Skrev ett väldigt ilsket inlägg i morse om sena människor. Tog bort det nu. Det var så ilsket. Blir så elak när jag blir ilsk. Nu är jag inte ilsk längre. Bara trött. Helt sjukt trött. Helt energilös, helt kraftlös. Känns som om nån kört mig i torktumlare, mangel och under ångvälten.
Skulle vara hemma hela kvällen och pyssla i ordning i hemmet, alternativt hamra in några tecken på uppsatsen.
Näpp.
Får inte gjort nåt.
Sitter bara med stressångest och mår dåligt över att det fortfarande ser ut som skrutt här. Och att jag ska bossa impromästerskapen imorrn. Fank jo lord for Podda som tagit över massa ansvar från mig.
Och för att avsluta med något underhållande:
Jag såg något helt bisarrt idag. Två rullstolsbundna människor som löpte amok utanför en av ingångarna till femmanhuset, den som går typ utanför Åhléns där, ner mot Claes Ohlssonhållet. Det första jag mötte var en afrotjej, långa fräna flätor, solbrillor, läderjacka, solbrillor... och rullstol... som sitter och talar i tungor typ och vevar med armarna. Kollar mig omkring. På vägen bredvid där rullar en snubbe omkring i rullstol. Då blev jag lite skraj och gick vidare. Bakom mig hörde jag efter en stund BANG BANG, som att de löpte amok på någon av staden placerad metallmojäng.
Två rulltstolsbundna som trippar. Komiskt eller tragiskt?
Själv röstar jag för både och.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar