Hej. Hopp.

Jag drar i mig en halvliter kaffe, bakom den bruna dörren med mönstrad glasruta, för att man inte ska se in, inte kunna tjuvkika på fröken, som sitter där med sin halvliter och försöker väcka själen till liv.

På utsidan dörren bullriga tonårskillar, skrattar, gör konstiga ljud, ropar könsord och kallar varandra vid efternamn. På insidan dörren jag, tystnaden, halvlitern, tankarna, yllekoftan och mystofflorna. Koffeinar mig till vakenhet och klarsyn.

Idag är jag på spåret igen. Vädrade ny luft igår, såg nya saker, och gillar't. Igen. Inte första gången på sista tiden, men den här gången kanske lite annorlunda. Hej hopp. fullhet. Jag har saknat dig. Och hej, nya intressanta människa.

---