torsdag, januari 29, 2009

Jag sätter den ena foten... framför den andra...

Idag togs två stora steg i processen "extreme Ozzy makeover".

1) Hon påbörjade sin sjukgymnastiska träning medelst styrkelyft och liknande.

2) Hon träffade sin nya terapeut för en första konsultation. Eller ja, mer träffas för att kolla om det känns bra, berätta lite om dig själv Ozzy så jag får en koll på vem du är osv.

Sjukgymnastiken var fantastiskt intressant. Mojjäng nr 1: Vrida ryggen-apparaten. Ozzy hade... noll muskler! Eller kanske... en. Liten. 3x10 vrida vrida 10 kg. Överlag helt crappy muskler faktiskt, men hyfsat bra kondis. Fick fräsa på rätt bra för att bli varm i kroppen. Men musklerna... håhåjaja. Tills vi kom till typ rumpa-baksida lår. Ligga på rygg, lyfta bäckenet mot taket ni vet. "Ja, så håller du i tio sekunder ungefär, tre upprepningar." Ok. Ööö... Ska det vara jobbigt? Jag får nog hålla 20 sekunder. Ja då blev det lite jobbigt. Vila. Igen. 20 sek. Vila. Igen. Vila. Igen. "Jag gjorde 4x20 istället för det kändes ju inget." Ojdå! Jaha du Ozzy, du har ganska mycket snedfördelning av muskelstyrka kan vi ju konstatera. Slut för idag tack för idag inte för mycket idag för då kan du inte gå imorrn. Nä ok.

Terapeuten. Var också intressant. Hon var inte alls 14 år gammal och nervös och osäker som jag trodde. Ung. Men förtroendeingivande. Och behaglig. Och... bara gött. Och vad vi pratade om tänker jag inte fläka ut här, men en sak var ganska intressant. Jag kom på vad bloggen betydde. För vi pratade om att Ozzy gärna håller saker för sig själv när hon tycker något är jobbigt, framförallt om kompisar är jobbiga eller om hon själv mår dåligt (sa hon och skrev i tredje person). Jag kan nog upplevas ganska sluten ibland. MEN... kom vi fram till... I bloggen är jag ju inte det alls! Bloggen blir på nåt sätt mitt sätt att ösa ur mig allt det där som jag knäpper ihop och håller käft om i vardagslivet.

Fast allt kan jag ju inte ösa ur mig här heller. Halva min vänskapskrets kikar ju in här med jämna mellanrum.

Men ändå. Det var intressant att konstatera att bloggen faktiskt fyller ett terapeutiskt syfte.

Så ni som vill göra psykoanalys, vassegoa och gräv i Ozzys förflutna! Allt finns i arkivet.

Nu ska jag sova lite och ignorera skolan. Man blir trött av stora steg.


1 kommentar:

Rim sa...

Hejja Ozzy!!!
You're number 1.
...plus 0.3 sekunder.

Fy fan vad bra ni var!
Fast Inga-Lill, alltså... henne ville man ju ge stryk efter pausen! Hehehe