Kammanet och Killdiagramm

Håhåjaja jag är så trött! Blogger har varit pajs halva kvällen. Men! Jag ska nu berätta vad det var för ett mystiskt djur jag och Cicci såg när vi var och badade. Shit Majbritt vad vi har googlat och haft oss, och igår så

HITTADE JAG MANEEEEETEEEEEEEEEEEEN!!!!

Så nu kära läsekrets kan jag för er förevisa *trum trum trum*

KAMMANETEN!

Fan också det gick inte att lägga in den braiga bilden på kammaneten idag heller! Dumma dumma blogger som är så segt och dumt!

Killdiagrammet fick två röster. Franskpoängen fick en. Så dagens franskberättelse blir TADAAAA killdiagrammet! (Synd att ni lurade er på namnet! Franskpoängen var mycket roligare! Och inte lika pinsam och livsblottande för mig..) JO! När vi var i Paris jag och Matilda så hittade vi på en massa roliga trix eftersom vi båda har så sjukt rolig humor tycker vi. Bland annat hade vi då ett killdiagramm som vi efter mycket filosoferande utformade såhär: Poängskala 1-10. (Eller var det 1- minus 10 Matilda?) Jo minus var det. Två axlar- Trevlighetsaxeln och snyggaxeln. En kille kunde till exempel få en nia i trevlighetspoäng men kanske en minus tvåa i snyggpoäng. (Obs: Vi bodde mitt emot ett tvättäkta sunkhak fyllt med alkisar utan tänder osv. Trevliga, men icke tvålfagra.) Varje person av mankön vi lärde känna skulle in på skalan. Det mest komiska var att i början av vår vistelse hade vi EN hyfsad, Jeppe i min klass. Trevlig både till det yttre och det inre. SEN började vi hänga på sunkhaket. Och dåååå åkte diagrammet ner och hölls sig där sjukt länge! Kan det finnas så lite puddingar i en stad?! Sen träffade vi Matildas blivande pojkvän som vi båda tyckte var en tvättäkta pangkille, och då åkte diagrammet upp som fan! Sen flyttade det in en ny snubbe från Norge i vår trappuppgång. Han såg bra ut. Ah, det ljusnar på diagramfronten tänkte vi. Sen blev vi bjudna på fest till honom. Och lärde känna honom lite bättre. Efter det fick han jättedåliga poäng! In i diagrammet med hyfsat dåliga betyg. Och så en dag när vi sitter och fnissar åt diagrammet (som hänger över köksbordet, så man ser det jättebra när man kommer in utifrån) så knackar det på dörren, och vi tror det är våra kvinnliga grannar Lisa och Isabelle. In kliver Norrmannen, och vi inser att diagrammet måste ner, så nån av oss river ner det lite i smyyyyyg (jätteismyg) och han frågar vad var det och vi bara fnissar och skäms och gömmer diagrammet och känner oss SJUKT MOGNA!!!!

Tha'ts a rap