söndag, augusti 19, 2007

Hej jag heter Ozzy, jag gillar bånk. Tydligen.

Sista dagen idag på det jobbiga jobbet, aka slackerjobbet. Startat slackigt, slutat i kaos. Precis som förra sommaren. Jättesoft sommar. Till sista veckan då det kändes som om en mobb snart skulle attackera vårt boende. Satt här och fasade för fackeltåg à la Frankenstein. Men, som alltid så lugnar det ner sig efter några dagar.

De senaste dagarna har jag varit fett rädd för att åka på regelrätt bånk på jobbet. Mer än så kan jag nog inte av tystnadspliktsmässiga skäl yppa, men ibland kan man fanimig undra om det är så att jag på något sätt gillar bånk?

I början av mitt yrkesverksamma liv harvade jag på i diverse mataffärer. Lugnt, trevligt, med vissa avbrott för påtända rånare eller gnälliga kärringar som undrade om korven var färsk. (Vad tror de man ska svara på det? Nä, vi säljer bara gammal korv i den här affären.) Så småningom hamnade jag dock på en stor nöjespark i den underbara staden i väst, där jag jobbade med att skrämma skiten ur folk. Hysteriskt roligt. Och... hej vad bånk man fick. Oftast rädlsereaktioner, men ofta även demonstrationer av "jag är minsann en tuff och oskrämbar fyllefarbror med Tyrolerhatt, ska vi kela?". Höjdaren var den lugna 50-åriga kvinna som tittade på mig en stund, för att därefter ge mig en spark i solar plexus.

Så kan man ju inte hålla på hur länge som helst. Jag byter till något mjukare. Jag byter till lurvig grön dräkt och går omkring och vinkar och kramas hela dagarna.

Bånk. För barnen tror ju faktiskt att det är en nalle. Och de lite äldre ska visa att de faktiskt vet att det är nån innanför dräkten. Och fulla tanter drar en i öronen. Vilket gör svinont eftersom huvudet faktiskt sitter fast på huvudet. Och femton brasilianska gothia cupare gör high five. På hela kroppen.

Nä, jag tar nåt lugnare. Ett slackerjobb där man mest sitter och spelar Heroes of might and magic hela dagarna, med små avbrott för fiaspel eller yatzy med de boende. Någon enstaka gång hjälpa lite med matlagning, städ eller tvätt. Men oftast, slacking.

Tills man åker på bånk.

Nä, jag tar nåt lugnare. Jag blir... lärare. Öööö.


5 kommentarer:

mikebike sa...

Du vad var det för ett jobb? låter fantastiskt.

det sista alltså. sitta och spela hela dagarna och softa. vill ha vill ha vill haaaaa!!!

Ozzy sa...

Du missade kanske sista raden; "Tills man åker på bånk". Dessutom får du räkna med att bli kränkt på diverse sätt, förolämpad och att gå till jobbet med ångest.

Kaptenen sa...

Hahahahahaha. DU är en lisebergskanin!

Kaptenen sa...

Lärare åker alltid på bånk... Jag vet.

Ozzy sa...

Var, kaptenen. Och ja, det var liksom det som var poängen. Jag kommer få bånk för resten av min liv.