Banal Balboa

Jo. Jag åkte i alla fall. Lite tungt. Men nu är jag här. Och försöker ha roligt, trots att mamma sitter ensam hemma med sorg.

Jobbigt. Men det går hyfsat. Ända till jag ringer mamma för att kolla läget. Vi pratar hur mycket hon sovit, har hon ätit, vilka har hälsat på, vilka har ringt, vad har hon gjort, och sen frågar jag "hur känns det då?" och då är det kört. "Det är tomt" säger hon. "Jag brukar ju alltid ha maten klar till fem, men vem bryr sig om ifall jag har maten klar nu?". Och jag får något tjockt i halsen.

Jag bryr mig mamma. Jag bryr mig om att du äter klockan fem.

Det är inte lätt att bli ensam efter ett liv som omhändertagare. För sån är hon. Pysslar om. Nej jag behöver inte hjälpa till med disken, jag ska vila när jag är hemma. Säger hon, fast jag torkar disken i alla fall. Och hon lagar maten. Alltid. Det är liksom hennes roll i livet enligt henne själv. "Jag står för marktjänsten". Och nu har hon ingen att serva. Så det är tomt.

Och det gör så ont i mig. Jag var så otroligt glad när hon träffade den här mannen, även om jag själv aldrig hade valt en sån man. Men han hade många fina kvaliteter, och han var jättebra för min mamma. Och jag visste, att hon inte längre satt ensam framför tv:n på vinterkvällarna. Men nu blir det ensamt igen.

Lägger på luren för det är dags att gå in till kvällens sista balboalektion. Och tappar lusten totalt. Fy fan, vad oviktigt, menlöst, intetsägande, patetiskt, onödigt, ointressant och värdelöst det känns att analysera sönder danssteg just nu. Hasplar ur mig snabbt som fan till M att jag skiter i sista lektionen, jag ska hem och grina.

Och så går jag hem och grinar en liten skvätt. Och Ingrid och Bette och Jenny kommer hem och pratar fint och klokt och jag grinar lite till och sen känns det lite bättre. Och så kommer Johan med chips och vin och det känns ändå bra. Fast det är bajs. Så är de här människarna så jävla fina så jag vill gifta mig med allihop.

Tack universum för dansen och allt den ger mig. Och tack för att det finns andra som tar hand om min mamma just nu.

---