Och sen gav jag upp och lät Herräng ta över mig. Hamnade i Folkets hus till sent, bommarna fälldes ner, vilket betyder att man om man går ut och inte går kurs får betala 200 kronor för att komma in igen. Men jag var ju inne... Ringde Ann och bad henne packa ner deo, smink och lite kläder så jag kunde stanna kvar där inne istället och spara 200 spänn. Fixt och klart, käkade, hängde med Ellen, kollade på mötet och började dansa tidigt...
... och hade asroligt. Vacklade hem vid fyrasnåret på morgonen och hade haft riktigt många roliga danser, fikat, skrattat med Ellen, pratat med folk jag inte känner, sett en pensionerad svart show-dam gästuppträda med Carling family (sjukt bra!) och HELT kommit in i Herräng-mode igen.
Några tumregler för mig själv den kommande veckan (för det blir en till, M gav upp åt andra hållet och åkte hem så nu kan jag inte ta mig hem på lördag men skit samma, Herräng, ät upp mig!):
1) Sov inte. Alls. Sömn gör mig bara tröttare. Gick upp för att gå på toa i morse, hade bara sovit 5 timmar, möttes av M som droppade att han skulle åka hem, vaknade till liv och inser nu att det blir ingen mer sömn idag. Lika bra det. Tjo vad roligt allt är!
2) Låt inte låga, trötta människors energi påverka mig. Var hellre själv än umgås med negativ energi.
3) Sug åt mig av glada, övertrötta människors energi. Just nu suger jag åt mig av Fredriks helt galna övertrötthet. Killen skrev på min facebook kl halv sex i morse "Åsa, är du vaken, skall vi leka?". Killen som skulle upp och gå kurs fyra timmar senare. Jag fnissar ihjäl mig. Mötte honom precis, han med ukulelen under armen, fnissandes åt att han försovit sig och missat första lektionen, jag med en spontaninköpt klänning för 20 spänn. Hade inte alls planerat att gå på loppis, men så kan det gå när lärare dubbelbokar lektioner och det inte finns några billiga bord i Hallstavik. (Vi har suttit sönder vårt. Det tog en vecka. Hejja.)
4) Drick kaffe och ät kaka på natten även om jag inte är sugen. Då orkar jag ett par timmar till.
5) Aktivera mig i tokiga events. Igår gjorde jag till exempel audition för att vara konfrencier för kvällens cabaret. Gick sådär, jag fick det inte, men det var jävligt kul, fånigt, pinsamt och underbart att stå på en skitliten öppen sen inför 15 pers och göra improviserad audition.
Det är sorgligt och tråkigt när människor åker hem. Så supertråkigt när Christian åkte i lördags, supertråkigt när Ingrid och Bette åkte igår, superdupertråkigt när M åkte i morse. (Och här är en dementi på sin plats känner jag. Vi är inte ett par. Många tycks tro det efter alla kommentarer jag får.) Extra tråkigt för att han inte haft roligt senaste tiden. Tänker lite på det och fascineras av min egen förmåga att anpassa mig och ha roligt. Sån var jag inte förr. Gnällig, neggo, allt skulle vara på ett visst sätt annars fick det vara. Hejdå med den Åsan. Hej hon som goes with the flow och får ut sjukt mycket av det. Hon har funnits i mitt liv ett bra tag nu. I like her. A lot. I actually think I love her.
Me. That is. With all my flaws.
Och ja nu har jag tappat tråden. Men det är just det som är grejen. Jag har egentligen en massa saker jag borde göra just nu, men jag skiter i det för jag fick infallet att skriva av mig, och nu kom jag på att jag lika gärna kan göra mig iordning nu för kvällen så slipper jag harva hit sen. Eller...? Jag vette fan. Jag vet inte ens vad jag ska göra om tio minuter.
And I love it.
Och här följer en liten bild av vad en positiv inställning can do to you. Ellen i fredags. Hon sover mellan 3-5 timmar per natt, fötterna är som fotbollar av myggbett och elände. Hon påverkas av det på följande sätt:
Ellen, detta är ditt bästa du. Love it. Glöm inte henne när det motar.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar