Läser på GP:s hemsida att 34 procent av amerikanska kvinnor mellan 18-34 år kollar facebook det första de gör på morgonen. Och jag? Guilty. (Betyder det att jag är mellan 18-34 år? Yey! Betyder det också att jag är amerikan? Darn.)
Det första jag oftast gör på morgonen är att släpa upp laptopen i sängen, sätta på den och kolla facebook. Lite snabbkolla sådär. Sen fixar jag frukost, sätter mig i sängen igen och kollar mer noggrant. Svarar på mail och kommentarer, kollar på bilder mm. Med den ljufva kaffekoppen.
Facebook har blivit vad dåtidens morgontidning en gång var. För mig. Och jag känner det intellektuella förfallet taga mig i besittning! Facebook istället för morgontidning?! Kan det vara bra för själen och hjärtat, att vara så ständigt i kontakt med vänner och bekanta, alltid vara tillgänglig? Nej.
Men samtidigt. Så är det via facebook jag får veta de allra viktigaste nyheterna. Jag skiter väl i alliansens bugdet. Men inte att Anna fyller år. Jag orkar inte tänka på ännu fler bomber i mellanöstern. Däremot följer jag med spänning, engagemang och tokmycket kärlek hur några vänners dotter får en bakterie i kroppen som nästan tar kol på henne. Följer föräldrarnas skutt mellan hopp och förtvivlan, och pustar ut när kungörelsen om barnets tillfrisknande basuneras ut. På facebook. För det är ju där de har alla sina vänner, den enklaste och smidigaste kanalen till faktainformation.
Bläddrar igenom GP:s hemsida på mindre än en minut. Och stannar på facebook i tjugo.
Facebook - 2000talets morgontidning.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar