Om att göra slut

Om ni undrar varför jag aldrig bloggar nuförtiden så kan jag meddela att det finns två orsaker:

1) Jag har börjat med min c-uppsats.
2) Jag har börjat matblogga, och plötsligt handlar den inspiration jag får om mat på olika sätt. För äta bör man ju, annars dör man ju. Och det känns lite tjötigt att skriva jaha nu dansade jag igen och jaha nu var min sjukgymnast koko igen.

Fast det sistnämnda har å andra sidan upplevt en dramatisk förändring. Jag har nämligen gjort slut med sjukgymnasten. Fast jag var feg och skickade en kompis. Eller rättare sagt en receptionist. För i tisdags skulle jag få akupunktur, men fick förhinder och fick ringa och avboka tiden. Och då tänkte jag i mitt stilla sinne att jag kan ju inte bara avboka och vaporisera ut i tomma intet, så jag sa till lilla receptionisten att

"joo, förresten, jag var hos Dr Guru aka Bo Lohmander i fredags, och han sa att jag skulle träna enligt McKenziemetoden (obs, jag sa inte att han hoppade högt när han fick höra att jag inte redan gjorde det), och han remitterade mig till ett ställe där man använder sig av den, så jag ska börja gå dit nu och kommer inte tillbaka till B mer". Nervöst väntar Ozzy på att himlen ska falla ner, hål öppna sig i marken, armageddon bryta loss och så vidare. Men istället svarar receptionisten "ok, då meddelar jag B det".

Och så var den ångesten över.

Man ska skicka en kompis helt klart. Barn vet hur man gör slut. I alla fall hur man gör slut på ett för en själv smärtfritt sätt.

Sen kan man ju göra som en kille på Kaninum (ja, jag har jobbat som Lisebergskanin. Nä, det är inte riktiga kaniner, det är en människa som har klätt ut sig.) gjorde för att vara på den säkra sidan. Han var ihop med en kollega och jobbade med henne på ett pass. Hon var kanin, han var kaninens följeslagare - clownen. Precis när clownen blir avlöst för rast säger han till kaninen "du förresten, jag vill inte vara ihop med dig mer". Sen lämnar han kaninen ensam i kanindräkt ute i parken. Kaninen är en människa inpackad i lurvig kostym och en burk på huvudet formad som ett kaninhuvud. I burken finns ett människohuvud som blir ledset och förvirrat. Utanför burken sitter ett ständigt plastleende och glada ögon. Weird. Och sjukt komiskt såhär i efterhand.

Jag har för övrigt sjukt många såna roliga historier på lager. Nästa gång ska jag nog berätta om när jag var kanin och gick vilse på svenska mässan. Humorrrr! Såhär i efterhand. Då var det panik à la carte.

---