Började om på boken idag. Den jag skriver alltså. Konstaterar att jag acear på att skriva i kortform (blogg/dikt) och att jag är rätt grön på att skriva bucker. Första versionen av boken blev 20 sidor lång, med maximalt komprimerad handling. Allt på en gång, tjong pang bol slut, som Scott Landon skulle ha sagt. Och så körde jag fast i det, att jag skriver "för snabbt". Började om, saktade ner, försöker fokusera på detaljer och menlösheter som att stanna vid en mack och köpa kaffe. Och nu är jag lite inspirerad igen, tjo fadderittan!
Och, om allt går som det skall, så kommer jag ha fram till 1 oktober på mig att jobba med att lära mig skriva bucker. Sen ska jag jobba med annat. Med det där jobbet som jag bestämde för massa år sedan att jag ska ha. Det är ledigt nu. Jag ska ha det. Så är det bara. Finns inga alternativ. Och nej, jag tänker INTE tala om vilket jobb det är, för ingen annan i hela världen får söka det mer än jag. Sådeså.
Och... 1 oktober måste jag skaffa bil tror jag. Hurra!
Men nu... måste jag nog gå upp och sudda bort natten med hjälp av bokskriverier. Och det är ju SÅ det ska kännas när man skriver! Att man inte kan låta bli! Och SÅKLART skall mitt internet balla ur JUST NU så att jag inte KAN koppla upp mig på facebook, som bara snor mitt fokus och avbryter mig hela tiden. Det är SÅ LOGISKT OCH SJÄLVKLART!
Tänk... att ett litet jobb kan dra upp en från en grå gegga till toppen av höghuset. Jobbet. Och nystarten av boken. It kicks ass.
BOL SLUT! (Och bara Lena fattar skämtet?)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Kanske inte bara jag, men jag fattar! :)
jag vaknade med en novell på skallen som jag tänkte skriva ner nu. Hepp!
Ja hejja! Textutbyte i slutet av augusti gäller vettu :)
Skicka en kommentar