söndag, augusti 22, 2010

Åsa Ranelid upptäcker mörkt och kinky skrivande

(och undrar hur många fler besökare hon kommer få när hon har ordet kinky i rubriken)

Återigen bråkar jag med Boken. Skriver lite här och lite där, mycket bra, en del vettifan hur jag ska få till, bara röra, konstigt, hör inte hemma, annat genialiskt. Förvånas över vissa minnen som faller över mig, människor och händelser jag glömt, men som nu ramlar över mig och ner i boken.

Kommer så att tänka på en av historierna kring en självmördare hemmavid som sköt både sig och sin syster, och har för mig att det kanske var någon slags syskonkärlek utöver det vanliga så att säga där.

Och skriver det kapitlet.

Äckelblandad förtjusning. Chockar mig själv med det jag skriver, och vågar knappt ta ut svängarna. Vet inte ens om jag vågar korrläsa det imorrn. Och framförallt... vågar jag låta andra läsa det?

Och jag namnger en gubbe med sitt riktiga namn. För han hade ett så fantastiskt underhållande smeknamn som bara inte kan ändras. Och hoppas att det inte gör något, för han är död sedan många år tillbaka, och de enda som kan tänkas ta illa upp är hans kvarlevande, men det skiter jag i. I alla fall just nu.

Herregud. Jag har faktiskt skrivit snart 30 sidor. Rekord. Och de är extremt fullmatade och måste saktas ner. Det kan vara så att jag lämnat tunnelöppningen och faktiskt gått in i skrivartunneln nu.

Och om så är fallet... så ses vi om sisådär tio år. För det är ungefär så länge jag brukar brinna för något.

Jag har för övrigt upptäckt en mycket opraktisk (tror jag) sida av mig och skriva. Jag skriver som bäst och mest och brinner med starkast låga efter klockan nio på kvällen.

Jaja. Tur att man är singel, annars hade det inte blivit många barn gjorda. I dubbel bemärkelse. Men nu har gäspen tagit min käft i besittning, och jag skall försöka somna. Ej i hemvävda linnen dock, som mina två snusksyskon nyss låg i. Och jag ska göra mitt bästa för att radera dem ur huvudet så de inte besöker mina drömmar, för det HÄR vill jag INTE drömma om. Tack.


3 kommentarer:

Yvonne sa...

:) Det är kul att läsa den här bloggen. Den känns så frisk och sann!

Hur gör du när du vill låta trycka en bok? Gör du allt själv, utom att låta trycka den? Är den ute på 'remiss' för synpunkter bland släkt och vänner? Hur brukar du göra med ditt skrivande?

Hej, hej!
Jag hälsar strax på igen :)

// Yvonne

KuriÅsa sa...

Tack Yvonne :)

Har bara tryckt en, på vulkan.se. Gjorde allt själv då, men det var ett jääävla meck och tog över ett halvår innan jag hade en bunt korrekta böcker i min hand. Kan nog funka om man inte är petnoga med layout, men jag hade text med bilder och det blev helt fel vid uppladdningen.

Innan jag tryckte den fick några vänner läsa brottstycken, men jag litar ganska väl på mitt eget omdöme eftersom jag är så galet kritisk.

Har inget ute nu, jobbar på min första skönlitterära vuxenbok och försöker bara lära mig hantverket. Vi får se var det landar. Men så småningom, om den blir bra, så får några väl valda läsa innan jag skickar den till förlag, för det har jag tänkt göra den här gången.

Välkommen tillbaks!

Arvid Axbrink Cederholm sa...

Jag vill läsa!

Och så vill jag tipsa om http://www.publit.se som ett alternativ till Vulkan. Ett väldigt skarpt och tillmötesgående gäng.