Jag hoppas jag har lärt mig nu. Att alltid ha skrivblocket med mig. För om jag inte haft det, hade du, kära läsare, inte fått avnjuta följande solkrämsnedkletade blogginlägg, skrivet igår med de bortglömda skrivverktygen - papper och penna.
----------
Sista dagen jag får på ensamma stranden på ett tag. Imorrn (läs idag förf.anm.) jobb, söndag regn (och jobb förf.anm.) Vaknar halv tio av att gardinen fläktar ner ansiktsvattnet (jag köpt för att lösa upp all solkräm och allt salt som gör fejset till en praktfull blandning av uttorkning och fjortisacne) som dunsar i golvet. (Va fan jag ändrar ju i texten i efterhand, får man det? Ja det får man, jag är författaren, I got da powah över min egen skrivshit moahaha)
Bånk! Vad är klockan? Halv tio, perfa, måste skynda mig att paxa bästa strandplatsen av 2,5 (en stor plätt med lagom vind, en mindre plätt med lite buskskugga och mindre vind, och en stekande minimal plätt bestående av en blandning av sten, gräs, förhårdnad sand och torkad/ruttnad tång).
Rusar upp, kastar i mig morgongröten, hittar inte mina pinaler GGGRRRROARRR! Ränner runt och letar samtidigt som min kära mor kommer instapplandes stödd på en gåstav. Hon knafsade knät igår och kan knappt gå stackarn. Vill ha citodon av Ozzy som inte vet var hon har dem leta leta, leta pinaler, packa, be halta mamman smörja ryggen (halta mamman är för övrigt fortfarande skithalt och kan inte sova pga smärta men vägrar gå till doktorn förf.anm.) VAFAN är klockan kvart i elva! (Halv elva är magiska gränsen för att slippa sommargästerna (jag? förf.anm. jag är ju för fan wurpen och uppväxt här!) i affären, måste ha tidning och frukt, stressar till affären kl elva och ser till min fasa att parkeringen är full av folk. Dock verkar det som om alla precis kommit och precis börjat storhandla så jag svischar förbi och fram till kassan där det faktiskt går fort som fasen HURRA HURRA hetsa hetsa men kortet funkar inte stress stress jag har kontanter nähä nu funkar det HETS HETS ensamma strandens bästa plätt ryker för mitt inre till en gapig åttabarnsfamilj GRRROOOARRRR ut i bilen rallykörning, svänger vänster, ser stranden som... är... tom!
Tom...
Lugn...
Ro...
Fast först hetssmörjer jag in mig med solkräm och klottrar ner ett hetsinlägg till bloggen i skrivboken men nu ska jag sluta med det och börja vara
AAaaaahhhh.....
---------
Oh well... I efterhand är texter sällan lika bra som man upplevde dem då man skrev dem. Ett antal redigeringar gjordes. Såklart. (Inte bara de författaren anmärkt på förf.anm.) Men ändå. Ta med skrivboken Ozzy för fan. Nån gång kommer det nåt briljangkt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar