Om min hjärna

Igår satt jag och kollade lite på det här för att kunna konversera lite med den döva killen i klassen. (Igår hade jag för övrigt min första längre konversation på teckenspråk!
" Hej! Fint väder!"
" Ja, fast det är kallt"
" Ja, fast jag gick hit så jag blev rätt varm"
" Ok, jag cyklade."

Här blev Ozzy förvirrad eftersom denna snubbe kommer från Trollhättan. Så jag sa

"Trollhättan?"
"Vänersborg närmare bestämt"

Här hoppade hans kompis in och sa "han försöker säga att han cyklade från Vargön". Och där dog konversationen.)

Hur som helst, idag har jag i alla fall kommit på varför jag har så lätt för att lära mig saker. Tadam! Min hjärna är som en processor. Den bearbetar saker jag hört eller sett över natten så jag kan dem dagen därpå. För det jag inte fattade alls igår på teckenspråkssajten kan jag idag. Och fan nu måste jag gå om fem minuter så jag hinner inte skriva klart mitt väl genomtänkta inlägg. Well, fortsätter när jag kommer hem och hoppas jag minns vad jag skulle skriva.

5 timmar senare...

Min hjärna har processat bort poängen med det här inlägget.