det passar inte med fyrkantiga kuddar till de runda stolarna.
Fast kuddarna är grymt fina!
Och mattan aka flaggstången är också grymt fin!
Fast fel!
Och här sitter jag med galet ont i axlarna efter flaggstångskånket. Som måste upprepas. För att sedan upprepas med rektangulär matta. Gud min Gud varför är jag inte tillräckligt rik för att ha bil?
Ny önskelista inför föllsedagen:
Rikedom
Bil
Rektangulär brun matta
Och såklart, man och barn. Som vanligt.
BÄBIS!!!! OMG!!!
Det är märkligt vilken inverkan barn har. På alla. Man kan inte ta in ett barn under ett år i ett rum utan att alla tystnar, tittar på barnet och fnissar så fort det gör minsta lilla grej. Hjärnaktiviteten stannar liksom av.
Why?!
Barn är helt fantastiska, speciellt när de är små, men VARFÖR kan vi inte fungera som normala människor om det är barn i närheten? Idag satt vi som en duktig studiegrupp och diskuterade termerna vi tror kommer komma på duggan imorrn.
Och så...
In kommer Malte In kommer Malte In kommer Malte (mel. In kommer Gösta)
Han skrattar Han skrattar Han skrattar Han skrattar
Han dräglar Han dräglar Han dräglar Han dräglar
Var e nappen Var e nappen Var e nappen Var e nappen
Öööö vahettereeee JO jag tänkte på det där med reflexivt lärande, det måste väl vara att.....
Han leker med papper Han leker med papper Han leker med papper Han leker med papper
Han vill till Maria Han vill till Maria Han vill till Maria Han vill till Maria
Han skuttar hos Maria Han skuttar Han skuttar
Joooo men reflexivt lärande det är ju att man kan sätta upp mål för sitt eget lärande, och reflektera över sitt eget lärande och... Nähä Maria lyssnar inte. Hon skuttar Malte i knät. Å titta va gulligt
Han skuttar Han skuttar
Vi sitter där, sex vuxna och ett litet barn. Alla glor på Malte da kid. Ingen säger nåt. Alla får något ljuvt i blicken. Titta, han tycker det är roligt att dra sönder ett papper. Hallegoooooooooooo.
Jag skulle kunna titta på honom hela dan. Why? Det är ju bara ett barn! Det är ju alldeles vanligt och... vanligt och.... alldeles.... alldeles underbaaaaaart....
Why?!
Barn är helt fantastiska, speciellt när de är små, men VARFÖR kan vi inte fungera som normala människor om det är barn i närheten? Idag satt vi som en duktig studiegrupp och diskuterade termerna vi tror kommer komma på duggan imorrn.
Och så...
In kommer Malte In kommer Malte In kommer Malte (mel. In kommer Gösta)
Han skrattar Han skrattar Han skrattar Han skrattar
Han dräglar Han dräglar Han dräglar Han dräglar
Var e nappen Var e nappen Var e nappen Var e nappen
Öööö vahettereeee JO jag tänkte på det där med reflexivt lärande, det måste väl vara att.....
Han leker med papper Han leker med papper Han leker med papper Han leker med papper
Han vill till Maria Han vill till Maria Han vill till Maria Han vill till Maria
Han skuttar hos Maria Han skuttar Han skuttar
Joooo men reflexivt lärande det är ju att man kan sätta upp mål för sitt eget lärande, och reflektera över sitt eget lärande och... Nähä Maria lyssnar inte. Hon skuttar Malte i knät. Å titta va gulligt
Han skuttar Han skuttar
Vi sitter där, sex vuxna och ett litet barn. Alla glor på Malte da kid. Ingen säger nåt. Alla får något ljuvt i blicken. Titta, han tycker det är roligt att dra sönder ett papper. Hallegoooooooooooo.
Jag skulle kunna titta på honom hela dan. Why? Det är ju bara ett barn! Det är ju alldeles vanligt och... vanligt och.... alldeles.... alldeles underbaaaaaart....
Helt menlöst morgonblaj
Det kommer nåt vått från himlen som jag inte känner igen. SMHI påstår att det kallas för regn. Aldrig hört talas om.
Hela min värld kullkastas.
Mitt rum är inte 30 grader varmt när jag vaknar.
Jag kan inte cykla in till stan.
Jag måste använda paraply.
Upp och nerpåvända världen.
Alltså det är ju så fantastiskt mysigt att vara hemma och inne när det regnar. Så därför har jag just idag valt att träffa folk på Blue Mountain kl ett för att därefter leta kläder för att slutligen gå på spinning 20:15. Man måste plåga sig själv lite.
Namn-ånkandet lutar just nu åt att jag gör undertiteln till huvudtitel. Råbra förvirrad skit är just vad det här är.
Och nu ska jag förvirra mig in i badrummet.
Hela min värld kullkastas.
Mitt rum är inte 30 grader varmt när jag vaknar.
Jag kan inte cykla in till stan.
Jag måste använda paraply.
Upp och nerpåvända världen.
Alltså det är ju så fantastiskt mysigt att vara hemma och inne när det regnar. Så därför har jag just idag valt att träffa folk på Blue Mountain kl ett för att därefter leta kläder för att slutligen gå på spinning 20:15. Man måste plåga sig själv lite.
Namn-ånkandet lutar just nu åt att jag gör undertiteln till huvudtitel. Råbra förvirrad skit är just vad det här är.
Och nu ska jag förvirra mig in i badrummet.
onsdag, april 18, 2007
Våga vägra vit blogg, men icke vägra detta!
Jag har tänkt på det länge nu.
Jag måste fan byta bloggnamn. "Mitt fantastiska liv" är ungefär det sämsta bloggnamnet som någon någonsin uppfunnit. Det säger absolut nada om hur jag skriver.
Så då lyder frågan
Vad ska jag döpa om den till?
Om jag döper den till nåt med Ozzy kommer jag antingen
Man vill ju liksom att namnet ska fånga hela kitet. Vem är jag? Vad vill jag? Varifrån? Varthän? Var slutar rymden?
Det finns ju lite bra bloggnamn därute. Konserverad gröt. Vandrar vild. Se till vänster, där går en arab. Skojiga. Intressanta. Väcker intresse. Och så mitt bajsiga namn. "Mitt fantastiska liv".
Nu ska jag rota runt i andras liv och värpa på the ultimate bloggname.
Jag måste fan byta bloggnamn. "Mitt fantastiska liv" är ungefär det sämsta bloggnamnet som någon någonsin uppfunnit. Det säger absolut nada om hur jag skriver.
Så då lyder frågan
Vad ska jag döpa om den till?
Om jag döper den till nåt med Ozzy kommer jag antingen
- Bli stämd av Ozzy Osbourne
- Bara få hårdrocksläsare eller
- Bli misstagen för att vara kille
Man vill ju liksom att namnet ska fånga hela kitet. Vem är jag? Vad vill jag? Varifrån? Varthän? Var slutar rymden?
Det finns ju lite bra bloggnamn därute. Konserverad gröt. Vandrar vild. Se till vänster, där går en arab. Skojiga. Intressanta. Väcker intresse. Och så mitt bajsiga namn. "Mitt fantastiska liv".
Nu ska jag rota runt i andras liv och värpa på the ultimate bloggname.
At the end of the tunnel
Jag ser ljuset! Jonathan! Jag ser ljuset!
Eller snarare
Jag ser diskbänken! Jonathan! Jag ser diskbänken!
Tänk vad kommande tenta har bra inverkan på ens städlust. Aldrig städar man väl så bra som när man verkligen måste plugga? Uttjatat fakta I know, men ändå.
Eller snarare
Jag ser diskbänken! Jonathan! Jag ser diskbänken!
Tänk vad kommande tenta har bra inverkan på ens städlust. Aldrig städar man väl så bra som när man verkligen måste plugga? Uttjatat fakta I know, men ändå.
Lagen om alltings konstighet
Pedagogens cafeteria igår kl 12:30. Ozzy har precis druckit en kopp kaffe. Går fram till disken.
Ozzy: En påtår tack.
Tjejen i kassan: Vi har inte påtår.
What!?! Hur kan man inte ha påtår? Det finns kaffe. Det finns begagnad kaffekopp. Men påtår, det finns inte. Man måste köpa ny kopp kaffe om man vill ha mera.
Sug på den.
Ozzy: En påtår tack.
Tjejen i kassan: Vi har inte påtår.
What!?! Hur kan man inte ha påtår? Det finns kaffe. Det finns begagnad kaffekopp. Men påtår, det finns inte. Man måste köpa ny kopp kaffe om man vill ha mera.
Sug på den.
GrisOzzy
I am your operator håller stilen! Idag har tant 4 skrivit ett genialiskt inlägg om skurkar. Hoho. Ozzy garvade.
Och nu kommer en saga om den lilla grisen Ozzy.
En av de få fördelarna med den nya lägan är att den är ganska lättstädad. Det blir dessutom mycket mindre disk när det inte är en Jakob som hjälper till att fylla på diskbanken. Vissa perioder präglas dock ändå av att lillgrisen Ozzy tittar fram. Lillgrisen framkallas bäst medelst stress och roliga happenings av typen musikquiz, nyktra danser, teatergig och konstiga fotfester.
Ni som följt bloggen anar nu hur det ser ut i Ozzys hem just nu.
Jag blir tokig. Kan inte gå nånstans utan att trilla över ett klädesplagg, en väska eller tom plastpåse. Det största dilemmat är dock disken. Jag har nu kommit så långt ner i besticklådan att jag måste använda såna här varianter
Och nu kommer en saga om den lilla grisen Ozzy.
En av de få fördelarna med den nya lägan är att den är ganska lättstädad. Det blir dessutom mycket mindre disk när det inte är en Jakob som hjälper till att fylla på diskbanken. Vissa perioder präglas dock ändå av att lillgrisen Ozzy tittar fram. Lillgrisen framkallas bäst medelst stress och roliga happenings av typen musikquiz, nyktra danser, teatergig och konstiga fotfester.
Ni som följt bloggen anar nu hur det ser ut i Ozzys hem just nu.
Jag blir tokig. Kan inte gå nånstans utan att trilla över ett klädesplagg, en väska eller tom plastpåse. Det största dilemmat är dock disken. Jag har nu kommit så långt ner i besticklådan att jag måste använda såna här varianter
Den ser kanske inte så bisarr ut, men den har grymt långa pinnar! (Heter gaffelns pinnar pinnar?) Det börjar även bli farligt nära att jag blir tvungen att använda den sjukt stora skeden som man knappt får in i munnen.
Varför har jag såna bestick?! Var kommer de ifrån?! Jag har inte köpt dem! Jag har inte snott dem! Jag har inte fått dem!
Höjdaren är dock teskeden med ett emblem med en ren på längst ut. Under emblemet står det Gävle.
Jag kan tyvärr inte fota den. För den ligger i disken.
Nöff
tisdag, april 17, 2007
And pussssssssshhhhh
Ibland får man till ett sånt där klockrent inlägg. Såna som man inte tror ska bli nåt när man börjar skriva, men när man är klar så känner man den där ah-känslan. Som när man tar första klunken iskall öl en varm sommardag. Eller när man äntligen får sätta sig på muggen efter lång tids kissnödighet.
Man börjar skriva, och när man är klar kommer det. Ah. Där satt den.
Underbart.
Och sen kommer skrivkrampen.
För man vill ju skriva lika bra igen. Och igen och igen.
Och det går inte.
För att återigen metafora till toasituationen.
Som att sitta och klämma på en hårding, och det enda som kommer ut är små pluttar.
Såna här inlägg.
Plutt plutt.
Jag är lite hård i bloggmagen just nu.
Man börjar skriva, och när man är klar kommer det. Ah. Där satt den.
Underbart.
Och sen kommer skrivkrampen.
För man vill ju skriva lika bra igen. Och igen och igen.
Och det går inte.
För att återigen metafora till toasituationen.
Som att sitta och klämma på en hårding, och det enda som kommer ut är små pluttar.
Såna här inlägg.
Plutt plutt.
Jag är lite hård i bloggmagen just nu.
Ompfff
Dagens låt är för övrigt Saxon - Princess of the night. Funderar på att sätta den på repeat, rikta högtalarna åt grannens håll jävligt nära väggen, fläska på volymen, åka hemifrån och glömma att stänga av.
Hej hatt
Aaaahahaha jag skrattar ihjäl mig för övrigt. Läs kommentarerna i det här inlägget. I am your operator ligger i riskzonen för ny bloggaddiction hos Ozzy.
Jag kanske inte var 75 år, jag kanske var 5?
Alltså jag vet inte om det är jag eller dom som är kokobello, men det är galet många som hittar hit genom att klicka på "bloggar om bajs".
Fniss.
När ska jag växa ifrån kissochbajshumorstadiet?
Fniss.
När ska jag växa ifrån kissochbajshumorstadiet?
Morgonmonstret is here
Jag somnade kl tre inatt. Efter att ha ringt securitas. Det känns så jävla kärringaktigt att ringa dem men va faaaan, nån måtta får det vara! Och jag har redan varit över hos Brontosaurus Rex förut. Sådär halvkul att helt sömntrashad gå upp, klä på sig, springa upp tre trappor, springa ner tre trappor, skälla ut idioten, bli helt upprörd och få stresshjärta, gå upp tre trappor, gå ner tre trappor, lägga sig, försöka varva ner och sen försöka somna till lika högt oväsen som förut.
Vaknade kvart över nio av väckarklockan, för jag har ju sjukt mycket kvar att läsa. Då var det ungefär femtio grader i mitt rum. Det är det fortfarande fast att fönstrena står på vid gavel.
Så, det här är en öppen lägenhetsansökan. Jag tar va fan som helst tror jag. På hyfsat cykelavstånd från stan.
För att avsluta med nåt skoj så tycker jag att ni ska kolla in http://den här bloggen. Speciellt idag. Se så fina hattar.
Vaknade kvart över nio av väckarklockan, för jag har ju sjukt mycket kvar att läsa. Då var det ungefär femtio grader i mitt rum. Det är det fortfarande fast att fönstrena står på vid gavel.
Så, det här är en öppen lägenhetsansökan. Jag tar va fan som helst tror jag. På hyfsat cykelavstånd från stan.
För att avsluta med nåt skoj så tycker jag att ni ska kolla in http://den här bloggen. Speciellt idag. Se så fina hattar.
måndag, april 16, 2007
Det här inlägget borde ha en mycket rationell och effektiv titel
Dagens schema:
Äta frukost/blogga/läsa bloggar/kommentera/svara på kommentarer
Fixa lunchlåda
Fixa middagslåda
Fixa kaffetermos
Fixa mig själv snygg och fräsch
Packa väskan med danskläder, mat, kaffe och skolböcker
Cykla iväg och hinna plugga en massa sidor innan klockan
13.00 - 17.00 Föreläsning - Äter lunch i pausen
Cykla till dansen
Äta medhavd middag och plugga en massa sidor där innan
18:15 - Drop in kurs i Swing Rueda
20:00 Måndagsdansen. Dansa med killarrrrrrrrrrrrrrrrrrr. Skaffa make samt kondition på samma gång.
Jag har onekligen klämt in för mycket under en och samma dag. Och om jag fortsätter i den här takten så blir det tji Swing Rueda.
Hoooo varför skrev jag ner det här? Blev plötsligt medveten om hur jävla bråttom jag har. Vilket satte igång en helt galen stressreaktion i kroppen.
Oh jäh.
Äta frukost/blogga/läsa bloggar/kommentera/svara på kommentarer
Fixa lunchlåda
Fixa middagslåda
Fixa kaffetermos
Fixa mig själv snygg och fräsch
Packa väskan med danskläder, mat, kaffe och skolböcker
Cykla iväg och hinna plugga en massa sidor innan klockan
13.00 - 17.00 Föreläsning - Äter lunch i pausen
Cykla till dansen
Äta medhavd middag och plugga en massa sidor där innan
18:15 - Drop in kurs i Swing Rueda
20:00 Måndagsdansen. Dansa med killarrrrrrrrrrrrrrrrrrr. Skaffa make samt kondition på samma gång.
Jag har onekligen klämt in för mycket under en och samma dag. Och om jag fortsätter i den här takten så blir det tji Swing Rueda.
Hoooo varför skrev jag ner det här? Blev plötsligt medveten om hur jävla bråttom jag har. Vilket satte igång en helt galen stressreaktion i kroppen.
Oh jäh.
söndag, april 15, 2007
Ibland är det svårt att komma på klatschiga titlar. Det enda jag kom på var "En nattkorv tack", men sen tänkte jag att hur många har läst "mannen som
m slutade röka, och i så fall, hur många minns att de gör nattkorv där? Så, nu vet vi dessutom hur många tecken man kan använda i titeln. Och här är titeln på detta inlägg slut. Och nu börjar inlägget. Tataaaaa
På grund av kombinerad lättja-pluggångest-stress har jag inte lyckats handla mat på flera dagar. Så det gjorde jag nu. Halv elva på söndag kväll. En jättekorg med grönsaker och ägg och allt möjligt.
Det var weird.
I dörren stod en dörrvakt som gav mig en misstänksam blick. "Vad gör du här din lilla skumma tjej, handla mitt i natten?! Skulle inte tro det, råna, det är vad du ska göra". Och sen förföljde han mig sporadiskt.
Jag funderade lite över vad det var för typ av människor som handlar mitt i natten. (Jaja mitt i natten är väl en överdrift men sent som fasen i alla fall!) Fick för mig att det skulle vara antingen a)fulla människor som gått fel, b)ensamstående unga människor typ mig, eller c)psykiskt sjuka människor som inte vet var de är nånstans.
Ack så fel.
I grönsakerna gick en medelålders man. Med vagn! Han skulle handla mycket. I mitt huvud blev han en skiftarbetare som skulle storhandla till familjen. I osten mötte jag en kvinna typ 40 drygt som såg ut som om hon letade efter en speciell ingrediens. I Ozzys fantasi hade hon gäster hemma, och just när de skulle avnjuta desserten insåg hon att hon missat att köpa... ja vad det nu var. Och så sprang hon ner till närlivset, dvs gigantiska Konsum Avenyn eftersom hon förmodligen var tätare än tätast och bodde ovanför osv. I kassan stod en mycket ung kille, max 18 bast, och postade stora brev och pratade om hur viktigt det var att han fick poststämpel idag. Och så jag. Och så en jättetrevlig kassörska som fnissade när jag gäspade och sa att hon också var trött. Och den smygande vakten.
Fast på vägen ut mötte jag en sån som jag. Ung och ensam. Fast kille. Vi tittade på varandra. Antar att vi tänkte samma sak.
"Vad är det för typer som handlar så här sent egentligen? Ah, en sån som mig. Fast annat kön."
Sen föreslog jag giftermål och han sa ja och sen hoppade han upp på min pakethållare och vi cyklade hem och vips hade vi 2-3 barn och ett mysigt hus på min gata i stan och hela världen var inbäddad i rosa vadd.
På grund av kombinerad lättja-pluggångest-stress har jag inte lyckats handla mat på flera dagar. Så det gjorde jag nu. Halv elva på söndag kväll. En jättekorg med grönsaker och ägg och allt möjligt.
Det var weird.
I dörren stod en dörrvakt som gav mig en misstänksam blick. "Vad gör du här din lilla skumma tjej, handla mitt i natten?! Skulle inte tro det, råna, det är vad du ska göra". Och sen förföljde han mig sporadiskt.
Jag funderade lite över vad det var för typ av människor som handlar mitt i natten. (Jaja mitt i natten är väl en överdrift men sent som fasen i alla fall!) Fick för mig att det skulle vara antingen a)fulla människor som gått fel, b)ensamstående unga människor typ mig, eller c)psykiskt sjuka människor som inte vet var de är nånstans.
Ack så fel.
I grönsakerna gick en medelålders man. Med vagn! Han skulle handla mycket. I mitt huvud blev han en skiftarbetare som skulle storhandla till familjen. I osten mötte jag en kvinna typ 40 drygt som såg ut som om hon letade efter en speciell ingrediens. I Ozzys fantasi hade hon gäster hemma, och just när de skulle avnjuta desserten insåg hon att hon missat att köpa... ja vad det nu var. Och så sprang hon ner till närlivset, dvs gigantiska Konsum Avenyn eftersom hon förmodligen var tätare än tätast och bodde ovanför osv. I kassan stod en mycket ung kille, max 18 bast, och postade stora brev och pratade om hur viktigt det var att han fick poststämpel idag. Och så jag. Och så en jättetrevlig kassörska som fnissade när jag gäspade och sa att hon också var trött. Och den smygande vakten.
Fast på vägen ut mötte jag en sån som jag. Ung och ensam. Fast kille. Vi tittade på varandra. Antar att vi tänkte samma sak.
"Vad är det för typer som handlar så här sent egentligen? Ah, en sån som mig. Fast annat kön."
Sen föreslog jag giftermål och han sa ja och sen hoppade han upp på min pakethållare och vi cyklade hem och vips hade vi 2-3 barn och ett mysigt hus på min gata i stan och hela världen var inbäddad i rosa vadd.
Hej och hår
Idag gick det inte att blunda för den längre.
Min verkliga ålder:
75.
Min verkliga rastillhörighet:
Grävling.
Skulle sätta upp håret för att gå ut i solen och sätta mig bland alla brötiga människor från olika nationaliteter som invaderar gräsmattan och försöka plugga. Och vips. Grävling. Darn tänkte jag. Jag skulle ju färga håret redan i fredags, men då var jag fullt upptagen med tv-tittande och självömkan, och glömde helt totalt bort grävlinglooken.
Så igår när jag skulle hasta iväg till möhippeworkshopen så såg jag grävlingen igen. Darn! Lyckades dölja den till viss del medelst snedlugg. Fast benan var snarlik en askkopp, men jag tänkte att om jag bara pratar med korta personer så ser de inte utväxten.
Tramsebyxan är dock nästan två meter lång.
Men va fan, blir man dissad bara för att man ser ut som en grävling så kanske man ska söka sig till dito grävlingsvänner istället tänkte jag och vandrade iväg på workshop för att sedan gå på den nu världsberömda fotfesten. (Jag fick för övrigt i panik rota igenom kostymförrådet i jakt på annat klädesplagg att gå på fest i, eftersom det lilla linnet jag hade på mig under möhippan långsamt antog en doft av you know what. What's the deal med gamla kläder som luktar päckel fast de är nytvättade?! End of sidospår.)
Well hur som helst. Idag kikade grävlingen fram rätt rejält, så det var bara att bita ihop och plocka fram grejorna.
Vet ni hur svårt det är att färga håret i nacken på sig själv?
Jag har nu bruna fläckar runt tatueringen, i nacken, på öronen, i pannan, på benen samt halva badrummet. Själva proceduren var skräckblandad förtvivlan. Jag är tamejfan helt grå. Antal bruna strån på Ozzys huvud: 0. Eller ja, det kan ju finnas några i nacken, men det har jag ingen aning om. Jag vet inte heller om jag har lyckats färga håret i nacken. Jag kör varianten "göra i, göra runt, håll tummarna".
Ännu en sak det är bra att ha kombosar till. Bästa färgningstiden var när jag bodde med Tony, the gay of gays. Han tyckte det var jättekul att färga mitt hår. In return fick jag vaxa hans bringa. Vilket var galet komiskt. Jag fick sminka honom också. Minst lika skojigt. Ozzy leker sminkdocka med sin bögpolare.
Vilket liv jag levt.
Min verkliga ålder:
75.
Min verkliga rastillhörighet:
Grävling.
Skulle sätta upp håret för att gå ut i solen och sätta mig bland alla brötiga människor från olika nationaliteter som invaderar gräsmattan och försöka plugga. Och vips. Grävling. Darn tänkte jag. Jag skulle ju färga håret redan i fredags, men då var jag fullt upptagen med tv-tittande och självömkan, och glömde helt totalt bort grävlinglooken.
Så igår när jag skulle hasta iväg till möhippeworkshopen så såg jag grävlingen igen. Darn! Lyckades dölja den till viss del medelst snedlugg. Fast benan var snarlik en askkopp, men jag tänkte att om jag bara pratar med korta personer så ser de inte utväxten.
Tramsebyxan är dock nästan två meter lång.
Jag kommer härmed ut ur garderoben. Eller grytet. Ich bin ein grävling.
Men va fan, blir man dissad bara för att man ser ut som en grävling så kanske man ska söka sig till dito grävlingsvänner istället tänkte jag och vandrade iväg på workshop för att sedan gå på den nu världsberömda fotfesten. (Jag fick för övrigt i panik rota igenom kostymförrådet i jakt på annat klädesplagg att gå på fest i, eftersom det lilla linnet jag hade på mig under möhippan långsamt antog en doft av you know what. What's the deal med gamla kläder som luktar päckel fast de är nytvättade?! End of sidospår.)
Well hur som helst. Idag kikade grävlingen fram rätt rejält, så det var bara att bita ihop och plocka fram grejorna.
Vet ni hur svårt det är att färga håret i nacken på sig själv?
Jag har nu bruna fläckar runt tatueringen, i nacken, på öronen, i pannan, på benen samt halva badrummet. Själva proceduren var skräckblandad förtvivlan. Jag är tamejfan helt grå. Antal bruna strån på Ozzys huvud: 0. Eller ja, det kan ju finnas några i nacken, men det har jag ingen aning om. Jag vet inte heller om jag har lyckats färga håret i nacken. Jag kör varianten "göra i, göra runt, håll tummarna".
Ännu en sak det är bra att ha kombosar till. Bästa färgningstiden var när jag bodde med Tony, the gay of gays. Han tyckte det var jättekul att färga mitt hår. In return fick jag vaxa hans bringa. Vilket var galet komiskt. Jag fick sminka honom också. Minst lika skojigt. Ozzy leker sminkdocka med sin bögpolare.
Vilket liv jag levt.
Fest och lek!
En sak som var väldigt positiv med min förra kombo Jakopp var hans enorma förmåga att festa nykter. Vi bodde ihop i... ööö... 3,5 år är det så mycket o my god jag dör ja det tror jag fan det är. Under de åren såg jag honom full exakt 0 gånger. Han hävdar nog själv att han var åtminstone lite berusad då och då, men vid de tillfällena var jag fullare och märkte inte det. För ett typexempel på hur bra Jakob är på att festa nykter, gå in på hans hemsida och scrolla ner lite och beskåda hur han tolkar "Tema yrke" när han ska gå på fest. Ett annat exempel som bör nämnas är det här. När vi ändå är inne på ballongtemat liksom. Berget på bilden är rester från fester.
Han var (är?) också en väldigt bra lekkompis. Har haft några såna under mitt liv. (Börjar låta som om jag skriver mina memoarer?) En av de bästa var Muminpappan som jag delade hall med på folkhögskolan. Vi ordnade julkalender (12 rum korridoren, 12x2=24, tadaa julkalender! Fixa en surprise två gånger på en månad till resten av korridoren. Galet skoj.) Raggsockskanerace genom korridoren. Busräka. (åka på madrass som den andra drog medelst tokspringande genom den hala korridoren) Pynta hela hallen med självlysande stjärnor och sitta på nätterna och titta på stjärnhimlen. Otroligt fluffigt och folkhögskoligt. Men skoj. Och så Jakob då. Mycket pulka. Mycket snögubbing. Mycket handdockor à la fisk. Mycket expriment. Till exempel hur man värmer glögg utan el. Vi stadsbor är inte så bra på sånt kom vi fram till. Fisljummen glögg. Mmm.
Fast jag har ju ganska lekiga kompisar överlag. Eller vad sägs om Lindex och Ciccis trädgårdsgym från i somras? Jag ska bara gå och hämta den däääääääär (djupa knäböj).
Han var (är?) också en väldigt bra lekkompis. Har haft några såna under mitt liv. (Börjar låta som om jag skriver mina memoarer?) En av de bästa var Muminpappan som jag delade hall med på folkhögskolan. Vi ordnade julkalender (12 rum korridoren, 12x2=24, tadaa julkalender! Fixa en surprise två gånger på en månad till resten av korridoren. Galet skoj.) Raggsockskanerace genom korridoren. Busräka. (åka på madrass som den andra drog medelst tokspringande genom den hala korridoren) Pynta hela hallen med självlysande stjärnor och sitta på nätterna och titta på stjärnhimlen. Otroligt fluffigt och folkhögskoligt. Men skoj. Och så Jakob då. Mycket pulka. Mycket snögubbing. Mycket handdockor à la fisk. Mycket expriment. Till exempel hur man värmer glögg utan el. Vi stadsbor är inte så bra på sånt kom vi fram till. Fisljummen glögg. Mmm.
Fast jag har ju ganska lekiga kompisar överlag. Eller vad sägs om Lindex och Ciccis trädgårdsgym från i somras? Jag ska bara gå och hämta den däääääääär (djupa knäböj).
lördag, april 14, 2007
Jaha, det här var en ny upplevelse
Klockan är nu 23:15 PIP och jag är hemma, nykter och lätt sömnig.
Jag har precis kommit hem från flumfesten.
Jag var nog den enda där som inte köper all min mat i eko-butiken. För det finns tydligen en sån här i stan nu. Vi fick till och med kravmärkt läsk. Morotssoppa. Bröd. Goda ostar. Goda kex. Marängsviss. En person drack en öl.
Kom dit. Välkommen! Varsågod, därborta i lilla fot-spat får du fotbad och massage. Det fick jag. Av en vilt främmande snubbe. Kändes ju sådär lagom avslappnat att sitta med foten i okänd snubbes knä och kallprata samtidigt som han fillijoxa med ens fötter. Som tur var slapp jag fillijoxa med nån annans fötter. "Jaha, du har varit och sett impron. Så trevligt. Ja tack, jag kan ta lite fotkräm."
Sen åt vi mat. Sittandes på mattor och filtar på golvet.
Sen åt vi mat. Golv.
Sen åt vi mat. Golvetigolv.
Sen fick Tramsebyxan (det var hans fest) (Tramsebyxan är en snubbe som flörtar med Ozzy fast han inte vill ha henne ejenklien.) (Han är sjukt fåfäng märkte jag idag förresten.) en present. Stod upp. Sjöng jag må han leva många lyckliga år. (Vad är det för fel med uti hundrade år?!?!)
Sen satt vi på golvet och pratade.
Sen drack vi kaffe och åt marängsviss och pratade.
Och jag kände att... well... egentligen bryr jag mig faktiskt inte om nån här inne förutom Tramsebyxan, och han var alldeles för upptagen för att prata med mig.
Jo det fanns några trevliga och så men... Jag vet inte.
Var är alla rajrajfolk liksom? Den mest rajrajiga på den här festen var hon som hade med sig en påse figurballonger. Helt plötsligt sitter hela festen och försöker göra ballongblommor. Och det var ju skoj.
Neh jag vet inte.
Kom väl i alla fall på att jag inte ska försöka bli ihopa med Tramsebyxan. Spretig snubbe. Och... flummetiflummeti! Man kan väl inte ha gigantisk platt-tv-skärm och vara galet miljömedveten samtidigt? Hur går det ihop? Spela WOW och dricka örtte? Eller så är det bara för att hitta en anledning att slippa bli ledsen för att ännu en fantastisk kille inte vill ha mig. Jag har liksom hittat felen som gör att jag kan avfärda honom och slippa bli sårad.
Förresten. Gissa hur många singlar det var på festen? Två. Jag och Tramsebyxan. Var inte det skumt så säg? Man ska alltså vara nykter miljönörd för att lyckas bli tvåsam.
Jag har precis kommit hem från flumfesten.
Jag var nog den enda där som inte köper all min mat i eko-butiken. För det finns tydligen en sån här i stan nu. Vi fick till och med kravmärkt läsk. Morotssoppa. Bröd. Goda ostar. Goda kex. Marängsviss. En person drack en öl.
Kom dit. Välkommen! Varsågod, därborta i lilla fot-spat får du fotbad och massage. Det fick jag. Av en vilt främmande snubbe. Kändes ju sådär lagom avslappnat att sitta med foten i okänd snubbes knä och kallprata samtidigt som han fillijoxa med ens fötter. Som tur var slapp jag fillijoxa med nån annans fötter. "Jaha, du har varit och sett impron. Så trevligt. Ja tack, jag kan ta lite fotkräm."
Sen åt vi mat. Sittandes på mattor och filtar på golvet.
Sen åt vi mat. Golv.
Sen åt vi mat. Golvetigolv.
Sen fick Tramsebyxan (det var hans fest) (Tramsebyxan är en snubbe som flörtar med Ozzy fast han inte vill ha henne ejenklien.) (Han är sjukt fåfäng märkte jag idag förresten.) en present. Stod upp. Sjöng jag må han leva många lyckliga år. (Vad är det för fel med uti hundrade år?!?!)
Sen satt vi på golvet och pratade.
Sen drack vi kaffe och åt marängsviss och pratade.
Och jag kände att... well... egentligen bryr jag mig faktiskt inte om nån här inne förutom Tramsebyxan, och han var alldeles för upptagen för att prata med mig.
Jo det fanns några trevliga och så men... Jag vet inte.
Var är alla rajrajfolk liksom? Den mest rajrajiga på den här festen var hon som hade med sig en påse figurballonger. Helt plötsligt sitter hela festen och försöker göra ballongblommor. Och det var ju skoj.
Neh jag vet inte.
Kom väl i alla fall på att jag inte ska försöka bli ihopa med Tramsebyxan. Spretig snubbe. Och... flummetiflummeti! Man kan väl inte ha gigantisk platt-tv-skärm och vara galet miljömedveten samtidigt? Hur går det ihop? Spela WOW och dricka örtte? Eller så är det bara för att hitta en anledning att slippa bli ledsen för att ännu en fantastisk kille inte vill ha mig. Jag har liksom hittat felen som gör att jag kan avfärda honom och slippa bli sårad.
Förresten. Gissa hur många singlar det var på festen? Två. Jag och Tramsebyxan. Var inte det skumt så säg? Man ska alltså vara nykter miljönörd för att lyckas bli tvåsam.
Fest, folkhögskola och flum
Idag har jag som vanligt inte alls tid att sitta här. Så därför gör jag just det.
Idag ska jag på en mycket suspekt fest. Festen äger rum 17-23 (sluttid?! but why!), klädsel mysbyxor och fina fötter, medtag filt och kudde. Det luktar lite "nu ska vi ge varandra fotmassage och göra kontaktimprovisation för att sedan ha sagostund". Been there, done that. And never liked it.
På den gamla folkhögskoletiden var det mycket sånt. Sista dagen andra året samlade vår guru L oss i gympasalen där han ställt upp ljus i en ring, och så fick vi ligga och... vad var det vi gjorde? Jo, jag tror han läste saga, och sen masserade vi varandras fötter med olja. Halvfräscht. Och mycket mycket flummigt. Även på fritiden var det mycket plysch-stajl. Jag höll i sagostund en gång i veckan, då samlades vi i dagrummet, tände en brasa och läste högt ur Narniaböckerna. Det var faktiskt skitmysigt. Men flummigt.
Vi gjorde även normala saker. Fast de blev alltid med en flummig touch. Under fotbollsturneringen kokade Jonas en mycket märklig brygd med diverse sövande örter och annat (han sa till oss att det skulle vara uppiggande) som vi alla drack under rituella former. Sen välsignade han målet.
Konstigt ändå att det blev så mycket flum, för de flesta av oss var helt vanliga, oflummiga människor. Fd pizzabagare, fd fabriksarbetare, fd affärsbiträde osv. Vi hade kanske... tre flummisar i vår klass. Men de vann.
Eller vad sägs om den här presentationen av sig själv första dagen i skolan?
"Hej jag heter L (inte gurun utan en i klassen) och jag är just nu inne i min gula period. Jag går även en kurs som handlar om att frigöra min inre kvinnliga röst."
Oh my God. Tur att det fanns motpoler. Typ Bosse. "Jag hatar att sitta på golvet, varför ska man alltid sitta på golvet bara för att man håller på med teater?!"
Idag ska jag på en mycket suspekt fest. Festen äger rum 17-23 (sluttid?! but why!), klädsel mysbyxor och fina fötter, medtag filt och kudde. Det luktar lite "nu ska vi ge varandra fotmassage och göra kontaktimprovisation för att sedan ha sagostund". Been there, done that. And never liked it.
På den gamla folkhögskoletiden var det mycket sånt. Sista dagen andra året samlade vår guru L oss i gympasalen där han ställt upp ljus i en ring, och så fick vi ligga och... vad var det vi gjorde? Jo, jag tror han läste saga, och sen masserade vi varandras fötter med olja. Halvfräscht. Och mycket mycket flummigt. Även på fritiden var det mycket plysch-stajl. Jag höll i sagostund en gång i veckan, då samlades vi i dagrummet, tände en brasa och läste högt ur Narniaböckerna. Det var faktiskt skitmysigt. Men flummigt.
Vi gjorde även normala saker. Fast de blev alltid med en flummig touch. Under fotbollsturneringen kokade Jonas en mycket märklig brygd med diverse sövande örter och annat (han sa till oss att det skulle vara uppiggande) som vi alla drack under rituella former. Sen välsignade han målet.
Konstigt ändå att det blev så mycket flum, för de flesta av oss var helt vanliga, oflummiga människor. Fd pizzabagare, fd fabriksarbetare, fd affärsbiträde osv. Vi hade kanske... tre flummisar i vår klass. Men de vann.
Eller vad sägs om den här presentationen av sig själv första dagen i skolan?
"Hej jag heter L (inte gurun utan en i klassen) och jag är just nu inne i min gula period. Jag går även en kurs som handlar om att frigöra min inre kvinnliga röst."
Oh my God. Tur att det fanns motpoler. Typ Bosse. "Jag hatar att sitta på golvet, varför ska man alltid sitta på golvet bara för att man håller på med teater?!"
fredag, april 13, 2007
Fredagsfilosofi
The Concretes nya är verkligen dagens skiva! Helt grym! Hurra! Speciellt låt nr 3. Oh jäh.
Alldeles nyss skrev jag ett fantastiskt patetiskt inlägg om mig själv och kärlek. Det fick väl ligga ute i fem minuter. Nu tar jag bort det. Kontentan var väl, som vanligt, att jag är för jävla trött på att vara singel.
Pratade med Emmy om det i skolan häromdagen. Ensamstående eller singel? Ensamstående har en jäkligt negativ klang. Singel en positiv. Är man singel så är man ute och festar, raggar och har en hel svärm med killar att välja mellan. Är man ensamstående, då är det bara att beklaga. Så, nu när jag inte är så sugen på att sprita och ragga på krogen längre så har jag väl gått från singel till ensamstående.
Ensamstående smurfägarinna söker dito fast av motsatt kön tack.
Jag kanske ska trycka upp en t-shirt med texten "desperat"?
Eller, för att citera Håkan H. Om du vill ha mig så kan du få mig lätt.
Om du är nykter, trevlig, rolig och o-köttig.
Alldeles nyss skrev jag ett fantastiskt patetiskt inlägg om mig själv och kärlek. Det fick väl ligga ute i fem minuter. Nu tar jag bort det. Kontentan var väl, som vanligt, att jag är för jävla trött på att vara singel.
Pratade med Emmy om det i skolan häromdagen. Ensamstående eller singel? Ensamstående har en jäkligt negativ klang. Singel en positiv. Är man singel så är man ute och festar, raggar och har en hel svärm med killar att välja mellan. Är man ensamstående, då är det bara att beklaga. Så, nu när jag inte är så sugen på att sprita och ragga på krogen längre så har jag väl gått från singel till ensamstående.
Ensamstående smurfägarinna söker dito fast av motsatt kön tack.
Jag kanske ska trycka upp en t-shirt med texten "desperat"?
Eller, för att citera Håkan H. Om du vill ha mig så kan du få mig lätt.
Om du är nykter, trevlig, rolig och o-köttig.
Sånt här kan man göra istället för att ta hand om tvätten
Jag älskar att fylla i. Listor, blanketter, formulär... Till exempel såna här formulär! (Snott från Silverfisken. Men innan ni börjar läsa avslöjandet om mitt liv så vill jag bara säga att Concretes nya är helt galet bra! Bra byte av frontfigur!
Tio första
Första bästa kompis: Lisa hette hon, bodde på andra sidan gatan.
Första bil: Golf med fartränder och extraljus. Den möglade senare.
Första kärlek: Riktig eller trodd? Jag tror minsann att jag var kär i en pojke på dagis. Men om det ska vara riktig true love, då blir det tyvärr Marco. Urs vilken bajskille.
Första husdjur: Sularn! (Katt, hans riktiga namn var Henrik men min ömma moder etablerade ganska tidigt "Sularn" (uttalas med läspande s).
Första semester: Nån skidsemester som jag knappt minns för jag var så liten.
Första jobb: I en tvättäkta lanthandel med antik kassa-apparat där man tryckte in knappar för hundratal, tiotal, ental och ören och sen en stor knapp som rasslade in siffrorna i maskinen.
Första köpta skiva: Feestyle - Modiga agenter
Första riktiga kärlek: Jaha här kommer den riktiga kärleken. Se ovan.
Första piercing: Hål i örat.
Första konsert: Tro det eller ej, Michael Jackson på Eriksberg typ... 87?
Nio senaste
Senaste alkoholdrycken: Vitt vin igår, se nattens inlägg.
Senaste bilfärd: Göran och Marina skjutsade mig hem från mamsen i måndags.
Senaste filmen du såg: Beck - flickan i jordkällaren. På uppdrag av gbgimpro.se
Senaste ringda telefonsamtal: Ringde Fia inatt när jag kom hem och skulle kolla tvättid i ensliga tvättstugan.
Senaste bubbelbadet: nån gång i vintras i förra lägan
Senaste spelade cd: The Pipettes. Min mp3 har nämligen pajjat så när jag får musikcraving och inte är hemma får jag lyssna på CD! Hur antikt känns inte det? Och klumpigt.
Senaste kyss: Nån gång på 1800-talet
Senaste gången du grät: Hmm... vet inte... förra gången jag var full kanske.
Senaste måltiden: Nyligen förtärt äppelbitar med keso, kanel och linfrö samt två ägg.
Åtta har du nånsin
Dejtat en av dina bästa kompisar: Nix
Blivit raggad på av bra kompis flickvän/pojkvän: Ja jag tror det.
Blivit kär vid första ögonkastet: Ja. I Torben bland annat.
Fastnat med blicken i någons urringning: Ja. Sjyssta urringningar är så sjukt snyggt.
Fått ditt hjärta krossat: Åttahundratusenmiljarders gånger.
Haft ett one night stand: Ja.
Sagt att du älskar någon utan att mena det: Nej. Jag säger sånt väldigt sällan.
Sju saker du har på dig just nu
1. Grön fladdrig kjol
2. Grön t-shirt
3. Svarta trosor
4. Glasögon
5.
6.
7. vem har på sig sju grejor när man bloggar?
Sex saker du gjort idag
1. lyssnat av mobilsvaret
2. slängt i två maskiner tvätt
3. kollat om posten har kommit
4. läst bloggar
5. öppnat fönstrena på vid gavel
6. bloggat istället för att gå och plocka ur tvätten
Fem favoritsaker utan rangordning
1. Datorn
2. Matberedaren
3. Cykeln
4. Min necessär är himla snygg faktiskt...
5. Mitt stora täcke som är perfa för picnicar
Fyra personer du kan berätta allt för
Mina vänner som läser bloggen vet. I övrigt kan man ju egentligen säga att jag kan berätta allt för en jävla massa människor, jag fläker ju ut mig i bloggen varenda dag.
Tre val
Blått eller rött? Rött
Sommar eller vinter? Sommar
Choklad eller chips? Choklad. Man dör av chips.
Två saker att göra innan du dör
1. Skriva en bok
2. Prova knark av något slag. Men det gör jag nog inte förräns jag är riktigt jäkla gammal, det verkar så farligt. Men man kan ju inte leva ett helt liv utan att veta hur det är att bli hög. Men fatta vad skojigt. Ozzy 82 år provar sin första brajja på hemmet.
En sak du ångrar
Att jag inte blev ihop med Mattias.
Tio första
Första bästa kompis: Lisa hette hon, bodde på andra sidan gatan.
Första bil: Golf med fartränder och extraljus. Den möglade senare.
Första kärlek: Riktig eller trodd? Jag tror minsann att jag var kär i en pojke på dagis. Men om det ska vara riktig true love, då blir det tyvärr Marco. Urs vilken bajskille.
Första husdjur: Sularn! (Katt, hans riktiga namn var Henrik men min ömma moder etablerade ganska tidigt "Sularn" (uttalas med läspande s).
Första semester: Nån skidsemester som jag knappt minns för jag var så liten.
Första jobb: I en tvättäkta lanthandel med antik kassa-apparat där man tryckte in knappar för hundratal, tiotal, ental och ören och sen en stor knapp som rasslade in siffrorna i maskinen.
Första köpta skiva: Feestyle - Modiga agenter
Första riktiga kärlek: Jaha här kommer den riktiga kärleken. Se ovan.
Första piercing: Hål i örat.
Första konsert: Tro det eller ej, Michael Jackson på Eriksberg typ... 87?
Nio senaste
Senaste alkoholdrycken: Vitt vin igår, se nattens inlägg.
Senaste bilfärd: Göran och Marina skjutsade mig hem från mamsen i måndags.
Senaste filmen du såg: Beck - flickan i jordkällaren. På uppdrag av gbgimpro.se
Senaste ringda telefonsamtal: Ringde Fia inatt när jag kom hem och skulle kolla tvättid i ensliga tvättstugan.
Senaste bubbelbadet: nån gång i vintras i förra lägan
Senaste spelade cd: The Pipettes. Min mp3 har nämligen pajjat så när jag får musikcraving och inte är hemma får jag lyssna på CD! Hur antikt känns inte det? Och klumpigt.
Senaste kyss: Nån gång på 1800-talet
Senaste gången du grät: Hmm... vet inte... förra gången jag var full kanske.
Senaste måltiden: Nyligen förtärt äppelbitar med keso, kanel och linfrö samt två ägg.
Åtta har du nånsin
Dejtat en av dina bästa kompisar: Nix
Blivit raggad på av bra kompis flickvän/pojkvän: Ja jag tror det.
Blivit kär vid första ögonkastet: Ja. I Torben bland annat.
Fastnat med blicken i någons urringning: Ja. Sjyssta urringningar är så sjukt snyggt.
Fått ditt hjärta krossat: Åttahundratusenmiljarders gånger.
Haft ett one night stand: Ja.
Sagt att du älskar någon utan att mena det: Nej. Jag säger sånt väldigt sällan.
Sju saker du har på dig just nu
1. Grön fladdrig kjol
2. Grön t-shirt
3. Svarta trosor
4. Glasögon
5.
6.
7. vem har på sig sju grejor när man bloggar?
Sex saker du gjort idag
1. lyssnat av mobilsvaret
2. slängt i två maskiner tvätt
3. kollat om posten har kommit
4. läst bloggar
5. öppnat fönstrena på vid gavel
6. bloggat istället för att gå och plocka ur tvätten
Fem favoritsaker utan rangordning
1. Datorn
2. Matberedaren
3. Cykeln
4. Min necessär är himla snygg faktiskt...
5. Mitt stora täcke som är perfa för picnicar
Fyra personer du kan berätta allt för
Mina vänner som läser bloggen vet. I övrigt kan man ju egentligen säga att jag kan berätta allt för en jävla massa människor, jag fläker ju ut mig i bloggen varenda dag.
Tre val
Blått eller rött? Rött
Sommar eller vinter? Sommar
Choklad eller chips? Choklad. Man dör av chips.
Två saker att göra innan du dör
1. Skriva en bok
2. Prova knark av något slag. Men det gör jag nog inte förräns jag är riktigt jäkla gammal, det verkar så farligt. Men man kan ju inte leva ett helt liv utan att veta hur det är att bli hög. Men fatta vad skojigt. Ozzy 82 år provar sin första brajja på hemmet.
En sak du ångrar
Att jag inte blev ihop med Mattias.
Detta är en blogg skriven med viss promillehalt i blodet
Sådärja, då har jag gjort fylletestet
Alltså kontrollerat om jag verkligen inte tycker det är kul med alkohol längre.
Svaret är nej. Det är inte kul.
Första glaset var kul. Eller trevligt. Jag och Johanna på en uteservering. Najs. Sen gick vi på musikquiz. Och det var väl trevligt, om inte quizmastern hade varit en trög jävel som man helst hade velat mörda. Sen gick vi på karaoke. Stort misstag. Eller, kanske stor smartgrej. För vips kom jag ihåg varför jag inte dricker längre.
Fulla killar är helt vedervärdigt.
Och även en stor del av nyktra killar på krogen (vilket inte är många) är vedervärdiga.
Även fulla tjejer är vedervärdiga. Om de inte heter Ozzy eller Fia och kan uppföra sig.
Oj vad det kommer dröja innan jag dricker något igen.
Och, återigen: Killar som inte vill ha en, varför limmar ni? Idag flörtade Mr Married med Ozzy så det står härliga till. Och Mr Married är inte bara Married, han är även Mr Daddy. Oj vad söt du är idag Ozzy. Jaha du ät bajs Mr Married. Sen satt jag och Fia och lekte klappramsor. Det var roligare.
En positiv sak med lilla fylletestet var dock att upptäcka att jag faktiskt inte blev sjukt deprimerad av att bli lite på örat. Det har jag blivit de senaste gångerna. Ett tecken på att Ozzy börjar bli gladare. Eller så låtsat hon bara.
Take a pick.
Alltså kontrollerat om jag verkligen inte tycker det är kul med alkohol längre.
Svaret är nej. Det är inte kul.
Första glaset var kul. Eller trevligt. Jag och Johanna på en uteservering. Najs. Sen gick vi på musikquiz. Och det var väl trevligt, om inte quizmastern hade varit en trög jävel som man helst hade velat mörda. Sen gick vi på karaoke. Stort misstag. Eller, kanske stor smartgrej. För vips kom jag ihåg varför jag inte dricker längre.
Fulla killar är helt vedervärdigt.
Och även en stor del av nyktra killar på krogen (vilket inte är många) är vedervärdiga.
Även fulla tjejer är vedervärdiga. Om de inte heter Ozzy eller Fia och kan uppföra sig.
Oj vad det kommer dröja innan jag dricker något igen.
Och, återigen: Killar som inte vill ha en, varför limmar ni? Idag flörtade Mr Married med Ozzy så det står härliga till. Och Mr Married är inte bara Married, han är även Mr Daddy. Oj vad söt du är idag Ozzy. Jaha du ät bajs Mr Married. Sen satt jag och Fia och lekte klappramsor. Det var roligare.
En positiv sak med lilla fylletestet var dock att upptäcka att jag faktiskt inte blev sjukt deprimerad av att bli lite på örat. Det har jag blivit de senaste gångerna. Ett tecken på att Ozzy börjar bli gladare. Eller så låtsat hon bara.
Take a pick.
torsdag, april 12, 2007
Good mårrning
Idag verkar världen vara upp och ner.
Ozzy är inte i skolan. Det är den första konstiga grejen. Jag skolkar. Hur ofta händer det? Men just idag tyckte jag det var bättre att stanna hemma och läsa ikapp än att lyssna på en tant som säger att "musik, bild och slöjd är inga intellektuella ämnen, så dem kan man lägga sist på fredag eftermiddag, för eleverna behöver inte vara pigga för att ha de ämnena". Jag bojkottar henne.
Så loggar jag in på blogger och märker till min förvåning att blogger har bytt språk till svenska! Väldigt konstigt. Nu kan jag plötsligt klicka på "publicera" istället för "publish". De har dock missat en del stället, det står till exempel *terst*ll inl*gg. Hmmmmm.
Tredje konstiga saken är att det är fint väder men det blåser inte. Vart tog blåset vägen? Ska man kunna sitta UTE och plugga idag?! Nä dra mig baklänges.
Sist men inte minst vaknade jag utan huvudvärk. Oh yeah.
Ozzy är inte i skolan. Det är den första konstiga grejen. Jag skolkar. Hur ofta händer det? Men just idag tyckte jag det var bättre att stanna hemma och läsa ikapp än att lyssna på en tant som säger att "musik, bild och slöjd är inga intellektuella ämnen, så dem kan man lägga sist på fredag eftermiddag, för eleverna behöver inte vara pigga för att ha de ämnena". Jag bojkottar henne.
Så loggar jag in på blogger och märker till min förvåning att blogger har bytt språk till svenska! Väldigt konstigt. Nu kan jag plötsligt klicka på "publicera" istället för "publish". De har dock missat en del stället, det står till exempel *terst*ll inl*gg. Hmmmmm.
Tredje konstiga saken är att det är fint väder men det blåser inte. Vart tog blåset vägen? Ska man kunna sitta UTE och plugga idag?! Nä dra mig baklänges.
Sist men inte minst vaknade jag utan huvudvärk. Oh yeah.
onsdag, april 11, 2007
Blandad kompott
Det kanske börjar bli tjatigt nu, men det är ändå ganska intressant att rada upp negativa saker med den här lägan. Den senaste upptäkten är värmen. Eftersom jag bor på första våning - markplan - kan jag inte sova med öppna fönster. Och jag har morgonsol. Länge. Så, varje morgon när jag vaknar är det sjukt varmt i hela lägenheten. Exakt så varmt att till och med såna här ljus långsamt smälter och får en mycket spännande böjning:
De vanliga ljusen i kandelabern såg ut som liggande L efter en dag. Men nu även detta. Galet varmt! Och det är ändå bara typ... 5 grader ute på morgonen. Hur ska det bli när det är 20 grader? Hur fanken ska jag överleva här inne?
Men nu till något helt annat, nämligen mitt nya liv som nykter, vuxen och redo för familjeliv. På lördag ska jag på fest. Nykter fest. Tror jag i alla fall. 17-23. Klädsel: Mysbyxor, barfota, medtag kudde och filt. Fest som slutar 23.00! Det är Miss Najs-personligheten som får gå på den festen, helt klart.
För övrigt är jag grymt hångelsugen. Hur raggar man upp nån för att hångla lite med när man är nykter?
Hmm det måste verkligen låta som om jag varit konstant full hela mitt vuxna liv. Det har jag inte vill jag då påpeka. Har till och med gått på nykterhetsfolkhögskola! (Fast oj vad vi festade då i och för sig)
Och avslutningsvis vill jag återigen utbringa ett fyrfaldigt GRRRR åt killar som flörtar med en fast de inte vill ha en.
GRRRRRRRRRRR
GRRRRRRRRRRR
GRRRRRRRRRRRRRRRR
GRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRR
PS: Om ni undrar vad det är som ligger till höger snett bakom ljuset så är det en smurf som kollapsat av värmeslag.
H..aj
God morgon kära läsare!
Ja! Aj!
När jag slog upp ögonen trodde jag att skållebånken (huvudvärken dialektalt övers.anm.) hade flugit sin kos. Sen gick jag upp. Grejade lite. Böjde mig framåt.
Aj! Hej!
Och nu tänkte jag skriva ett långt inlägg om tvättmedelsångest, men... det blev lite tafatt. Skulle tvätta, och hittade bara kladdiga sköljmedelsförpackningar som läckt, samt 0 tvättmedelsförpackningar. Fick låna lite av en tjej som var i tvättstugan. Hur spännande kan man göra det liksom? Det gick inte.
Jag har idag också blivit inbjuden till att delta i länktåget, vilket i princip innebär att man får lägga in en jääättelång lista på blogglänkar i ett inlägg och sen länka till tre nya.
Jag bangar.
Av två anledningar:
1: Jag vill inte ha en jättelång lista med länkar till bloggar jag aldrig läst här i inlägget.
2: Jag har inga att skicka vidare till som skulle nappa.
Men, credda andra för deras skojiga bloggar är jag för, så det gör jag nu!
Min brolla - skriver om mat och annat skoj
Hans fru - skriver skoj, framförallt för oss lärarnördar
Rim - kör ett år i Japan
Syrrans granne - genial eller galen? Välj själv.
Vandrar vild - nyupptäckt som jag fastnat i.
Well, det var favvosarna för tillfället. För fler favvosar, kolla i länkarna på höger sida en bit ner. (Ni som inte kom med i ovanstående lista, ni bloggar antagligen för sällan. Blogga mera!)
Ja! Aj!
När jag slog upp ögonen trodde jag att skållebånken (huvudvärken dialektalt övers.anm.) hade flugit sin kos. Sen gick jag upp. Grejade lite. Böjde mig framåt.
Aj! Hej!
Och nu tänkte jag skriva ett långt inlägg om tvättmedelsångest, men... det blev lite tafatt. Skulle tvätta, och hittade bara kladdiga sköljmedelsförpackningar som läckt, samt 0 tvättmedelsförpackningar. Fick låna lite av en tjej som var i tvättstugan. Hur spännande kan man göra det liksom? Det gick inte.
Jag har idag också blivit inbjuden till att delta i länktåget, vilket i princip innebär att man får lägga in en jääättelång lista på blogglänkar i ett inlägg och sen länka till tre nya.
Jag bangar.
Av två anledningar:
1: Jag vill inte ha en jättelång lista med länkar till bloggar jag aldrig läst här i inlägget.
2: Jag har inga att skicka vidare till som skulle nappa.
Men, credda andra för deras skojiga bloggar är jag för, så det gör jag nu!
Min brolla - skriver om mat och annat skoj
Hans fru - skriver skoj, framförallt för oss lärarnördar
Rim - kör ett år i Japan
Syrrans granne - genial eller galen? Välj själv.
Vandrar vild - nyupptäckt som jag fastnat i.
Well, det var favvosarna för tillfället. För fler favvosar, kolla i länkarna på höger sida en bit ner. (Ni som inte kom med i ovanstående lista, ni bloggar antagligen för sällan. Blogga mera!)
tisdag, april 10, 2007
Sökes: Ny boll
Hej kära läsare
Jag ber ödmjukast om ursäkt för min kortvariga bloggfrånvaro. Jag haver plågats sedan igår kväll av galen huvudvärk. Har provat bota med allt möjligt. Druckit massa vatten. Ätit massa piller. Druckit kaffe. Sovit.
Aj.
Ögonen känns som kokta pingisbollar som vill ploppa ut.
Även hjärnan äro kokt.
Nä fy fan jag orkar inte skriva. Ska nog bädda ner mig pronto.
Natti.
Jag ber ödmjukast om ursäkt för min kortvariga bloggfrånvaro. Jag haver plågats sedan igår kväll av galen huvudvärk. Har provat bota med allt möjligt. Druckit massa vatten. Ätit massa piller. Druckit kaffe. Sovit.
Aj.
Ögonen känns som kokta pingisbollar som vill ploppa ut.
Även hjärnan äro kokt.
Nä fy fan jag orkar inte skriva. Ska nog bädda ner mig pronto.
Natti.
måndag, april 09, 2007
Från havet via Cicci till extistentiell ångest
Hemmavistelsen närmar sig mycket raskt sitt slut.
Åkte hem för att hälsa på mamman och havet.
Har jag varit vid havet?
Näpp.
Fast det behövs liksom inte här ute, här är man vid havet även om man inte är vid havet.
Jag kan nu förresten meddela att jag suttit och skrivit i tjugo minuter om teknikens jävliga värld och nu suddade jag bort det. Hur trött är man inte på att höra om teknik som inte fungerar? För den gör ju aldrig det. Fungerar alltså. Så, hej suddknappen.
Och därmed är vi tillbaka på noll igen.
Det blir liksom inte så mycket mental input när man är här ute. Och det är väl det som är poängen. Hjärnan tar semester. Har iofs lyckats harva mig igenom en hel artikelsamling (varav en artikel på NORSKA och en på ENGELSKA hujedamej) och nästan hela Thérese Raquin, men ändå. Tv tv tv stop. Om ni nu har läst den dikten av Tage Danielsson.
Helgens största mentala input var väl fikabesöket hos Cicci där vi hann avhandla stress, varför fantastiska brudar som vi är singlar, stress igen, varför fantastiska brudar som vi är singlar, varför andra är singlar, stress samt lite jobb, plugg, tatueringar och allmänt skvaller. Det är rätt fantastiskt. Att vi alltid sitter och har jättemycket att säga om varför vi är singlar och hur vi ska göra för att lyckas bilda familj. För jag insåg ju det nu efter den städade familjepåsken att jag faktiskt är helt och hållet färdig för familjeri. Men resten av världen verkar inte hålla med tyvärr. Eller i alla fall inte den manliga delen av övriga världen. Jo, den homosexuella kanske.
Jaha. Jag får skaffa barn med en bög. Kan man det? Alltså rent hypotetiskt, skulle man fixa det? Eller skulle man få bånk av resten av världen då? Det är ju också skumt. Om jag skulle springa ut på krogen och släpa hem nån och bli gravid, då skulle folk tycka det var hyfsat politiskt korrekt. Men om jag skulle be en homosexuell kompis bli pappa (typ fantastiska Robert som är en av världens bästa män, hack i häl på min bror, aka den perfekte maken, eller åka ner till Köpenhamn och inseminera mig så skulle det bli ett väldans hallå. (OBS: Jag är grymt mycket emot sistnämnda variant. Och förstnämnda variant också.) Men, vad ska en stackars överbliven singel som skulle bli världens bästa mamma göra?
Usch nu fick jag lite existentiell ångest. Varför slutar alltid mina blogginlägg i en helt annan ände än de börjar?
Åkte hem för att hälsa på mamman och havet.
Har jag varit vid havet?
Näpp.
Fast det behövs liksom inte här ute, här är man vid havet även om man inte är vid havet.
Jag kan nu förresten meddela att jag suttit och skrivit i tjugo minuter om teknikens jävliga värld och nu suddade jag bort det. Hur trött är man inte på att höra om teknik som inte fungerar? För den gör ju aldrig det. Fungerar alltså. Så, hej suddknappen.
Och därmed är vi tillbaka på noll igen.
Det blir liksom inte så mycket mental input när man är här ute. Och det är väl det som är poängen. Hjärnan tar semester. Har iofs lyckats harva mig igenom en hel artikelsamling (varav en artikel på NORSKA och en på ENGELSKA hujedamej) och nästan hela Thérese Raquin, men ändå. Tv tv tv stop. Om ni nu har läst den dikten av Tage Danielsson.
Helgens största mentala input var väl fikabesöket hos Cicci där vi hann avhandla stress, varför fantastiska brudar som vi är singlar, stress igen, varför fantastiska brudar som vi är singlar, varför andra är singlar, stress samt lite jobb, plugg, tatueringar och allmänt skvaller. Det är rätt fantastiskt. Att vi alltid sitter och har jättemycket att säga om varför vi är singlar och hur vi ska göra för att lyckas bilda familj. För jag insåg ju det nu efter den städade familjepåsken att jag faktiskt är helt och hållet färdig för familjeri. Men resten av världen verkar inte hålla med tyvärr. Eller i alla fall inte den manliga delen av övriga världen. Jo, den homosexuella kanske.
Jaha. Jag får skaffa barn med en bög. Kan man det? Alltså rent hypotetiskt, skulle man fixa det? Eller skulle man få bånk av resten av världen då? Det är ju också skumt. Om jag skulle springa ut på krogen och släpa hem nån och bli gravid, då skulle folk tycka det var hyfsat politiskt korrekt. Men om jag skulle be en homosexuell kompis bli pappa (typ fantastiska Robert som är en av världens bästa män, hack i häl på min bror, aka den perfekte maken, eller åka ner till Köpenhamn och inseminera mig så skulle det bli ett väldans hallå. (OBS: Jag är grymt mycket emot sistnämnda variant. Och förstnämnda variant också.) Men, vad ska en stackars överbliven singel som skulle bli världens bästa mamma göra?
Usch nu fick jag lite existentiell ångest. Varför slutar alltid mina blogginlägg i en helt annan ände än de börjar?
söndag, april 08, 2007
Återigen ett inlägg som börjar i en ände och slutar i en annan.
Jag är i chocktillstånd.
Igår var det påskafton.
Jag var
nykter
hos min bror och hans familj
åt mat
åt påskbakelser
tittade på brasan
tittade på raketerna
åkte hem halv tio
Vad hände med hallaballoo-Ozzy? Hon verkar för evigt ha försvunnit. Mycket märkligt. Ja, jag är nog shizo eller koko, precis som jag hävdade i mitt förra inlägg. Eller så har jag bytt personlighet. Doktor Ozzy and Miss Najs. Miss najs är det lugna alter egot. Det som drar sig tillbaka, sitter i ett hörn och håller käft. Eller drar sig tillbaka med en kopp kaffe och en skorpa, sitter i ett hörn och filosoferar, alternativt läser en jävligt gammal bok. (Just nu Thérese Raquin av Émile Zola. Grym! Ox ox ox! Miss Najs får adrenalinkickar av klassiker. Inte av oxmusik och bärs.)
Och nu ska jag till Cicci. Och dricka kaffe. Inte bärs. Vuxet. Fast... först ska jag plocka en bukett vitsippor och ta med till henne. Vips gick man i barndom! Fattar ni hur galet mycket vitsippor det är runt mamsens hus? Tok! Och blåsippor också! Tok tok!
Tja // Miss Najs
Igår var det påskafton.
Jag var
nykter
hos min bror och hans familj
åt mat
åt påskbakelser
tittade på brasan
tittade på raketerna
åkte hem halv tio
Vad hände med hallaballoo-Ozzy? Hon verkar för evigt ha försvunnit. Mycket märkligt. Ja, jag är nog shizo eller koko, precis som jag hävdade i mitt förra inlägg. Eller så har jag bytt personlighet. Doktor Ozzy and Miss Najs. Miss najs är det lugna alter egot. Det som drar sig tillbaka, sitter i ett hörn och håller käft. Eller drar sig tillbaka med en kopp kaffe och en skorpa, sitter i ett hörn och filosoferar, alternativt läser en jävligt gammal bok. (Just nu Thérese Raquin av Émile Zola. Grym! Ox ox ox! Miss Najs får adrenalinkickar av klassiker. Inte av oxmusik och bärs.)
Och nu ska jag till Cicci. Och dricka kaffe. Inte bärs. Vuxet. Fast... först ska jag plocka en bukett vitsippor och ta med till henne. Vips gick man i barndom! Fattar ni hur galet mycket vitsippor det är runt mamsens hus? Tok! Och blåsippor också! Tok tok!
Tja // Miss Najs
lördag, april 07, 2007
Från barnpassning via smörgåstårta till normbrytning
Igår blev det padde bloggning för det är VM i barnvaktning här. Eller... kanske inte VM. Det är bara två barn att passa den här gången. Ibland är det tre. Två små snälla pojkar som ALDRIG bråkar med varandra! I alla fall inte den här gången. Fastern har bara behövt höja rösten en enda gång.
Spelat femhundra.
Spelat backpacker.
Kollat på tv.
Pluggat lite när kidsen stack till kojan med farmor.
Och i morse kom påskharen och gömde ägg i trädgården.
Livet på en pinne kan man säga.
Styvfadern kom med lite (mycket) överbliven smörgåstårta från sitt 70-årskalas. Fänk jo! Hur ofta äter man smörgåstårta? Är inte smörgåstårta typiskt landet-käk? Hur ofta bjuds det på smörgåstårta i stan? Eller ännu ovanligare... moccatårta. På landet är det smörgåstårta som varmrätt och moccatårta som efterrätt. Helst i församlingshemmet. Eller på KNATT hahaha jag skrattar i hjäl mig. Ni som läser det här vet inte vad Knatt är. Jo, Cicci och möjligen Lindex vet.
Knatt is da great samlingspunkt. Gilleby IF:s klubblokal. Gilleby IF har en fotbollsplan med tillhörande sjukt sunkiga omklädningsrum. Och i anslutning finns en sketastor (tyckte man när man var liten) festlokal. Där har jag spelat pingis varje måndag under barndomen. Där har jag varit på nyårsfest och försökt bugga. Och... där har jag gått i förskolan. Så fränt var det på landet när man växte upp. Vi hade förskola i en festlokals kök. Och ibland fick vi leka i stora rummet, där man egentligen skulle spela pingis och ha nyårsfester. Rätt najs faktiskt. Snacka om springutrymme.
För att komma till förskolan på Knatt fick man åka buss. Liten grå skruttig buss. (My god det låter som om jag är uppväxt på 50-talet) Längst bak i mitten fanns ett svart säte. Ett enda svart säte i hela bussen. Varje dag när förskolan var slut var det race ner till bussen för att haffa svarta sätet. Emil eller Kallberg vann nästan jämt. Förutom en gång. Då vann jag.
Och blev trackad för att jag satt på det svarta sätet. Tyckte jag då. I mitt minne känns det som om ingen ville sitta bredvid mig bara för att JAG satt på svarta sätet. Fast egentligen satte de sig kanske bredvid? Minnet förvirrar. Troligen var de avundsjuka. Och... förvirrade. Jag bröt normen. Svarta sätet tillhörde de coola. Jag var inte cool. Jag var ny. Och när jag satte mig på svarta sätet blev det kaos i de andra barnens hjärnor.
Det sitter fortfarande kvar.
Rädslan för att göra fel i fel situation, inte följa normen.
Trots det bryter jag normerna varenda dag.
Jag är koko. Eller schizo. Take a pick.
Spelat femhundra.
Spelat backpacker.
Kollat på tv.
Pluggat lite när kidsen stack till kojan med farmor.
Och i morse kom påskharen och gömde ägg i trädgården.
Livet på en pinne kan man säga.
Styvfadern kom med lite (mycket) överbliven smörgåstårta från sitt 70-årskalas. Fänk jo! Hur ofta äter man smörgåstårta? Är inte smörgåstårta typiskt landet-käk? Hur ofta bjuds det på smörgåstårta i stan? Eller ännu ovanligare... moccatårta. På landet är det smörgåstårta som varmrätt och moccatårta som efterrätt. Helst i församlingshemmet. Eller på KNATT hahaha jag skrattar i hjäl mig. Ni som läser det här vet inte vad Knatt är. Jo, Cicci och möjligen Lindex vet.
Knatt is da great samlingspunkt. Gilleby IF:s klubblokal. Gilleby IF har en fotbollsplan med tillhörande sjukt sunkiga omklädningsrum. Och i anslutning finns en sketastor (tyckte man när man var liten) festlokal. Där har jag spelat pingis varje måndag under barndomen. Där har jag varit på nyårsfest och försökt bugga. Och... där har jag gått i förskolan. Så fränt var det på landet när man växte upp. Vi hade förskola i en festlokals kök. Och ibland fick vi leka i stora rummet, där man egentligen skulle spela pingis och ha nyårsfester. Rätt najs faktiskt. Snacka om springutrymme.
För att komma till förskolan på Knatt fick man åka buss. Liten grå skruttig buss. (My god det låter som om jag är uppväxt på 50-talet) Längst bak i mitten fanns ett svart säte. Ett enda svart säte i hela bussen. Varje dag när förskolan var slut var det race ner till bussen för att haffa svarta sätet. Emil eller Kallberg vann nästan jämt. Förutom en gång. Då vann jag.
Och blev trackad för att jag satt på det svarta sätet. Tyckte jag då. I mitt minne känns det som om ingen ville sitta bredvid mig bara för att JAG satt på svarta sätet. Fast egentligen satte de sig kanske bredvid? Minnet förvirrar. Troligen var de avundsjuka. Och... förvirrade. Jag bröt normen. Svarta sätet tillhörde de coola. Jag var inte cool. Jag var ny. Och när jag satte mig på svarta sätet blev det kaos i de andra barnens hjärnor.
Det sitter fortfarande kvar.
Rädslan för att göra fel i fel situation, inte följa normen.
Trots det bryter jag normerna varenda dag.
Jag är koko. Eller schizo. Take a pick.
torsdag, april 05, 2007
Hej havet!
Antingen är det nån som skojar med mig eller så har jag en fanclub i Kramfors. Vilket det än är så var det skoj.
NU är jag vid havet. Kan inte se havet härifrån, men jag känner lukten. Och kan närsomhelst ta bilen och åka tre minuter och befinna mig på en brygga eller så. Naaaaaaaaaaaajs. Och känslan att åka över Tjörnbron. Den blir aldrig lam. Alltid helt fantastisk. Så mycket hav. Och lite skräck. Har den rasat idag? Det har den aldrig. Den bjuder bara på fantastisk utsikt och nån enstaka gång en stor tuffande jättebåt som närmar sig och ger en nervös känsla i magen av "men NU kanske den rasar".
Såna broar finns det inte i Kramfors?
Så fort jag klev av bussen vid mamsens busshållplats hörde jag den. Tystnaden. Pfffffffft liksom. Axlarna åker ner, andningen blir lugn. Drar lilla resväskan vägen fram till mamsens hus. Man hör inget annat än hjulen på resväskan. Tittar ut över de fantastiska bergen. Ser att vitsipporna redan blommar. Ser att blåsipporna fan snart har blommat över. Tur att man hann hem och se dem.
Mat
Kaffe
Prata
Mamman visar två nya mattor hon vävt till sin dotter Ozzys hem
Det går långsamt
Fast inte långtråkigt
Bara långsamt
Och Ozzy behöver det
Fast inom några dagar kommer Ozzy få lappsjukan och ta bussen hem igen
En fot i storstan, en i havet. Undrar vilken fot som vinner till slut.
NU är jag vid havet. Kan inte se havet härifrån, men jag känner lukten. Och kan närsomhelst ta bilen och åka tre minuter och befinna mig på en brygga eller så. Naaaaaaaaaaaajs. Och känslan att åka över Tjörnbron. Den blir aldrig lam. Alltid helt fantastisk. Så mycket hav. Och lite skräck. Har den rasat idag? Det har den aldrig. Den bjuder bara på fantastisk utsikt och nån enstaka gång en stor tuffande jättebåt som närmar sig och ger en nervös känsla i magen av "men NU kanske den rasar".
Såna broar finns det inte i Kramfors?
Så fort jag klev av bussen vid mamsens busshållplats hörde jag den. Tystnaden. Pfffffffft liksom. Axlarna åker ner, andningen blir lugn. Drar lilla resväskan vägen fram till mamsens hus. Man hör inget annat än hjulen på resväskan. Tittar ut över de fantastiska bergen. Ser att vitsipporna redan blommar. Ser att blåsipporna fan snart har blommat över. Tur att man hann hem och se dem.
Mat
Kaffe
Prata
Mamman visar två nya mattor hon vävt till sin dotter Ozzys hem
Det går långsamt
Fast inte långtråkigt
Bara långsamt
Och Ozzy behöver det
Fast inom några dagar kommer Ozzy få lappsjukan och ta bussen hem igen
En fot i storstan, en i havet. Undrar vilken fot som vinner till slut.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
