söndag, januari 10, 2010

Skolavslutning?

Ligger vaken och tänker och vrider och vänder mig och kan inte sova för vanlighetens skull. Mycket att tänka på nu. Till exempel en liten petitess som inte upptar särskilt mycket tankeverksamhet, men som kanske borde göra det.

Att jag om 6 dagar är färdigutbildad gymnasielärare i svenska och historia.
Att jag om 6 dagar skall examineras och få hedersbemärkelsen - en nål som bekräftar att jag är färdigutbildad lärare.
Att jag om 6 dagar för sista gången - kanske sista gången någonsin - går till skolan.

Och att jag om 6 dagar kanske borde fira på något sätt att jag klarat av fem år i sträck och bara fått en enda omtenta och en jäkla massa VG plus en extrakurs på 30 poäng. Jag, fjortisen som satt i OBS-klass och hade tvåa i historia!

Men hur fasen firar man att man tagit examen?

Man fixar en stor schabrak-fest, hyrlokal, kulörta lyktor och musik. (Det orkar jag inte. Jag hade fest 21 december senast. Står mig på den ett tag.)
Man går på examens-sittning med 300 stupfulla färdigutbildade lärare. (Varför ska jag gå på sittning nu när jag inte varit på en enda på fem år? Jag känner dessutom typ... två... som ska gå.)
Man kan fixa mindre hemmafest. (Orkar inte!)
Man kan äta middag med familjen på fin restaurang. (Om inte mammas bil fryser och vägrar starta som den gjort senaste veckan.)
Man kan gå på krogen och supa sig hejdlös med några kompisar.
Man kan sitta hemma framför tv:n och sörja för att det bara är morsan och brorsan som bryr sig om att man tar examen. (Tur att man har morsan och brorsan!)(Varför skulle någon annan bry sig för övrigt, jag bryr mig ju inte ens själv!)

Fan vad menlöst. Jäkla examensbajs.


3 kommentarer:

Cecilia N sa...

Maken firade sin examen med att bjuda "alla han känner" på chili con carne. Det viktiga var inte vad som bjöds, utan "avstampet".

När min examen äntligen dök upp, massor av år för sent, så kom den dessutom efter ett halvårs väntande à la "idag kanske den finns i brevlådan" och jag hade nog en liten insikt om att det inte skulle bli det yrket och jag någe mer.
Så min examen var ett bittert utkvitterande av ett rekommenderat brev på posten en lördag med familjen ikring mig.
Rekommenderas ej.

När jag förhoppningsvis får examen nummer två om ett antal år kommer det att bli lite mer balunsartat. Hoppas jag.
I och för sig riskerar examen att "krocka" med min 50-årsdag sånär som på någon månad vilket oroar mig. Men endera ska få sig en baluns.

Cecilia N sa...

Äsch! Glömde ju!

GRATTIS TILL EXAMEN!!

KuriÅsa sa...

Tackar :D