Var är min superhjältedräkt?

Nä här har jag väl inte tid att sitta. Jag ska ju på barnkalas! Den lilla hårdrocksgitarristen fyller tre år idag hurra! Och på tal om det fastern, hur bedömer du egentligen din egen barnpassningsinsats från föregående lördag?

Hmm. Det här borde jag kanske inte skriva eftersom tjejens mor och far är stadiga läsare. Men, högt underhållningsvärde segrar.

När jag kom dit möttes jag av två gossar som kutade för allt vad tygeln höll för att möta mig. De hade sett mig vid busshållplatsen. Hurra, de gillar fastern! Treåringen ville "va i TRÄÄÄgårn" så det var vi en stund. Sen mat som barnföräldrarna fixat så fint. Gott gott. Föräldrarna åker.

Ozzy is responsible.

Drabbas hon av panik? Nej. Hon har trots allt passat de tre musketörerna förr. Fast då har å andra sidan Ozzys kära mor funnits till hand "för att ta hand om marktjänsten" som hon själv benämner det. Alltså byta blöja, laga mat och annat. Men men. Vi leker lite. Stort fokus på treåringen, det ständiga dilemmat. Man måste ju ta mer hand om henne av naturliga skäl. Ändå känner man sig lite dum att man inte hinner hänga med storebröderna på samma sätt. (Och jag passar dem EN gång! Återigen, respect till er som fixar sånt här VARENDA DAG!)

Treåringen måste kissa. Första gången fastern upplever treåringskiss utan blöja. Tänker att jag måste ju vara med så det inte blir kiss everywhere. "Du ska va uuuteeee" ylar treåringen och puttar igen toadörren. Jaja, tänker jag, bättre att hon är glad och kissig. Kiss kan man tvätta bort. "Fädi!" Å. Titta. Kiss everywhere! Va fint. Torka torka. Tvätta tvätta. Dra upp trosorna. "De e blött!" Ojdå. Nya trosor. Torr och fin, frid och fröjd, nu ska vi tvätta händerna. "Skummmmm skummmmm" "Ja vill ha mera skum!" Jaha, då får vi leka i diskhon som är full med odiskad disk som jag tänkte ta hand om för att göra föräldrarna lite glatt överraskade när de kommer hem. Det kan jag ju glömma. Leka skum.

Vatten everywhere. På kläder. På treåring. På golv. Så, nu är skummet slut, nu måste vi nog byta tröja. Tänker att jag i samma veva kan finta på henne nattkläderna. "Va ska vi göra nu? Ska vi sova?" säger treåringen, alldeles för tidigt. Ja kanske det säger jag. Vi ska bara dricka välling och borsta tänder och sånt först. Så det gör vi. Och det går ju löjligt fort. Och nu vill treåringen sova. Fast det är för tidigt upplyser mig den kloke och vane elvaåringen. Jaha... men treåringen har bestämt sig. Lägga sig. Ozzy ligga golvet, låtsas sova så treåringen somnar. Vilket hon gör. Tror Ozzy. Som går på det gamla sova-räv-tricket! Hur dum får man bli? Tio minuter senare står treåringen och sliter i dörren, gråter och MÅSTE KIIIIISSAAAAA. Hallego. Kisselikiss.

Och ska sova i tv-soffan. Vilket hon inte gör. Ögonen trillar nästan ihop, men varje gång hon märker det så är det klätteriklätteri buselibus som gäller. Efter en stund bestämmer Ozzy att det är sovardags. Nattar den gnyende lilla flickan. Nappen. Ozzy ska ligga här jäääättelänge, heeela natten (tror jag att jag säger. lögnare! ljuga för ett barn!). Ligger kvar i vad som känns som tyyysen år. Reser mig låååååångsamt. Smygelismygeli. Ut. Gör tummen upp åt killarna. Som jublar i tystnad och rusar och hämtar chipspåsen.

Hallego. De har väntat på att jag ska komma så de kan öppna chipspåsen.

Svensson Svensson.
Babben.
Lördagsmys.

Så långt ifrån hur Ozzys lördagkvällar brukar se ut. Och störtmysigt.

---