Ok. Ingen idé att fejka glad längre. Face facts. Han kommer inte att ringa. För att han inte vill, inte för att han ligger i gipsvagga eller nån annan fånig fantasianledning jag tröstat mig med senaste veckan. Han vill helt enkelt inte ha mig. Men han var jävligt bra på att fejka att han ville det. Trodde inte vuxna snubbar höll på med sånt trams längre.
Fan.
Hela veckan har jag haft en känsla i magen av att det faktiskt har hänt nåt, att han kommer att ringa, att han sitter nånstans och tänker på mig, men att han bara inte kan ringa just nu. Den känslan försvann nu. När jag stod och diskade. Diskborsten i ena handen. Skitig skål i den andra. Vatten rinnande över händerna. Och kinderna. Började storböla. Vid diskhon. Då känner man sig inte het.
Varför träffar jag bara snubbar som vill vara elaka mot mig? Står det skrivet i pannan på mig "hej, jag kan ta en käftsmäll eller två så varsågod"? Trodde det stod nåt helt annat.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
3 kommentarer:
Det var djupt tragiskt.
Tänk så här: Att det är hans förlust. Han fattar inte vad han gått miste om.
Ilby -- som talat med all världens galna gnällingar idag.
Jag hoppas verkligen att du hittar en kille som förtjänar dig, denna gjorde uppenbarligen inte det. (Jag vet hur det känns)
tack x 2
Skicka en kommentar