Igår kväll ställde jag klockan lite ironiskt på 09:30. Praktiken har nämligen gått från att vara en panikartad ångestkälla till att bli rena slackerhänget. Slackeriet beror mest på att jag som sista lektion ska ha... prov. Eller ska hålla i ett prov. Som jag redan gjort. Och på fredag ska jag också hålla en lektion, min sista. Och, praktiskt som fan så kan jag bara rippa lektionsplaneringen från de jag har prov med imorrn, och vips var hela veckan planerade. Hängde med min vän Robert på en lektion i svenska och en annan lärare på en lektion i teater måndag tisdag för att lätta mitt slackiga samvete.
Men man kan ju inte kräva hur mycket som helst av en praktikant heller. Igår var ju inte ens min handledare på skolan, så varför ska jag då spendera tre timmar där, vilket jag gjorde? Fast det var bara trefvligt så jag gnäller inte.
Men idag slackar jag, och ställer således klockan på det ironiska väckarklockslaget 09:30.
Gissa vem som sover som en jävla stock klockan 09:30 och panikslaget väcks av "God morgon, det här är Christer. Ja, jag vet att det känns för jävligt..." osv. (Underbar väckningssignal btw. Christer aj lavv jo.)? Yours truly ja. Bah! Sovit till halv tio när jag gick och la mig halv tolv! Well, ordenklig som jag är försöker jag hasa mig uppoch dursar, fiffar mig och haaaaasar mig iväg. Fullkomligen hasar. För jag är nåt så djuriskt trött. Och är fortfarande.
Ikväll måste jag pimpa presenten till min slackiga handledare som tycker att jag inte behöver vara med på de lektioner som inte är historia, dvs 50% av lektionerna, men jag vill bara soooooooovaaaaaaa!
Varför är jag så trutt? Jag gör ju inget. Har varit såhär trött i snart 4 veckor. Bah. Kan det vara le diskbråck? Vaknar varje morgon med en kropp stelare än plåt och öronen tjutande som sirener men har inte överdrivet ont på dagtid. Fast jag kan inte ligga på mage. Och det gör ont när jag vrider mig i sängen. Men ändå. Kan man ha ont omedvetet?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar