När jag blir stor ska jag bli desajnär

Eftersom jag inte kan hålla mig tills saker och ting (läs tv-serier) kommer till Sverige så fular jag mig och tankar hem skiten i förväg. Just nu är det senaste säsongen av project runway som gäller.

JAG ÄLSKAR PROJECT RUNWAY!

När jag blir stor ska jag bli kläddesigner. Eller rättare sagt. Jag är stor nu så nu ska jag börja sy mina egna kläder. Vet redan två grejer jag ska sy. En klänning (ska kopiera en klänning jag har) och en tröja (också kopiera. gammal sunkig urtvättad men underbar. då köper man nytt tyg, klipper isär tröjan och kopierar mönstret! JA!)

Åter till runwayen. När man har en hel säsong hemma så kollar man mycket. MYCKET. Tre avsnitt per dag har det blivit den senaste tiden. Och nu är jag helt plötsligt med om ett nytt fenomen.

Deltagarna är mina kompisar.

Jag kollar så mycket, och de är så otrooooligt trevliga i år! Och så otrooooligt roliga! Och en kille gråter så fort han ska prata om vad som helst för det är SÅ STORT för honom. Åh, om han ändå vore hetero, då skulle jag åka till Uvvesa och bånka honom i huvet med en klubba och släpa hem honom till min lilla Göteborgsgrotta. Och en jääätteöverviktig kille som är så sjuuuukt rolig och har världens härligaste skratt. Och en tjej som HAR SÅ SNYGGA KLÄDER OCH SÅ SNYGG STIL och när jag blir stor ska jag bli som henne. Och det är jag ju nu, så nu ska jag sy såna kläder som hon har. Och ha rosetter i håret som hon har. Och en jättecool tatuerad 43-åring som har maaaassa tatueringar utan att se white trash ut ååå det går att ha massa tattar utan att bli trashig när man blir lite äldre. Nä 43 är inte gammalt, men jag fasar lite för hur det ska bli framöver att vara tatuerad tant. Jag vill göra hela armen ner till armbågen. Om det inte hade varit för teatern så hade jag gjort det pronto.

Men det är helt weird... Nu har jag inte sett något program sen igår natt, och jag längtar efter dem! Mina kompisar! Here I come!

---