Jag tar en micropaus och funderar över en utopi

Jag kan inte låta bli att fundera lite över hur världen skulle se ut om alla - verkligen alla - fick exakt lika mycket pengar att leva på per månad.

Skulle det kunna finnas någon avundsjuka då? Ja, kanske... utseendemässigt. Den är tjock, den är smal, den är lång, den är kort, den (jag) har ett fantastiskt vackert mörkt lockigt hår visar det sig när den (jag) klipper sig (mig)... Hmmm... man skulle ju inte kunna skylla på någon orättvisa alls i hela världen. I alla fall inte ekonomisk sådan. Sen kanske man som hjärnkirurg kan bli sur för att kassabiträdet har samma lön som en själv trots att man spenderat fyrtifjårton år på högskolan. Men... om alla får samma summa pengar varje månad så har man ju inte satsat något för att få den där utbildningen. Då har man bara fått några slaviga år på högskolan och som tack fått ett fascinerande och spännande arbete. Hmmmm....

Om alla fick exakt lika mycket pengar, skulle någon utbilda sig till... låt oss dra till med ett välbetalt jobb... ingenjör då? Kanske de som verkligen är intresserade av ingenjöreri (se vad jag kan. Jag vet inte ens vad en ingenjör jör fast Jakopp är ingenjör alltså den gamle käpphästen som jag hoppar runt på med jämna mellanrum nä hur fan låter det nej vi är inte ihop har aldrig varit kommer aldrig att bli vi är varandras käpphästar bara och där tappade vi tråden igen och gjorde världens längsta parentes) skulle orka bli det. Men hur många är det egentligen?

Om alla fick exakt lika mycket pengar oavsett vad de sysselsatte sig med på dagarna, skulle någon jobba då? Hur många fria teatergrupper skulle det finnas? Hur många frilansande musiker/konstnärer/dansare/musikalartister/kulturarbetare/levnadskonstnärer/kreatörer skulle det finnas jämfört med hur många kassabiträden/sopåkare/kontorister/servitriser/vägarbetare/lastbilschaufförer?

Om alla fick exakt lika mycket pengar i hela världen, hur skulle då tredje världen se ut?

Ja. Ni kan ana det. Jag blir arbetslös om några dagar och vet inte hur jag ska försörja mig. Och jag är avundsjuk. På alla som har roliga, välbetalda jobb som gör att de har råd att åka på en massa dansläger och bo på hotell och äta mat på restaurang. Och när jag går till Konsum så har jag - faktiskt och helt ärligt - inte råd att köpa Faktum, och undrar om kanske Faktumförsäljaren just idag kanske är rikare än mig. Så då kan man ju inte låta bli att börja fundera i de här banorna.

Vem skulle sälja Faktum om alla i hela världen fick exakt lika mycket pengar?

Och... skulle vi, rent praktiskt, faktiskt kunna ha en sån värld?

---