tisdag, september 30, 2008

Ps.

Förresten, på tal om Anthony and the Johnsons och huruvida de framkallar total depp: Den här blir man inte depp av, bara så sjukt... varm i hjärtat! I give you pure love, enjoy.




Hål 2.0 plus drömtydning

Antal lagade hål: 2! The Trauma, The Trauma! Igår var iiiingen höjdare. Det gjorde inte ont alls, bara i själen. Kändes som om någon begick våld på mitt skelett. "Dät är lite kåries kvår her, jåg skå båra ta bort dät" säger han och börjar gräva med något slags gröpmojäng.

Den där gröpmojängen har förföljt mig ända sen jag gick därifrån.

Och idag har jag så oooont och kan inte tugga. Ajje. "Dät var ganska djopt det här hålet". Jotack, jag känner det...

Jag drömde för övrigt en mycket konstig och säkerligen symbolisk dröm i morse. Det var julafton och jag var hos mamma. Som inte hade preppat något juligt över huvud taget. Ingen gran, inga klappar, och julmaten bestod av prinskorv och stekt ägg. Och jag började gråta och skrek "Faan vilken jävla skitjul!!!"

Och vad betyder det?


söndag, september 28, 2008

Up down trippelsteg

Jag har sagt det förut och jag säger det igen: Lindy hop är världens bästa antidepressiva medicin! Vart sjukt låg idag en sväng för jag KUNDE JU INTE LÅTA BLI ATT SÄTTA PÅ DEN IGEN!. Skivan med stort S. S som i sorg. Kombinerat med S som i Såjävlabra. Bara sögs in i skivan, och vips så hade man närkontakt med alla sina förträngda känslor igen. Åker till dansen med Anthony i öronen och kan nästan inte låta bli att börja lipa på vagnen. Beställer take away och medan jag väntar lyssnar jag på Antony och grips av alla tragiska alkisar på haket.

Sen kommer jag till dansen. Och har inte riktigt lust. Men så kommer det ju en massa trevliga människor och pratar med en, utan att man ens har bett dem. De kommer bara och pratar för att... man är en trevlig prick antar jag. Och då känns det ju genast liiiite bättre. Och sen börjar man dansa. Och det är ju lite skoj, och de man dansar med är ju så jävla duktiga så man känner sig så jävla duktig själv, och sen spexar lärarna och mot slutet så är man så jävla glad igen! Och så åker man hem, och all sorg är bortblåst.

Hurra!



Idag var det inte lika gött att vara student

Helt vaaaaansinnigt trött, trots att jag inte alls drack mycket på festen och somnade tre på natten, inte toksent. Sov till elva. Sov en stund till. Måste sova mer. Men måste skriva klart hemtentan. Försökte knarka upp mig med några ballerinakex. Dödfött. Blev bara törstig. Bajsigt.


lördag, september 27, 2008

Bildbevis!

Känd rockenråll, impro och lindyhopstjärna fick örhängen borthånglade av två gayguys!


Hon kontrade dock med en hattchock!


På bilden haver jag dock lyckats återerövra örhängena (medelst hattchock?). Smultron min vän, den spelgalna välkomnades igår kväll in i tantklubben av bland andra Tant Johanna (frekvent kommentator i Mitt fantastiska liv), Tant Kakan aka Strutluvan och två troligen trekantsletande transvestitlookalikes. Hon fick pingisrack hurra och tio rosa rosor av mig och Kakan. Och det var ju originellt. Det första man såg när man kom in i köket var en HELT SJUKT VACKER bukett med en miljard jättefina rosa rosor som luktade rosor. Och sen vred man på huvudet och såg en annan bukett rosa rosor. Och sen gick man in i vardagsrummet och såg rosa rosor med ett kort i. Och i sovrummet. Sen fanns det inga fler rum det kunde finnas rosa rosor i. Så det var ju originellt! Fast vi hade kåpyrajt på pingisracken.

Hattchocken sponsrades SÅKLART av Ellens butik och jag gjorde mitt bästa för att sprida ordet. Har vi tur kommer det en Mattias och köper tapeter idag, och en Mikael och köper en åsna som bajsar ut cigaretter en annan dag.

Men hallå, jag har ju INTE ALLS tid att blogga, som vanligt. Hemtenta. Som vanligt.

Ajöss!



fredag, september 26, 2008

Om att vara med i radio

Ibland kan man undra vad det är för folk som ringer in till radio, speciellt när man zappar förbi morgonradio i tv och det är Olle Waller som svarar på sexfrågor. Tror man att ingen känner igen ens röst när man ringer in och frågar "Hej jag heter... öööhhh... Katarina..., och jag får klåda i muffen efter latexkontakt."

Anywho, vad är det för människor som mailar till radio och får dem upplästa, är med i fredagsflörtar, tävlar i korkade tävlingar och ställer konstiga frågor? Och här kommer svaret.

JAG!

Jag har egentligen ingen poäng med mitt ringande och mailande och tävlande, mer än att jag vill dela med mig av skojiga saker till hela svenska folket. Och det konstiga är att... JAG LYCKAS JÄMT! Jag får ALLTID vara med i radio om jag ringer in, och mailar jag så läser programledarna ALLTID upp mina mail i radio. Senast igår fick jag ett litet mail uppläst i morgonpasset i P3. De har ett litet moment i programmet som kallas "Ockulta hörnan" där det diskuteras mer eller mindre spooky saker. Och vad platsar bättre där än kuddmysteriet? Skickade in ett mail, men har inte hunnit lyssna sen dess. Förräns idag (hurra för lyssna igen-funktionen på P3:s webradio!). Och döm om min inteförvåning när Olle the one and only läste upp kuddmysteriet i radio!

Litet axplock av Ozzys medverkan i radio (läs P3):
80-tal: Tävlade i det legendariska programmet Metropol och vann en ful jeansskjorta och lite annat stuff.
80-tal: Tävlade medelst improviserad radioteater (! Det ska böjas i tid...?) i radioprogrammet September och vann kortlek och annat skräp
80-tal: Var med i programmet Radioapparaten och vann två biljetter till Sting i Stockholm, dit jag inte fick åka för mamma för jag var för ung. Bajsigt.
Därefter faller kronologin men...
Kafferepet i Christer tipsar Ozzy om hur man marknadsför ett litet clownföretag. (Peter Apelgren tyckte vi skulle nischa oss med "Vi är de gravida clownerna" eller "Vi jonglerar med grodor och hasch".)
Så funkar det läser upp en helt galet lång fråga jag skickat in om hur man skulle se ut om man satt på en rutmönstrad stol utomhus i ett helt år. Denna fråga lästes sedan upp i "Best of Så funkar det" två gånger och hamnade därefter i best of allt humoristiskt i P3:s webradio.
Tävlade och vann fredagsflörten (för att sedan bli dissad måndagen därpå iofs, det sög lite.)
Och radioteatern dåra. Jag och teatereliten. Det var nästan weirdast.
Och morgonpasset dåra.
Bland annat.

Men! Nu hör jag att de har karaoketävling i morgonpasset! Fan, jag borde ju tävla där!

Är jag nörd?

(Ja, då kanske jag kan tävla i nörd royale i helg-morgonpasset!)

Ja, P3-nörd i alla fall.




torsdag, september 25, 2008

Hejja Fässberg

Ååååh vad jag sörjer att jag inte var här igår och hejjade på ett slumpmässigt valt knattelag som jag hade tänkt istället för att sitta hemma med hemtentan som jag inte hade tänkt.



ps

Note to self:

Glöm aldrig hur gött det är att plugga. Att 14:12 lira på webbradion och avnjuta Swing i P2, klämma en köpp kaff och gräva ner sig i kvinnohistoria med nya skööööna mysbyxor (och bara liiiite tandvärk). Aaaaaahhhhhh....


Jag kan inte tugga så bra nuvv

Livet kretsar just nu kring två ting: Kuddmysteriet och Tandläkaren.

Kuddmysteriets intrig tätnade avsevärt när jag i morse hittade... den förrymda kudden! Mina två av kjolar hemsydda kuddar har alltså återfunnit varandra. Men... det förklarar ju inte hur en precis likadan kudde har hamnat i Sköna Hem. Har kuddarna en hemlig trilling? Eller har en av mina kuddar varit på äventyr utan att jag märkt det?

Den andra stora saken för dagen är ju såklart TANDLÄKARBESÖKET *skräckmusik*

Jag kände mig faktiskt inte extremt nervös på väg till tandläkaren, tänkte att det här kommer kanske gå prima trots allt. Och så kändes det... ända tills tandsköterskan kom och bad mig fylla i en hälsodeklaration. Fyllde i blanketten i ungefär samma tempo som ångesten och skräcken tog min kropp i besittning. När sköterskan kom för att hämta mig och blanketten hade jag tårar i ögonen. "När var du hos tandläkaren senast?" Jag kan inte prata för då kommer jag börja storböla, så jag bara rycker uppgivet på axlarna, för jag vet faktiskt inte. Och jag stammar fram "vet tandläkaren om att jag har tatatatandläkarskakirkskshkskräck?". Nä, det vet han inte, men det kan du säga när du kommer. Ja, om jag kan prata ja tänker jag. Och tandläkaren kommer och säger hej tycker du det är lite jobbigt osv och är jättepedagogisk, men jag vill bara gå därifrån. TRAUMA! Men jag har ju ont i käften, så det är bara att bita ihop. Nej, förlåt mig, gapa stort. Torkar tårarna och lutar mig bakåt. Ser den ångestframkallande spegeln med lampa och fäller några tårar till.

Tandläkaren frågar om jag har några hål. Jaa, säger jag, säkert tyyysen, men framförallt ett här och ett här, säger jag och pekar. Jaha, då ska vi se om de syns, säger tandläkaren. JAA det gör de, säger jag för jag tjuvkikade lite igår och tyckte mig nog kunna se ett ungefär apstort hål. Ok, ska vi laga det direkt så tar vi undersökning nästa gång så du blir av med tandvärken i alla fall?

....... ja va fan, jag har ju kommit hit för att bli av med tandvärken, så jag har väl inget alternativ.

Och så kommer sprutan fram, och han förklarar hur man tar sprutor nuförtiden. Små små injektioner runt tanden så det känns inte lika mycket. Och det gör det faktiskt inte. Och han borrar, och jag känner faktiskt ingenting, mer än krampen i musklerna i hela kroppen. Och han borrar. Och han borrar. Och säger att du har nog väntat lite för länge med det här hålet, det är jättestoooort. Och det låter som om han bara hittar mer och mer hål. Borr borr borr. Tur att jag inte känner nånting.

Varsågod och skölj.

Jag tittar i lilla spegeln för att kolla hur det ser ut innan han fyller hålet. Shit man, Grand Canyon.

Och så fotar han. JAG HATAR ATT TA RÖNTGENBILDER I KÄFTEN! Det gör ont! Och han hittar ett hål till i tanden bredvid, men säger att jag har jättefina tänder. Och jo, med tanke på att jag inte varit hos tandläkaren sen 1800-talet, men ändå bara har två hål så har jag nog jäkligt bra tänder. Sen hittar tandsköterskan som får ta hand om det sista ett liiitet hål till.

Men jag har i alla fall lagat Grand Canyon. Och utan att nån höll mig i handen. Jag är en så jävla stark människa. Så jag köper en present till mig själv. Ett par sjukt sköna mysbyxor, helt onödigt, men sjukt skönt. Tack för mig!



onsdag, september 24, 2008

Eniro och bildbevis

Brollan den ack så kloke bojkottar eniro för det kostar 595 kronor för företag att stå med i deras databas. Så även jag. Och förhoppningsvis fler med oss, eftersom nätet dräller av alternativa sätt att hitta våra företag. Jag, precis som min bror, har *noll* kunder som hittat oss via eniro. Supersök? Skulle inte tro det. Google? Jepp. Hejdå eniro, ha det så bra!

Och här kommer bildbeviset på att Sköna Hem snott min hemsydda kudde och pimpat med:

Ozzys hemsydda kudde, sydd av kjol köpt på loppis, fotad med dålig mobilkamera som gör allting grönare än vad det är:

Bilden i sköna hem fotad med Ellens mobilkamera:

Jag lovar! Jag har INTE gett min försvunna kudde till Sköna Hem! VEM har snott den och sedan skänkt den till frälsis så de kan sälja MIN HEMSYDDA KUDDE för hundra spänn till någon som SKRIVER OM INREDNING??!! Och är kuddtillverkning mitt nya kall, eftersom kudden uppenbarligen passar i en inredningstidning? Jag kan inte släppa detta mysterium. OCH JAG VILL HA MIN KUDDE TILLBAKS!!! Ska jag ringa sköna hem och säga att de fotat min försvunna kudde?

Och när jag ändå lägger upp bilder: Da guldhästtapet!





Kuddmysteriet

Skyndar hemåt efter skolan för att börja ta tag i djävulshemtentan. Byte på Redbergsplatsen. Bah! Kan inte låta bli att slinka in på Retro Deluxe och bara snacka bort en liiiiten stund med Ellen. Vi bänkar oss i den sköna soffan. Ellen virkar och visar inredningstips hon hittat i Sköna Hem. Blädder blädder.... Och döm om min förvåning när det på en sida pyntats med en likadan kudde som jag har hemma. Inte så märkligt tänker kanske du, men...

jag har sytt kudden själv

av en gammal kjol jag köpt på loppis.

Och när jag funderat en stund så slår det mig att jag ju faktiskt sydde... två... kuddar... men bara har en i soffan... VAR är den andra kudden? I SKÖNA HEM! Kollar var kudden är inköpt. "Hundra kronor på stadsmissionen". HAH! "Sammetskudde" står det i och för sig. Min är inte av sammet. Men ser PRECIIIIS likadan ut! Hur hänger detta ihop???

Jag är förbryllad.

Och blir ännu mer förbryllad när jag bläddrar vidare och ser att de tapetserat med samma (likadan) tapet som Ellen har på tjottan på Retro Deluxe. En vintagetapet som hon köpt en rulle av nån gubbe på nån loppis nån gång. What's the odds att samma hamnar i Sköna Hem?

Det är alltså någon inredningssnokare som förföljt oss?



tisdag, september 23, 2008

Stress

På måndag börjar min praktik för hösten och jag vet fortfarande inte var jag ska vara. Stress.

Igår fick vi ut en helt bisarrt tung hemtenta på en jätteliten kurs och litteratur jag inte hunnit läsa pga flytt. Stress.

På lördag kommer det 10 bluesdansare från Lund som ska slagga i min totalt tomma gamla läga. Så jag måste väl dit och typ... städa lite lojt på tjotta och hämta hyresavin. Stress. (Med bonus dock. 10 pers, om de tar varsin möbel från förrådet och kånkar ner i lägan så vart alla fula furumöbler som tillhör lägan på plats på nolltajm. Very najs bonus. För om jag ska göra det själv kommer det ta två timmar och pajja ryggen.) Men... Stress.

Om jag får den praktikplats jag hoppas på ska jag hålla 4 lektioner à 2,5 timma om kvinnohistoria. Stressssssssssssssssssssssssssssssssssssssssssssssssssssssssssssss

Och hur blir man av stress? Jo, trött som fan. Så idag har hela dagen (förutom den tid jag ägnat åt tvättstugan och hektisk sistaminuten-stipendieansökan som jag fick åka till Redbergsplatsen och faxa in och hem igen och stress stress) gått åt till komatiskt horisontalläge i soffan där tiden fördrivits med a) skräp-tv, b) småslummer c) hundra sidor om konsumtionshistoria och d) ett jäkligt intressant program om klädedräktens historia som jag faktiskt tillät mig se på eftersom det handlar om det som tentan handlar om.

Men fyfan vad trött jag är. Och här ser ut som skrutt. Lite mindre skrutt än igår, men ändå. Skrutt. Och jag är trutt.

Blö


måndag, september 22, 2008

Gimme en sutt med konjak

Jag har fått tandvärk. Igen. Och den här gången är det inga småluriga visdomständer som spökar. Now it's da real shit. Så jag inser att min snåljåphet måste få vika för hälsan. Sagt och gjort. Googlar på "tandläkare Munkebäckstorget", för jag vet ingen bra tandläkare så då kan jag ju lika gärna ta någon nära.

Första träffen handlar om ett bankrån på Munkebäckstorget där en tandläkare misstänks för att ha underlättat rymningen. Yehaa. Gött område med goa tandläkare? Andra träffen är... det här blogginlägget. Skrivet av... mig själv. För ett år sedan. Oh, the irony! Jag hade tydligen tandvärk för ett år sedan också! Oh my god... Ser framför mig hur mina tänder bara är tomma skal som ejenklien är helt genomhålade inuti.

Jag måste deala med min tandläkarskräck. Jag måste gå till tandläkaren. Jag måste dessutom förmodligen punga ut med ungefär en miljard kronor till tandläkaren. Samtidigt som jag har dubbel hyra och knafsad cykel.

Vid mitt förra inlägg tipsade Borås om "en tandläkare vid Vasaplatsen" ser jag. Googlar på "tandläkare Vasaplatsen". Får upp en träff. Michael Lega. Han får det bli. (På 6 plats på träffarna kommer återigen mitt blogginlägg.) Ringer och pratar med en nyanställd som informerar om tandvårdsreformen som får mig att känna mig lite lugnare till mods. Jag blir dock inte lika lugn av swooshljudet och... BORRLJUDET!!! jag hör i bakgrunden.

Ångest!
Kallsvettningar!
Varmsvettningar!

Men, inget att göra, jag måste laga tänderna, så jag bokar en tid. Och för att riktigt plåga mig själv så bokar jag kl 9 på morgonen. Ska man lida så kan man ju lika gärna lida ordenklitt.

Jag har redan extrem existentiell ångest. Klump i magen. Skulle nästan kunna börja gråta, nu på stört. Så, har du inget för dig kl 9 på torsdag så kan du ju alltid komma och hålla handen.

För övrigt så har jag fått ännu mer pluppar på tatueringen, och nu kliar de också. Min kropp gör uppror.



fredag, september 19, 2008

Detta skulle kunna vara en recension av tapeter

Om man inte har råd med träningskort kan man bli heminredare, och då främst rikta in sig på hem som har minst 2,70 i takhöjd. Man ska också ha som specialitet att arbeta ensam, alltså utan någon som hjälper i golvhöjd.

Just nu är träningsredskapet tapetsering i smal hall. Med mönstrad tapet. Dock minskas kanske ansträningen något av den nya fantastiska "easy up" som jag härmed vill hylla. Kleta lim på vägen, dra upp en våd, klibba fast, cutta. Asenkelt!

Om man inte bor i en ytterst gammal lägenhet med kablar som sitter utanpå väggarna, och dessutom pimpats urdåligt ett antal gånger tidigare. Pimpning som man mycket ihärdigt får försöka tapetsera över, med varierat resultat.

Jag börjar i alla fall bli en baddare på att cutta hörn.

Måste återgå, limmet på väggen torkar för mycket. En nackdel med easy up. Enligt instruktionerna skall man kunna limma på för 2-3 våder på direkten. Njaaaa säger väl jag då. Det beror väl på om man behöver cutta massa kanter och hörn och skit, för måste man det så hinner limmet torka fett innan det är dags för nästa våd, så då får man ändå smeta på lim en gång till på väggen. Bajsigt.

Måste limma lite nu.

By the way. Galen tapet. Vit med guldhästar på. Mycket vitt i det här hemmet nu. Vet inte om jag gillar det... Längar tills köket är målat i lagunfärg. Det kommer bli YTTERST intressant.

Och svettigt.


Det var väl han som sa att kunskap är makt?

Får tråkighets- och trötthetsspuck när jag kommit halvvägs med andra strykningen i hallen och sätter mig vid datorn och börjar chatta med Maribe, en av flytthjältarna.

Hon ska plugga ikväll, läsa Focault.
Jag ska också plugga ikväll... och läsa Focault.
Vi går inte alls samma utbildning.

Vem man än pratar med som läst på universitet/högskola verkar ha läst fukin' Focault. Kan den snubben nånting om allt i hela världen?

------

Detta är för övrigt inlägg nr 1002 i den här bloggen. Tänka sig, så mycket ord man kan bajsa ur sig.


torsdag, september 18, 2008

Häjsan häjsan häjsan häjsan heer ee rådio Jöttebarj

För ungefär en vecka sedan ringde en reporter från radio Göteborg (uttal: råådjo Jättebaaarj) till mig.

"Hej, jag har hört att du är med i jagvillhabostad.nu, vi ska göra en reportageserie om bostadsmarknaden i Göteborg och undrar om du vill vara med i ett reportage?"
"Hehehehe... Dô, de va la opraktesst för ja feck ett fösstahandskontrakt för en vecka sen vettô" svarade jag då.
"Men, det var ju jätteskoj, vi kanske hör av oss igen då!"

Nädå, inte fan hör de av sig. Eller... Jo det gjorde de visst! Igår! Så idag har jag blett enterjuvvad i min nya leega ve Mönkebäckstårjet änna. De va la skôj! Eller ja...

Hur kul är det att höra sig själv stamma fram ord som bostads... vahettereee... såna... som har alla bostäder... vad heter det... fastighetskôtare ellerrrr? Najjjj bostadsbolåååg menar ja jö! För det är klart att blir man intervjuad i radio så

1) Får man extrema nysattacker
2) Glömmer man av alla fina ord i hela världen
3) Loooter man som en jedddra reeeedi arrrbetareeee me Jöttebåssbloood i ådrerna
4) Pratar man för fort
5) Stammar man
6) Kommer man inte på några svar på frågorna

"Hur kommer ditt liv förändras nu när du har ett förstahandskontrakt?"
"Inte alls."
"Trivs du?"
"Nä. Eller joo, det är klart jag trivs, men här ser ju ut som f*n eller jag menar det är ju så väldans (ville säga jävvvla) rörigt och ofärdigt."

HAHAHA jag dör åt mig själv. Sämsta interjuvvvoffret i år.


tisdag, september 16, 2008

Hantverkare vs Jesus

Va fan jag kan ju inte göra någonting här hemma helt plötsligt, för jag har tejpat över dörren mellan rummet och hallen med plastsäckar för att det inte ska yra in en massa bôs från hantverkarna som just nu gör något som låter FÖR JÄÄÄVLA HÖÖÖÖGT AJAJAJ MINA ÖRON öronproppar. Jo, jag har tejpat över dörren med plastsäckar, vilket gör att om jag vill röra mig mellan köket och bamba (grattis Marina och Göran, ni vann omröstningen av vad jag ska kalla matsalen i min lilla etta) så måste jag först pilla loss tejpen som trasslar in sig i säckarna och krångla mig ut genom plastsäcksdraperiet och det bakomhängande Jesusdraperiet som jag hängde upp igår.

Jesusdraperiet ja.

Jesus har hittills skrämt skiten ur mig fyra gånger sedan jag hängde upp honom igår. (Uuu, hängde upp... jag spikade inte upp honom på korset alltså) Fyra gånger på ett dygn har jag fått panikattacker, kallsvettningar och ståpäls för att FY FAN, DET STÅR EN GUBBE I MIN HALL/MITT RUM! (beroende på i vilket rum jag befinner mig när Jesus skrämmer mig) Bland annat igår när jag kom hem halv elva på kvällen efter ännu en lyckad diskjockning på dansföreningen och några bra och några sämre danser, så trodde jag i säkert 15 sekunder att det var nån jävla farbror som brutit sig in i mitt hem och nu stod redo att kasta sig över mig med hull och hår. Tilläggas bör kanske att jag ännu icke har någon belysning i hallen, eftersom den förre hyresgästen, MR Notthebrightestandfreshestguyintheworld, lyckats med att (sug på denna) BRYTA AV den enormt feta kroken i taket som man ska hänga lampan på. Hittade en liten järnbit ovanpå badrumsskåpet häromdagen och tänkte hmmm, undrar just var den här kommer ifrån. Nu vet jag. En halv krok. Darn, tänker jag, och tänker vidare att jag får väl hänga upp en lampa i Bamba istället. Nämen! Titta! Mr Notthebrightestandfreshestguyintheworld har lyckats att bryta av även denna extremt feta och rejäla lampkrok! Vilken talang han måste ha! Eller tunga lampor.

Han har för övrigt inte ändrat sin adress heller, så jag får ungefär ett ton post varje dag till honom som jag inte vet vart jag ska göra av, så jag stoppar den (enligt postens rekommendationer) på brevlådan igen. Vilket gör att den två dagar senare kommer tillbaka till min brevlåda igen. Så traven växer och växer.

Jag kanske borde skicka Jesusdraperiet till honom istället, i rent skrämnings- och hämndsyfte.


The Dilemma

Återigen har jag hantverkare hemma hos mig.

Och är galet bajsnödig.


måndag, september 15, 2008

Dagens tre tankar

Det är fortfarande kaos och katastrof i mitt hem och jag sitter bara och stirrar framför mig. Örker int!

Igår låg det en spruta mellan sätena framför mig på spårvagnen. Med korken på, men ändå. Och där satt jag och såg den och visste inte vad jag skulle göra riktigt. Man kan ju inte ta den och slänga den i soporna, man får inte slänga sprutor i soporna. Dessutom var jag inte jättesugen att greppa den. Så jag satt som en mesig typisk svensk och sa ingenting, bara tittade oroligt på den. Tills det kom en som jag kände och satte sig på stolen framför. "Anna, akta dig, det ligger en spruta mellan sätena!" "Uuuu där vill inte jag sitta" sa hon och satte sig bredvid mig. Och där satt vi, som två typiska svenskar som inte visste vad vi skulle göra åt saken. Tills jag fick nog och gick fram och sa till chauffören att det låg en spruta i vagnen. Han skulle ta hand om det vid ändhållplatsen svarade han.

Åååå så typiskt svensk jag var! Vågade inte agera förräns det kom en kompis.

MesOzzy.

Dagens fråga lyder: Varför har jag fått en massa "pluppar" i tatueringen såhär ett år senare? Som små finnar eller plitor eller nåt... fast jag kan ju inte se om de ser ut som finnar eller plitor, för det är ju en massa färg i vägen...

Och dagens låttips är Smooth sailing av Ella Fitzgerald. For all you jazzlovers out there.


fredag, september 12, 2008

Rapport från Munkebäckstorget

Hjälp

Jag har flyttat

Jag bor i en ful ofärdig trång lägenhet full med bråte. Och datorhögtalarna har ballat ur och spelar bara diskant så jag har ingen musik att lyssna på. Om jag inte vill lyssna på diskant. Och lägenheten är jätteofräsch och luktar rök. Har hållt på med köket i tre timmar idag och inte ens kommit halvvägs. Och ändå anlitade fastighetsskötaren en städfirma till köket för att det var så dåligt städat.

Alltså, varför har man en städfirma om man inte kan städa? Drar ut en skåpshylla. Den är ljus längst fram, men längst in (man ser verkligen var de slutade torka) är det helt grått och kladdigt. Och gallrena där man skall ställa kastruller och annat i ett skåp ser ut ungefär som grillgaller. Tills jag skurat rent dem med svinto. Då är de vita.

Fan, nu fick jag nästan en energikick av att jag blev så arg, jag kanske skulle passa på att använda den energin till att fortsätta i köket? Eller få såpass iordning i badrummet att man kan hänga upp ett duschdraperi och stoppa in saker i badrumsskåpet? JA, det ska jag göra.

Men först vill jag bara säga TACK NÅT SÅ DJÄÄÄVULSKT (citat radioprogrammet "mammas nya kille") till alla som hjälpte mig flytta på tre timmar igår! Hipp hurra för

Brollan som dessutom tog med sig en släpkärra som VERKLIGEN behövdes visade det sig. Varför har man så otroligt mycket mer än man tror?

Clara aka Curly Lou.

Maria!

Erika!

Sofia!

Maribe!

Marina!

Ni är fina och hjälpsamma människor och jag är oerhört oerhört tacksam för hjälpen!

Och om det är någon som har dåligt samvete för att de inte var här så VÄLKOMMEN! Här finns 6 väggar kvar att måla och tre kvar att tapetsera. Dessutom behövs hela lägenheten skuras med målartvätt för att få bort fimplukten.

Och jag är så fruktansvärt trött. Och vet inte när jag ska få vila nästa gång. Ingen vila i sikte. Noll. Zip. Zero. Ja, det är klart att jag kan vila nu. Men man mår inte särskilt bra av att bo i ett hem där man måste leta efter allt och får rysningar så fort man kommer när nåt läbbigt heller.

Och så har jag för jävla ont i ryggen. Dumt.

Och där försvann all energin. Igen.



onsdag, september 10, 2008

Hommage till My Hood

Man måste faktiskt blogga sista gången i sitt gamla hem.

Det känns helt jätte jätte jätte jätte jätte jätte jätteweird.

Jag flyttade till Göteborg permanent 1997, och har hela tiden bott i området på eller strax ovanför Korsvägen. This is my 'hood! Flyttade ifrån Korsvägen typ... 1999(?) och har sen dess bott i tre lägenheter som ligger inom en radie av 300 m från varandra. I nio år har jag handlat i samma affär, som har varit Konsum, Vivo, Spar, Hemköp... I nio år har jag krishandlat i samma lilla sunkiga minilivs som gått från aslitet ICA till extremt välskött, fräscht och blomstrande minilivs, lett av en iransk farbror ända tills han son helt jättetragiskt tog livet av sig. Då gav han upp och sålde till ett ungt par som känns... aningen desillusionerat för att uttrycka det milt. Och den fräscha fruktavdelningen förvandlades till tre rötna bananer. Påläggsutbudet gick från fina ostar till konstiga ostar på burk. Och sjukt mycket godis.

I nio år har jag vandrat samma gata upp och ner, upp och ner, gått förbi den fantastiska trädgården vid det fantastiska huset, sett ett helt höghus växa upp på min gata, sett blixten slå ner på gatan, suttit askalas på gatan i timtal och pratat kärlek med Matzenpatzen, KRÄKTS NYKTER på gatan (alla minns väl min morfinpåverkade tågresa från Jönköping som avslutades med ett fyrverkeri på gatan?), dragit vagnar med flyttlass på över gatan...

Sen jag flyttade till my hood '97 har jag delat lägenhet med... 13 pers. Hmm.. trodde det var fler... fast om man räknar Matilda, Kajsa och Martin som jag delade läga med under min korta frånvaro i Paris och en månad i Majorna så blir det ju 16...

När jag flyttade till my hood för 11 år sedan var jag 25 år. TJUGOFEEEEEM!!! Jag tyckte jag var jättegammal! Ojoj... Och fyra av de åren har jag varit inskriven på boplats göteborgs hemsida som sökande. Så lång tid tog det att få ett riktigt förstahandskontrakt med hyfsat läge.

Men nu är jag så jäva jävla trött så ögonen går i kors. Och imorrn kommer det vara slit hela dagen. Igen.

Jag har bara ett dilemma med nya lägan. Det är en etta. Med kök. Fast köket är ett rum fast utan dörr, och intill det ligger ett litet rum. En matsal. Men... det känns ju helt fel att kalla ett jättelitet rum med plats för ett litet köksbord för en matsal. Men... det är ju inte köket, för det är ju en vägg med ett dörrhål emellan! Och att ha en etta med matsal låter ju... weird.

Vad ska jag kalla matsalen?

Nu ska jag gå och sova mina sista timmar i studentlägenhet.

Gonatt!


Tillfälligt avbrott

Om ni undrar varför jag inte bloggar så mycket just nu är det för att jag har häcken full med sånt här



och sånt här





söndag, september 07, 2008

Detta slutar inte där det började

Håhåjaja det är inte lätt att flytta när livet är fullt av rol!

Fast i fredags tog jag mig en välbehövd break från allt. Låg hemma, åt sockeråfett och kollade på ointellektuell tv. Intellektuell gick inte för då gick hjärnan upp i hastighet direkt.

Gårdagen bestod av att

1) försöka harva mig upp ur sängen och göra något kreativt innan jag skulle till Ellen för att få en fin rockabillyfrisyr inför kvällens rockabillyträff på Spekeröd dit vi sedan åkte och JAG DRACK ALKOHOL tro't eller ej och det var kul och idag var jag skittrött och lyckades inte göra ett skit innan jag fick harva mig iväg till Forum för att spela skivor vilket gick helt strålande och jag fick applåder när jag spelat klart och sen gick jag kurs och kom hem ikväll halv tio ja just det jag ska flytta också ja

MEN

punkt 1 fick mig ju att komma ihåg en grej som hände igår. Jag vandrade rakt in i en sammandrabbning mellan rasister och antirasister. Här kan du läsa om det. (Oh no, nu länkade jag till monopol-tidningen GP som är korrumperade och bara skriver om Fiiiinkultur, men det kan inte hjälpas!)

Tänk om rasisterna bara kunde inse hur otroligt fåniga de är. "Wöööooo vi är 10 rakade killar som är kaxiga i grupp och tror att folk är rädda för oss". Tror det var Jonas Gardell som så träffande beskrev deras otroliga förmåga till att uttrycka sig och formulera sig vackert... SVÄÄÄRJÄÄÄ ÅT SVÄNSKARNAAAA.

Ja vad fint. Men... vilka är svenskarna då? Hur långt tillbaka ska man ha svenska förfäder för att räknas som svensk? Öööö... typ jääämt. Jaha, kanske så långt tillbaka som... för hundra år sedan? ÖÖÖööö... Aaaa! Jaha, men då är ju inte du svensk, för du är från Göteborg, och Göteborg VAR NORSKT DÅ IDIOT! (Ok inte för prick hundra år sen, men open your mind kära läsare.) Öööö... mänääää... tusen år sen då! Jaha, men då är du ju ändå inte svensk FÖR DÅ FANNS JU INTE SVERIGE IDIOT! Öööö... mänääää SVÄRJÄ ÅT SVÄNSKARNAAA TJALALALALA DE SNOR VÅRA JOBBÄÄÄÄ! Jaha, jobben som du inte vill ha. Och kan man tänka sig, arbetskraftsinvandring har funnits i Sverige så länge Sverige har funnits, och är alltså en del av Sverige. Sverige som du älskar så mycket. Varför älskar du det så om en av dess grundpelare är att det kommer hit folk från andra kulturer och gör de jobb som behövs som DU INTE VILL GÖRA?

Bah. Ozzy har gått från gröna vågen till antirasistvågen.



fredag, september 05, 2008

Syntax error brain shutdown

....

Och så är hon ettagluttare och känner ingen i klassen

Och så ligger hon ungefär 400 sidor efter i läsningen i skolan för hon måste flyttpacka och flyttstäda och flyttrenovera

Och så tillbringar hon en hel kväll med att riva tapeter och blir sjukt trött och får sjukt ont i fingrarna

Och sen får hon veta att så ska man inte göra så nu får hon bredspackla hela j*vla vardagsrummet

Och då börjar hon nästan gråta för det är tredje gången hon är i färgaffären och det är sjukt lång kö och det tar jättelång tid att plocka ihop hennes saker

Och så går notan på färgbutiken på 1842 kronor

Och så får hon veta att två självklara flytthjälpare inte kan på torsdagar

Och så ska hon hämta cykelen vid skolan

Och då har någon sparkat loss stänkskärm och cykelstöd och punkat framdäcket och snott cykelkorgen

Och hon har precis bränt tvåtusen på färg och tapeter och har inte råd med nån ny cykel

Och om 40 minuter ska hon ha hunnit äta, byta om och cykla -nej just det cykel trashad- gå till Forum (dansföreningslokalen) och lära sig Boogie Woogie

...........

Nej det ska hon inte. Skickar mess jag kommer inte köper tvåhundra kilo sockeråfett och stannar hemma.

Måste bara komma ihåg att inte göra saker ikväll typ packa. Vila. För hjärnan går som en hysterisk MTV-video.



torsdag, september 04, 2008

Gör en insats för en Ozzy i nöd

Om en vecka är det dags. Bokat flyttbil och tänker optimistiskt att vi klarar flytten på 4 timmar. Det måste ju gå!

Så, har du inget för dig torsdag 11 sept kl 16-20 så välkommen att delta i evenemanget Ozzy flyttar ut!


onsdag, september 03, 2008

Nämen, två blogginlägg i ett, det går ju bara inte?

Hej jag heter Ozzy och jag ÄLSKAR min nya fastighetsskötare!

"Hmm... locket på toan har gått sönder så vi skulle sätta in ett nytt sånt men... Äh, du får en helt ny toastol istället."
Och först skulle jag bara få färg till badrummet - aka badrumstaket, eftersom hela badrummet är kaklat. Fast igår frågade jag om man kan få bidrag till något mer.
"Hmmm egentligen inte men... Äh, du får till köket och hallen också."

Och när jag kom dit igår hade hon tagit dit en städfirma, för det var så dåligt städat. Så nu är lägan helt fräsch och fin!!! Hurra! Så idag så ringde jag igen för att kolla hur det funkar när jag hämtar ut färg och så.

"Ja, hur har du tänkt göra i hallen?"
"Jag tänkte nog tapetsera en fondvägg och måla resten."
"Ok, men då får du tapeter till en fondvägg och färg till resten. Det finns bara en standarduppsättning, men vill du ha någon annan så betalar du bara mellanskillnaden."

Hurra! Och jag får maskeringstejp och penslar och hela fadderutten! Tjohejjjj!

...............

Och nu kommer det sedan länge utlovade inlägget om att vara ettagluttare vid 36 års ålder.

.............

Jag började ny klass i måndags. En ny klass som hade gått tillsammans i en hel termin och kände varandra ganska bra. Alla känner alla. Utom Ozzy. Som inte känner någon. Skakis går jag och ställer mig i klumpen utanför klassrummet där alla står och pratar om hur sommaren varit.

De sneglar lite på mig. Hon har nog gått fel, hon den där färgglada typen. Ingen pratar med mig. Det bara sneglas lite då och då. Och så småningom kommer en annan förmodad ettagluttare släntrandes. Han ställer sig mot en vägg, slänger ner luggen i ansiktet som skydd och håller händerna korsade framför sig som ett pansar. Ingen pratar med honom heller, men det är uppenbart att han inte känner någon där. Jag pratar inte heller med honom. Jag står och önskar att min lugg också hängde ner som ett skydd, istället för att boinga upp i en snurr piffad med en RÖD ILLRÖD SOM DRAR BLICKARNA TILL SIG scarf.

Vi går in och sätter oss, och jag sätter mig bredvid en tjej i chalmersnollningsoverall. (Varför har hon sån när hon går på humanisten?) Tänker att hon kanske är en pratglad jävel, hon har ju värsta spexaroutfiten på sig.

Men hon sneglar bara. Och jag vågar inte ta i hand och hälsa och säga "Hej, jag heter Ozzy och är er nya UFO-klasskamrat".

Så blir det rast. Förlängd rast i en halvtimme. Så ni kan prata om sommaren. Yeah right. Jag stapplar snabbt iväg till bibblan och gömmer mig bland kurslitteraturen. Måste äta. Tjackar macka, sätter mig vid ett bord. Ensam. Det gör inte så mycket i och för sig, ensam har jag inte svårt för. Men sneglandet. Från det andra bordet längre bort.

Lektion. Alla i klassen är "14 år och luktar kiss" (metafor för extremt mycket yngre än mig). Och jag känner att jag nog inte kommer vara ganska ensam i det här gänget. Fast jag lyckas i alla fall växla kanske fem ord med mitt nya offer till bänkkamrat, en kanske 23-årig hårdrockare med lååångt skägg. Han verkar snäll! Så nu har jag bestämt att han är min nya bästis. Han vågar i alla fall svara på tilltal, till skillnad från chalmersnollaren.

Men, det är verkligen hemskt att komma till ett nytt, inarbetat gäng där alla sociala roller redan är etablerade. Komma in som ovanlig i det gamla vanliga.

När jag började andra året på teaterskolan fick vi en ny, en ovanlig in i vårt gamla vanliga. Fast jag visste lite vem hon var, för Matilda, min kära Parisvän, hade berättat lite om henne. Så så fort jag såg henne gick jag fram och sa "Hej, du heter Eva och är våran nya klasskompis, här är din klass, jag heter Åsa." Tydligen var det enormt stort för henne. Att någon bara tog kommando och sa hej. Hon var inne i gänget på två minuter. Själv reflekterade jag inte ens över att jag gjorde det.

Förräns i måndags. TÄNK om någon som kände sig trygg i det här gänget hade sagt "Hej, vem är du?". Då hade min dag blivit lätt som en plätt. Nu blev den snarare platt som en pannkaka. Fast jag har inte gett upp än. Jag kommer charma brallorna av dem bara de vågar prata med mig.

Men jag är ju så himla farlig. Eller?


måndag, september 01, 2008

MItt fantastiska liv goes green

Den gröna vågen haver drabbat Mitt fantastiska liv, och därför kan jag inte låta bli att dela med mig av veckans miljötips. Vissa är "note to self", vissa är skämspåmig/skämspådig, vissa är saker jag faktiskt gör.

...........................

(Och för er som hatar äppelkäcka tips vill jag poängtera att Mitt fantastiska liv har en komisk twist. Tipsen innehåller därför även viss humor, för att locka även den mest miljöbovige läsaren.) (Och tycker du ändå att detta inlägg suger så håll ut, snart kommer ett inlägg om att börja ny klass och känna sig som en ettagluttare trots att man är 36 år gammal.)

.........................

TATTARAAAAAAAAAAAAAAA Ozzys miljöhörna presenterar... Små enkla tipsåtrix som gör att vi slipper att få Gustavorkaner i Sverige! (kanske om vi har tur)

1) Köp koncentrat istället för utspätt. Mindre volym = mindre frakt = mindre utsläpp. (Själv har jag precis släpat hem en liter utspädd nyponsoppa. Skäms!)

2) Maskiner som gör saker åt dig med ström är bajs. Hallå, orkar du inte röra tandborsten fram och tillbaka själv? Hallå, orkar du inte dra rakhyveln över fejset/armhålan/bikinilinjen/whatever själv? Det blir dessutom bättre resultat! Hallå, ORKAR DU INTE ÖPPNA DÖRREN SJÄLV?!?!?! Det sistnämnda är helt absurt. Att trycka på en knapp och vänta på att dörren ska öppnas istället för att öppna den med hjälp av musklerna och bränna en kcalori. Dörröppnaren är för folk som inte KAN öppna själva.

(Saker med ström... Räknas elvisp? Måste man vispa grädden med musklerna? Kanske skulle prova... Min mor vispar alltid för hand för hon "orkar inte släpa fram elvispen". Man kanske kan vända på lättjan och tänka så istället. Och om man vispar för hand får man ju faktiskt bara EN visp att diska istället för två? Plus att man bränner en eller annan av kcalorier som man kommer knö i sig när man vispat klart grädden.)

3) Köp dricka i tunna sladdriga platsflaskor istället för glas. Men glas återvinns ju! ylar du. Ja, men först måste man göra rent glaset. Med kemikalier. Sen måste man hacka sönder glaset. SEN kan man göra nytt glas. Lång process = bajs i naturen!
(Tur att jag inte gillar dricka.)

4) Köp inte colgate tandkräm! Köp inte någon tandkräm som innehåller triclosan, för triclosan är riktigt bajsigt för naturen.
(Jag stopper inte nervgift i munnen. Denna regel följer jag faktiskt!)

5) Krydda inte med aromat. Det är nervgift i det.
(Men det är ju så gott!)

Och sist men inte minst, den viktigaste, men också den tyngsta regeln.

6) Sluta åka flygplan.
(Jag har inte flugit sen tidigt millenium, hejja mig. Och hejja tåg.)

.....................

Dagens fråga lyder: Vad gör DU för att minska ditt dåliga miljösamvete? Sopsorterar? Skänker pengar till WWF? Gimme tipsåtrix!


Ozzy Flintstone?

Mysteriet med klottraren verkar vara löst. Efter vakna rapporter från Mitt fantastiska livs läsare (min hemliga chef och tant Johanna) så förefaller det som att den välvårdade medelålders mannen var på väg att skriva

TÄNK PÅ DE HEMLÖSA!

Det hade varit roligare om han hade varit på väg att skriva

TÄNK PALEOLITISKT! (ÖversättarHelenas förslag)

Paleolitiskt betyder för dig som inte känner till detta "som på stenåldern" typ. Tänk som på stenåldern! Klubba en kvinna i huvet och släpa hem i håret, bo i en grotta och samla din mat för dagen!

Om han hade skrivit så hade mina två senaste inlägg verkligen hängt ihop. För om vi skulle gå tillbaka till att leva som på stenåldern så tjiff tjoff så vare slut på den globala uppvärmningen! Hurra!

Fast... Om vi helt ska undvika att göra om samma tabbe igen så måste vi gå tillbaka till tiden före då människan började odla och hålla boskap. För har ni tänkt på det, att om vi aldrig börjat odla hade vi fortfarande varit grottmänniskor. I och med att vi började odla började vi också forma jorden efter oss, istället för att själva forma oss efter jorden.

Grottlivet är alltså att rekommendera.

Fast... Då är det ju slut på att köpa skivor med bra musik och lyssna på i sin lilla musikspelare... och då är det ju slut på att shoppa fina kläder... Och då är det ju slut på att... äga något som är tillverkat i fabriker. Det vill säga... i princip allt jag har i mitt hem.

Mitt hem, som om en vecka eller två ska plockas ut ur sin grotta för att fraktas några kilometer till en annan grotta. Som jag inte vet hur jag ska lyckas med, för jag har diskbråck.

Undrar om det fanns diskbråck på stenåldern.