Håret fullt av färgklet för att dölja mitt rasande åldrande, sitter och lyssnar till det sjungande kylskåpet medans jag väntar på att ålderdomen ska försvinna i huvet på mig.
Det stormar, och dagens stora nyhet är att sorkar haver ätit upp alla potatisar under en planta, och att Nisse varit här med makrill. Idag blir det således färskpotatis och makrill till lunch. Rädda fisken. Rädda potatisen. Lyxmåltid.
Jag får helt sjukt mycket skrividéer här ute. Men när ska jag hinna skriva ner dem? Om en timme skall jag åka till habassjobbet och imponera på smygtransvestiten med mitt nyfärgade hår i förhoppningen att få bli en av de utvalda som får tvätta hans. Det skulle verkligen vara my shit. Tvätta, fläta, fixa med hans hår. Hoppas. Om jag får välja mellan att byta blöja och tvätta bort kiss eller tvättaflätafixahår är valet lätt. Tyvärr. Önskar att jag var lite mindre äckelmagad. Men den här sommaren kanske botar mitt äckelmageri.
Diskbråckspainpoäng för dagen, på en skala 0-10 (där 0 symboliserar ingen smärta alls och 10 outhärdlig smärta, för att citera brevet från Nacka): 5 and moving uppåt på skalan. Bajs.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
2 kommentarer:
Det är något med det huset, tror jag. Jag har nog skrivit en halv roman där ute.
det beror nog på alla spökena i det huset tror jag.//Lena
Skicka en kommentar