tisdag, juli 31, 2007

Jag och fjortisarna e sååå tajta

Allvarligt, såhär pratar jag. Ofta.

Varenda gång i sommar när jag öppnar bloggen ba ghäää fifan jag är så trött så jag dööör orkar inte.

Och sen skriver man inlägg som man får kommentar-vm på och då ba yeah blogga järnet.

För det första: Jag ska bli svenskafröken. Bra föredöme.
För det andra: Kommentarer rules.
För det tredje: Jag pratar fan som en fjortis.

Min kära stammis Persilja tycker spontant ibland att jag borde växa upp. Och ibland håller jag med.

Fast å andra sidan. Shit la même. Jag pratar som jag vill.

Dagens sötaste var den lille fjortonårige punkaren med hängande rosa tuppkam och en sprayflaska i handen som frågade om han fick gå före i kön för att köpa den sista Bohusläningen. Ja visst. (Konstigt att en fjortis köper Bohusläningen.) Sen börjar killen bläddra, fippligt, tills han plötsligt brister ut i ett leende. Han håller upp tidningen mot mig, pekar. "Titta". Han är med i tidningen. Premiär på en pjäs.

Hallego. Och såna ska jag få jobba med. Måckla mig!



5 kommentarer:

Anonym sa...

Jamen du är ju cool. Därför man läser din blogg. En sån lärare skulle man haft. Rock'n roll liksom. Fortsätt så./P

vandrarvild sa...

jäää, coolfröken ju!

nästa gång kanske du kan spraya hans tuppkam med.

Lintin sa...

Du är grym på alla sätt och vis, om jag hade haft en lärare som du så hade jag förvisso antagligen pratat konstigare men definitivt betett mig bättre hehe..

Ozzy sa...

Å 3 x bekräftelse. Fänk jo kära stammisar.

Anonym sa...

=)