Jag kan jogga, jag är inte rädd...

Helt inspirerad av gårdagens biggest loser-avsnitt där de sprang en halv maraton flög vildvittrorna i mig, och jag blev besatt av en obändig tanke - undrar hur långt jag kan springa utan att stanna? Om jag springer till bussen blir jag andfådd, ibland very andfådd, men då springer jag å andra sidan så fort jag kan. Men, hur långt orkar jag springa om jag tar det lugnt?

Hmm... en bit bort ligger ett gäng löparspår... hmm...

Döm om min förvåning när jag drar på mig gympadojjorna, gränslar hojjen och cyklar iväg. "Kan ju kolla hur det SER UT där bara, behöver ju inte SPRINGA!"

Yeah right. Känner jag verkligen mig själv så himla dåligt? Testa lite = köra skiten ur sig själv, ibland med mindre lyckat resultat.

Kollar spåren. Ah, det finns ett minispår, 2,5 km, kan ju testa det och se hur långt jag orkar springa. Springelispring. Börjar med nerförsbacke, lätt som en plätt! Sen... uppförsbacken, not from hell but hells neighbour. Minns min forna (mycket korta) löpperiod under tidigt 90-tal, där målet var att orka upp för första backen utan att stanna. Och med tanke på att jag inte sprungit längre distanser sen tidigt 90-tal tänker jag att jaha, jag kommer alltså orka springa kanske 30 sekunder, sen kräkas och dö.

Och sen springer jag uppför hela backen utan att stanna. Och sen kommer nerförsbacken, och då är det ju bara att rulla på. Och sen kommer uppförsbacke 2, ännu längre, men då kommer ju skylten "1000 m av 2500". Oj? Har jag sprungit en km? Hur fan gick det till? Och så springer jag en till. Utan att stanna. Och hade det inte varit för uppförsbacke nr 3 så hade jag sprungit hela varvet, och kanske ett till, och ett till... backarna dödade mig, men plant underlag? Not!

Mäkta stolt och förvånad över mitt eget flås ringer jag Marina och jublar över att jag faktiskt inte är ett helt flåslöst fetto längre, utan snarare en halvflåsig, ganska normal människa. Bedrift! Dessutom tänker jag yey, löpning, fan vad kul det var, det här måste jag göra om! Imorrn!

....

Imorrn är idag.

Jag... kan knappt gå.

Ja, jag har flås.

Men

jag

har

noll

muskler i höfter, ljumskar, baksida ben...

AAAAHAHAHAHAAAAAJ!

Hur gör man nu? Hur bygger man upp springmuskulatur utan att springa?

Pussåkram/högaktligen eder KuriÅsa aka fröken framstupa sidoläge hela dagen

---