Jag vidhåller att jag är en helt grymt asbra pedagog. Fy fan vad jag e bra, fy fan vad jag e bra. I alla fall impropedagog. Bra. Eller... grymt bra.
Men å andra sidan... det underlättar ju när man har en grupp som bara vill lära sig mer. Som när man säger att klockan är fem och kursen är slut gnyr och säger neeeeej mera mera mera! Som säger att jag tycker vi ger Ozzy en fet gruppkram för att hon är så bra.
Cyklade hem med ett fånigt leende på munnen. Fnissade åt improvisationer mina fantastiska elever hade gjort. Töntiga lekar vi lekt. Glad åt att bara få tysen ton kärlek öst över sig två dagar i sträck. Eller lyrisk.
JAG ÄR SÅ BRA OCH JAG ÄR SÅ GLAD. Jag tror jag vill gifta mig med mig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
5 kommentarer:
Haha...okej okej...faaan va du e bra...tralalala!!! ;)
jaa, jag vill gifta mig med mig jag med. Vi kanske kan ha nått slags dubbelbröllop? med fettåsocker på menyn?
PM: Ironisk eller ärlig?
VV: Jaaaa världens största fetaste sockrigaste tårta sill vo plä!
Ärlig såklart. Ljuger man hamnar man i helvetet. Fråga Vandrarvild om jag är ironisk! Hon är min referens vad gäller ironi som förtfarande är min sämsta gren. På heders!
Ok. I believe yah man.
Skicka en kommentar