Aaaaaaaaaaaajjjääää jag har så ont i hela kroppen! Och mina händer är helt sönderklappade, till slut kunde jag inte applådera. Försökte applådera med handlovarna. Gick inge bra. Ryggen paj av att stå en hel dag. Höften paj av tokhoppande. När jag kom hem hade jag så ont i händerna att jag inte kunde greppa saker. Duktig Ozzy.
Men shit vad det var värt det. Jag vill ha en dag till! Så mycket weird man får se på en festival. Underbart. Höjdpunkten av iakttagande av publik var nog Teddybears. Stod jättelångt fram på höger sida där det fanns hur mycket plats som helst trots att konserten var knökfull med folk. Bakom mig dansar en tjej. Tokdansar. Rör sig runt en yta på kanske 40 kvm. Och dansar in i mig. Och igen. Och igen. Ett tag tänker jag att hon kanske har något bisarrt sätt att stöta på folk, för hon liksom smeker sig förbi mig. Sen ser jag att hon är så galet tokfull. En kille dansar med henne, typ ringdans, hon rasar omkull rakt in i publikhavet. Upp igen. Tar två danssteg. Rasar ihop. Upp igen. Två danssteg, halkar omkring som en nyfödd kalv på plastmattan. Helt galet lealös. Ramlar ut i leran. Hela hon lerig. Hoppas hon tog sig hem helskinnad.
När jag ser henne vandra iväg ser jag i samma syn en herre, ålder kanske 45 som TOKDANSAR så tok som jag aldrig sett förr. Höga hopp, som om han ville stampa sönder plastmattan. Vet inte hur jag ska beskriva hans underbara skutt. Längdhopp fast med knäna utåt, uppåt. Helt i otakt. Bara tokhopp. Gul v-ringad vuxentröja, bermudashorts och platspåse i handen. Välkammad kontorsfrisyr. Humor!
Det är lite det som är charmen med att rocka själv. Man ser sånt. Man är inte lika fokuserad på sina kompisar, man kollar runt mer.
I fredags såg jag också en underbar syn under Hellacopters. Efter ett par låtar börjar regnet fullkomligen vräka ner. Framför mig står två tonårstjejer i superkorta shorts och små linnen. Den ena vill tokdansa. Den andra skäms lite. Och tycker det är lite jobbigt med regnet. Den första tokdansar. Åååå... folk som tokdansar! Den här tjejen tokdansade à la pornostajl med hjälp av höftsvängningar i total otakt och rufsande i sitt hår. Heeela tiden. Höftsvaj RUFS RUFS höftsvaj RUFS. Till slut tycker nog den andra tjejen att det ser rätt skoj ut att skita i ösregnet och tokdansa istället, så då kör hon också igång. Med dito höftsvaj/rumpvickning. Och rufsa håret. Fast lite generad också. Och efter ett tag är ju faktiskt håret plaskvått. Rufsningarna blir mer skvätt skvätt. Och jobbigt att försöka hålla sminket på plats. Försöker lite fiffligt torka bort alice cooper-looken. Fast de är ju tokiga och roliga. Kollar sig omkring. Dansar, lite generade. Det syns att de inte tycker det är så kul längre, men kan liksom inte med att sluta.
Det är svårt att vara snygg när man är plaskvåt.
Och, för ordningens skull: Lördagens
bästa: Moneybrother
besvikelse: Shout out louds
överraskning: Teddybears. Jag kunde varenda låt. "Oj, är det de som gjort den här... också". Och god damn it vilket drag. Och god damn it vad jag hade bästa platsen på hela konserten.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
8 kommentarer:
Grattis. Jag är jävligt avis...
Heeej Åsa!
Visst´var det kul på Wow, jag var också där.
Jag minns det där med cykeln också, när vi satt i flera timmar på golvet hos biltema för att försöka skruva ihop våra cyklar. Min är bättre än någonsinn nu för jag har oljat den och bytt däck. Så Matilda ska få barn, det är ju faktiskt jätteroligt, undrar var dom kommer att bo någonstanns?
Hoppas att vi syns snart!!
Kraaam
Ståkkålmsnallarna regerar. Så är det bara. Jag är också avis. Fast jag ska å andra sidan gå och se Gais krossa HIF ikväll :)
Var oxå där och såg tjejen och kontorskillen. underbart! men bäst var regina spektor. i vissa av låtarna kunde man höra att publiken sjöng med, fast inte så där allsångsbröligt, utan lite tyst för sig själva, som om det bara var man själv och hon som sjöng. helt surreralistiskt att se så många tusen i publiken stå helt stilla och bara låta sig förföras av det vackra i sång och text.
/peter
Mamman i mig ser sorgligt på tjejen som är full. Hoppas hoppas ingen "passade på" att utnyttja henne. Fy, hon borde ha hämtats hem till mamma och bäddats ner med en hink breve sig!
Kontorjeppen hade däremot varit roligt att skåda.
Såna här inlägg får mig att längta efter singellivet!!! Mera sånt!!!
Tja Lisa! De ska bo i Gamlestan.
Brollan, vilka vann? Och vilka hejjade sonen på i slutändan?
Peter - fan va fränt! Om du såg nån ensam brud i blå regnrock som blev pådansad så var det jag. Regina skippade jag, mest konstig tycker jag.
Persilja - Jag stod faktiskt en stund och lurade på om man skulle ta och ta hand om henne lite och hjälpa henne till en vakt eller så, fast sen insåg jag att jag var fett osugen på att få min festival förstörd av en full brud som jag inte känner. Dubbel feeling. Och jag tänkte faktiskt när jag var där att fan, ibland är singellivet riktigt jäkla gött. Ensamlivet också.
Hej
Jag vill tipsa om att Peter Birros nya dramaserie "Upp till Kamp" föhandsvisas gratis under Kulturkalaset! På söndag 19/8 kl 13.00 på Brew House (Åvägen 24). Sex timmar, kärlek, vänskap, uppror och massor av musik. Serien utspelas i Göteborg under åren 1965-1976, coola kläder, cool musik och bra story. På plats finns skådespelare, upphovsmän och delar av filmteamet.
Serien börjar visas i SVT den 3/9, så Göteborgarna får se den först! Välkomna!
Bästa hej
Anna Wilborg, SVT
Ööö... weirdast hittills. Inbjudan till att titta på tv via bloggen. Tack tack! Men jag jobbar tyvärr, på mitt sepejobb som jag skriver om i dagens inlägg.
Skicka en kommentar