Att bli tagen på sängen

Igår skärpte jag mig lite igen och ringde beundraren efter en veckas tystnad.

(Fan vad SKÖNT med en veckas tystnad för övrigt)

"Hejjjj prata prata prata vill du ses eller?"

Ööööhhh... Det där hade jag inte riktigt räknat med. (Lägger en liten knäckbajs.) (Se föregående inlägg om att skita knäck om du inte hajjar skämtet.) Jag hade ju tänkt förhala ett tag till så man slipper ta beslut och bara kan vandra omkring och känna sig uppskattad ett tag. Och så känner jag hur käften öppnar sig, och min mun säger "Jaa" MOT MIN EGEN VILJA! Eller? Eller, jag har ju tänkt att träffa honom NÅN gång, så småningom. Framåt september eller så. Samtalet igår var mest ett "tja, jag har inte glömt bort att du finns"-samtal. Och vips har jag tackat ja till en... dejt? (knäck) "När då då?" frågar herr B. "Jaaduu, jag jobbar ju jäääkligt mycket den här veckan... Imorrn är jag ledig men sen jobbar jag torsdag, fredag kväll, lördag kväll och söndag dag, sen åker jag nog till stan igen." Och i mitt stilla sinne tänker jag så bra, då kommer han in till stan om nån vecka eller två och tar en fika. "Ok, men imorrn då?" säger herr B och jag lägger en hel burk med knäck samtidigt som jag hör mig själv säga "Ja för fan, jag får la ta tjuren vid hornen".

SJYSST! JAG FÅR LA TA TJUREN VID HORNEN! (säger jag inte högt men tänker samtidigt som jag försöker hålla mig för skratt i luren)

Jaha. Så nu ska jag på... dejt. Och gå ut och äta som min mun mot min vilja öppnar sig och föreslår.

Jag ska ta ett allvarligt snack med min mun. Den säger en massa saker jag inte menar.

---