fredag, oktober 22, 2010

Kärringar kan!

Kollar mailen, och hittar ett mail från... mamma?!

Mamma, som "e så dom då de gäller de däringa tekniska" enligt henne själv. Enligt mig är hon precis lika bra på det tekniska som alla andra, skillnaden är att hon själv hävdar att hon är dum och därför blir osäker.

I somras blev mamma ensamstående. Mannen, som skött "det däringa tekniska" (läs datorer, mail, skrivare mm) dog plötsligt knall och fall, och lämnade efter sig ett tomrum, inte bara efter sig som person, utan även som ordförande i moderns älskade hembygdsförening. Killen med kollen, killen som kan mailen, killen som kan skriva ut dokument, och så vidare. Fanns inte längre.

Åhjajadå, så beschwärlit. (Svensk översättning: fan vad jobbigt.) Wum ska no göre ditta? (Svensk översättning: Vem ska göra det här nu då?) Jaha, det blir wul je då. (Svensk översättning: Jaha, det blir väl jag då.) Och je, det är morsan. Och tiden går, och hon orkar inte ta tag i det tekniska, för hon har sorg, och får ännu mera sorg när en vän blir svårt sjuk. Och tiden går, och det blir långtråkigt, och till slut...

så kommer det ett mail till dottern. "Hej Åsa. Skall bara kolla om jag klarar av att skicka ett mail på egen hand. [...] Har lite ont i huvudet till och från, men förkylningen är på reträtt. Hälsningar från mor"

Morsan! Detta oöverstigliga berg som kallas internet har du nu klättrat över! Morsan googlar, morsan mailar på egen hand, morsan betalar räkningarna via internetbank, morsan beställer varor på internet! Med lite flax lyckas jag till och med få morsan att börja använda facebook. Själv hävdar hon dock såklart fortfarande att hon inte kan nånting när det gäller datorer. Fast det faktum att hon kan knattra ner ett helt mail utan ett enda fel i säger att hon kommit rätt långt sen vi satt och jag försökte få henne att trycka lätt på bokstavsknappen för att unnnddvikaaaa att det blir fffflllleeera bokstäver, att det ska vara mellanslag efter punkt och kommatecken och att man faktiskt kan prova saker på datorn utan att den går sönder.

Jag tycker det är svincoolt. För det är fan inte lätt för generationen som föddes i halvt strömlöst land (ja, öa är lite efter med det mesta) där tv var en nyhet att ta till sig mobiltelefoner, datorer, digitaltvboxar, kontokort, internetbank... Verkligen inte lätt. Det är inte ens lätt för oss som växt upp med Commodore 64.

Så jag blir mäkta stolt, och ringer Marina och berättar om morsans söta mail. Marina jublar och kontrar med sin egen mormor, som efter att livskamraten dött sålt sitt hus, flyttat till lägenhet i stan och... börjat träna på gym? Tre gånger i veckan går mormor på gym, och har tappat sju kilo, för hon tröttnade på att vara rund. Hon är över 70 bast om jag inte minns fel. Och gymmar tre gånger i veckan. Och har, såvitt jag vet, aldrig gymmat förut.

Fan vilka krutkärringar. Imponerande. Och inspirerande. Kärringar kan, bara de puttas tillräckligt nära kanten.