Idag togs två stora steg i processen "extreme Ozzy makeover".
1) Hon påbörjade sin sjukgymnastiska träning medelst styrkelyft och liknande.
2) Hon träffade sin nya terapeut för en första konsultation. Eller ja, mer träffas för att kolla om det känns bra, berätta lite om dig själv Ozzy så jag får en koll på vem du är osv.
Sjukgymnastiken var fantastiskt intressant. Mojjäng nr 1: Vrida ryggen-apparaten. Ozzy hade... noll muskler! Eller kanske... en. Liten. 3x10 vrida vrida 10 kg. Överlag helt crappy muskler faktiskt, men hyfsat bra kondis. Fick fräsa på rätt bra för att bli varm i kroppen. Men musklerna... håhåjaja. Tills vi kom till typ rumpa-baksida lår. Ligga på rygg, lyfta bäckenet mot taket ni vet. "Ja, så håller du i tio sekunder ungefär, tre upprepningar." Ok. Ööö... Ska det vara jobbigt? Jag får nog hålla 20 sekunder. Ja då blev det lite jobbigt. Vila. Igen. 20 sek. Vila. Igen. Vila. Igen. "Jag gjorde 4x20 istället för det kändes ju inget." Ojdå! Jaha du Ozzy, du har ganska mycket snedfördelning av muskelstyrka kan vi ju konstatera. Slut för idag tack för idag inte för mycket idag för då kan du inte gå imorrn. Nä ok.
Terapeuten. Var också intressant. Hon var inte alls 14 år gammal och nervös och osäker som jag trodde. Ung. Men förtroendeingivande. Och behaglig. Och... bara gött. Och vad vi pratade om tänker jag inte fläka ut här, men en sak var ganska intressant. Jag kom på vad bloggen betydde. För vi pratade om att Ozzy gärna håller saker för sig själv när hon tycker något är jobbigt, framförallt om kompisar är jobbiga eller om hon själv mår dåligt (sa hon och skrev i tredje person). Jag kan nog upplevas ganska sluten ibland. MEN... kom vi fram till... I bloggen är jag ju inte det alls! Bloggen blir på nåt sätt mitt sätt att ösa ur mig allt det där som jag knäpper ihop och håller käft om i vardagslivet.
Fast allt kan jag ju inte ösa ur mig här heller. Halva min vänskapskrets kikar ju in här med jämna mellanrum.
Men ändå. Det var intressant att konstatera att bloggen faktiskt fyller ett terapeutiskt syfte.
Så ni som vill göra psykoanalys, vassegoa och gräv i Ozzys förflutna! Allt finns i arkivet.
Nu ska jag sova lite och ignorera skolan. Man blir trött av stora steg.
torsdag, januari 29, 2009
tisdag, januari 27, 2009
Svett för folk samman?
Att dansa lindy hop är ju så förbannat kul, som återkommande läsare av denna blogg nu känna till att Ozzy tycker. Dock finns det såklart fläckar på solen, och här kommer en liten fläck. Först måste jag dock bara poängtera att FY HELVETE VAD KUL DET VAR ATT DANSA IKVÄLL OCH JAG BLEV SÅ GLAAAD FÖR J'S KOMPLIMANG ATT JAG DANSAR BRA HURRA!
Dans är en fysisk ansträngning. Fysisk ansträngning = svett. Mycket dans = mycket svett. Själv löser jag detta genom att med täta mellanrum springa ut på muggen och dutta papper i fejset. Andra löser det genom att ha en handduk liggande och torka torka. Tredja löser det genom att ha tröjor i antisvettmaterial. Detta rekommenderas icke! Tröjan stöter bort svetten. Var tror du den hamnar? Utanpå tröjan! Vad finns utanpå tröjan? Din danspartner!
Ibland lägger man armen mot en svettavstötande tröja och vips är hela armen plaskvåt. Najsss....
Idag var jag dock med om ultimate svettutbyte. Fick en jäla rolig dans med en snubbe. Skitkul! Skuttar! Dippar! Dipparna innebär dock att Ozzy hamnar under danspartnern. Och plötsligt... plisk! Droppar det svett på hennes arm! Iiiiii men två takter senare är det bortglömt. Tills hon får dansa med M som lägger hennes hand på axeln så hon ska glida med handen nerför hans... plaskvåta... arm. Iiiii! Näven full av svett! Fast två takter senare är det bortglömt och avsmetat på M:s hand. Tills hon får dansa med kille med svettavstötande tröja. Plaskvåta armen. Men skit samma. Vi är kompisar, och kompisar kan man byta svett med utan probs. Tills... plisk... han droppar en liten droppe på Ozzys hand. Men det är också bortglömt två takter senare.
Fast sen går Ozzy och tvättar sig lite.
Men, kära förare, det är ok med lite svett. Ändå. Jag skvätter nog också ibland. Speciellt idag när jag dansade tills ansiktet antog en lila ton. Miss pruneface.
Dans är en fysisk ansträngning. Fysisk ansträngning = svett. Mycket dans = mycket svett. Själv löser jag detta genom att med täta mellanrum springa ut på muggen och dutta papper i fejset. Andra löser det genom att ha en handduk liggande och torka torka. Tredja löser det genom att ha tröjor i antisvettmaterial. Detta rekommenderas icke! Tröjan stöter bort svetten. Var tror du den hamnar? Utanpå tröjan! Vad finns utanpå tröjan? Din danspartner!
Ibland lägger man armen mot en svettavstötande tröja och vips är hela armen plaskvåt. Najsss....
Idag var jag dock med om ultimate svettutbyte. Fick en jäla rolig dans med en snubbe. Skitkul! Skuttar! Dippar! Dipparna innebär dock att Ozzy hamnar under danspartnern. Och plötsligt... plisk! Droppar det svett på hennes arm! Iiiiii men två takter senare är det bortglömt. Tills hon får dansa med M som lägger hennes hand på axeln så hon ska glida med handen nerför hans... plaskvåta... arm. Iiiii! Näven full av svett! Fast två takter senare är det bortglömt och avsmetat på M:s hand. Tills hon får dansa med kille med svettavstötande tröja. Plaskvåta armen. Men skit samma. Vi är kompisar, och kompisar kan man byta svett med utan probs. Tills... plisk... han droppar en liten droppe på Ozzys hand. Men det är också bortglömt två takter senare.
Fast sen går Ozzy och tvättar sig lite.
Men, kära förare, det är ok med lite svett. Ändå. Jag skvätter nog också ibland. Speciellt idag när jag dansade tills ansiktet antog en lila ton. Miss pruneface.
måndag, januari 26, 2009
Make me over
NÄÄÄÄÄÄÄJ nu var det alldeles för länge sen jag bloggade.
Hurra, vulkan.se har gett mig upprättelse och ger mig pengarna tillbaka för de feltryckta böckerna PLUS lika många nya korrekta GRATIS! Har redan fått pengarna, väntar på buckerna. Och väntar på svar huruvida ni som beställt via vulkan.se ska få nya versioner och hur. Men... det finns viss risk för att de har krupit in i kokongen igen. Har inte hört något på en vecka.
I övrigt så pysslar Ozzy just nu med extreme Ozzy make over. Denna make over består av fyra delar.
1) Akupunktur för att lindra tinnitus och migrän. (Ryggakupunktur är kört, läs förra inlägget om hur jag reagerar på det.)
2) Sjukgympa, börjar på tossda. Å plocka äpplennnn å plocka kulorrrr.
3) Viktminskning. Har tappat 7,5 (!) kilo sen i höstas. Hejja hejja. Hoppas lyckas hålla sockerråttan stången för resten av min liv nu och få ordning på skiten.
4) (Den kanske största revolutionen) Ozzy ska börja i terapiiiii (fiiint södermalms-iiii). Har länge varit jätteanti Ozzyterapi, mest för att jag har tyckt att jag kan sälv och att jag faktiskt mår ganska bra. Men nu mår jag så bra så jag tänkte att det är dags att börja rota i det inre så man mår lite dåligt igen. Skojabara! Jo, jag mår asbra. Men jag är koko också. Tänkte jobba bort det där kokkiga. Typ att jag håller käft och gömmer mig hemma när jag mår dåligt, typ att jag byter skepnad när jag närmar mig finkillar som jag vill ha, typ att jag ibland inte fattar nånting av livet. Ni vet vilsna kantarellen i lingonskogen som med jämna mellanrum nämnts här i bloggen. Den kantarellen ska nu växa upp och bli en... Karl Johansopp?
Fasen vad spännande det ska bli. Pratade med min kära kära vän Robert om detta idag. Han tror att det kommer handla jättemycket om min mamma. För det gör alltid terapi. Handlar om mamman. Jahaja. Hoppas inte jag blir arg på henne eller nåt, för det är jag inte. Snarare imponerad över att hon lyckats fostra två hyfsade barn (ett hyfsat hyfsat (jag) och ett jättehyfsat (brollan) ) trots att hennes stora kärlek i livet, vår pappa, dog när jag var spädgris. Men det är klart, jag har nog ärvt mycket "jag kan sälv" av henne. Och det där "jag kan sälvet" ställer ju till det med jämna mellanrum. Täta. Mellanrum.
Och nu måste kan sälv springa och möta hon snokaren som snokar här som hon ska få åka bil med till veckans höjdpunkt: MÅNDAGSDANS WEHUUUEEE
Hurra, vulkan.se har gett mig upprättelse och ger mig pengarna tillbaka för de feltryckta böckerna PLUS lika många nya korrekta GRATIS! Har redan fått pengarna, väntar på buckerna. Och väntar på svar huruvida ni som beställt via vulkan.se ska få nya versioner och hur. Men... det finns viss risk för att de har krupit in i kokongen igen. Har inte hört något på en vecka.
I övrigt så pysslar Ozzy just nu med extreme Ozzy make over. Denna make over består av fyra delar.
1) Akupunktur för att lindra tinnitus och migrän. (Ryggakupunktur är kört, läs förra inlägget om hur jag reagerar på det.)
2) Sjukgympa, börjar på tossda. Å plocka äpplennnn å plocka kulorrrr.
3) Viktminskning. Har tappat 7,5 (!) kilo sen i höstas. Hejja hejja. Hoppas lyckas hålla sockerråttan stången för resten av min liv nu och få ordning på skiten.
4) (Den kanske största revolutionen) Ozzy ska börja i terapiiiii (fiiint södermalms-iiii). Har länge varit jätteanti Ozzyterapi, mest för att jag har tyckt att jag kan sälv och att jag faktiskt mår ganska bra. Men nu mår jag så bra så jag tänkte att det är dags att börja rota i det inre så man mår lite dåligt igen. Skojabara! Jo, jag mår asbra. Men jag är koko också. Tänkte jobba bort det där kokkiga. Typ att jag håller käft och gömmer mig hemma när jag mår dåligt, typ att jag byter skepnad när jag närmar mig finkillar som jag vill ha, typ att jag ibland inte fattar nånting av livet. Ni vet vilsna kantarellen i lingonskogen som med jämna mellanrum nämnts här i bloggen. Den kantarellen ska nu växa upp och bli en... Karl Johansopp?
Fasen vad spännande det ska bli. Pratade med min kära kära vän Robert om detta idag. Han tror att det kommer handla jättemycket om min mamma. För det gör alltid terapi. Handlar om mamman. Jahaja. Hoppas inte jag blir arg på henne eller nåt, för det är jag inte. Snarare imponerad över att hon lyckats fostra två hyfsade barn (ett hyfsat hyfsat (jag) och ett jättehyfsat (brollan) ) trots att hennes stora kärlek i livet, vår pappa, dog när jag var spädgris. Men det är klart, jag har nog ärvt mycket "jag kan sälv" av henne. Och det där "jag kan sälvet" ställer ju till det med jämna mellanrum. Täta. Mellanrum.
Och nu måste kan sälv springa och möta hon snokaren som snokar här som hon ska få åka bil med till veckans höjdpunkt: MÅNDAGSDANS WEHUUUEEE
lördag, januari 17, 2009
Akupunkturen is in da haus
Ok. Nu blir det inte blood, men gore.
Var på akupunktur i torsdags. Alltså, jag tror inte det finns någon i hela världen som reagerar starkare på akupunktur än jag!
Varsågod och lägg dig här på britsen, ni vet såndär massagebänk med hål för ansiktet. Sjukgymnasten lägger lite papper över hålet och river upp en luftöppning. Varsågod och ligg. Japp. Hyfsat bekvämt. Så, nu ska vi sätta i nålarna. Nål 1, längst upp i nacken. Ajjeeeee men det går ok. Andra sidan. Nålar i axlarna. Aaajjjjjjjjjjjjjjjjjjjj. Nålar i tummarna. AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAHAHAHAHAHAAAAAAAAAAAAAAAAJJJJJJJJJJJJJJ!!!!!!!! Pust flås pust flås flämt näsan börjar rinna lite. Ja nu börjar du svettas också, säger sjukgymnasten och sätter en nål precis över där diskbråcket är.
Jag tror fan jag går av på mitten. AAAAAAAAAAAAAAAAHAHAHAHAHAHAAAAAAAAAAAAAAAAAAAHAHAaaaaaaaaaaajjjjjjjjjjjääää nu börjar jag gråta också säger jag, och tårarna börjar spruta. Inte av smärta, den kan jag väl hantera. Men av någon outgrundlig anledning. Var likadant förra gången. Grät som en gris hela tiden jag låg med nålar. Inte för att det gjorde ont. Jag bara... grät. Och det gör jag nu också. Nålar vid hälsenorna. Nu har jag liksom glömt allt vad realism heter, för det gör så jävla jävla ont. Så, nu är jag klar, ligg såhär nu i 30 min. Japp. Snor. Snörvlar. Snor. Snörvlar. Snor. Bom stopp, går inte att snörvla. Tårarna sprutar. Svetten sprutar. Snoret flödar. Plötsligt känner jag att det hänger en snordroppe på näsan. Nääjjjj... bara den inte trillar av så det blir en pöl på golvet! Försöker snörvla. Går inte. Ligger så en bra stund. Till slut lyckas jag kika genom skyddspappret
och ser
en lååååååååååång klar snortsträng. Ser dock inte slutet på den för pappret är ivägen. Oh nooooo... pinsamt! Tänk om det blir en hel sjö av snor på golvet! Och vad fan ska jag göra, jag kan inte röra mig för jag har kroppen full av nålar. Så jag ligger där och filosoferar över hur stor snorpöl jag egentligen ska lyckas skapa, när sjukgymnasten kommer in och frågar hur det går.
"De hr hnt n snor-olycka" lyckas mina av bänken sammanpressade läppar klämma fram. "Ojdå, du ska få papper här så du kan snyta dig." "Mn... nålrna?" "Det är inget farligt, det enda som händer är att du stimulerar nålarna när du rör dig." Får en stor tuss med papper och lyckas föra högerhanden till näsan. Oh my god. Hela näsan är överfull av snor och jag klämmer åt med handen. AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJ nålen nålen nålen å fy faaaaaan vad ont! Men jag måste snyta mig igen. Och igen. Nålen nålen byter hand, försöker snyta med vänster hand, aka sepehanden. Snor snor snor aaj ajjjj nålen där med å fy fan fy fan fy fan
Så där ligger jag i 20 minuter. Med jämna mellanrum inser jag att nu måste jag dutta pappret mot snoken för att undvika ny sträng. Duttar, and the pain is så extrem. Till slut kommer sjukgymnasten och drar ut nålarna, jag kan inte röra mig, men efter många om och men lyckas jag tippa mig upp, grabba en ny pappersladdning och snyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyter och snyyyyyyyyyyyyyyyyter och snyyyyyyyyyyyyyyter och på andra sidan skynket håller hon på att sätta nålar på en annan kvinna och de skrattar ihjäl sig åt mig. Och jag måste måste kissa, trots att jag kissat 30 min tidigare. Svajar som en svajmast, yr som fan, ut i korridoren och raglar bort till toaletten. Kissar, och lyckas på något sätt torka mig, trots att händerna värker nåt infernaliskt fortfarande efter nålarna. (Det gjorde de i ett dygn.) Stapplar tillbaka, ligger på värme i tjugo minuter och sen kissar jag en liter igen. Svajar därifrån och är helt golvad resten av dagen.
Förutom på natten. Då kan jag såklart inte sova en blund, klarvaken blandat med bi
sarra drömmar.
På fredagen sätter den fantastiske Bo Lohmander på Torggatans läkarmottagning en ny spruta i höften och det känns ingenting. Han är fanimig helare eller nåt den mannen. Helt otrolig. Stapplar till fiket där jag och Fia stämt fikaträff. Äter. Fikar. Pratar. Däckar. Så trött så jag knapp kan röra mig. Och ska på fest på kvällen. Går inte, jag orkar ju fan knappt röra mig.
Stapplar till vagnen, stapplar hem och däckar resten av natten.
Och idag är jag tokpigg.
Det är bisarrt med akupunktur.
Var på akupunktur i torsdags. Alltså, jag tror inte det finns någon i hela världen som reagerar starkare på akupunktur än jag!
Varsågod och lägg dig här på britsen, ni vet såndär massagebänk med hål för ansiktet. Sjukgymnasten lägger lite papper över hålet och river upp en luftöppning. Varsågod och ligg. Japp. Hyfsat bekvämt. Så, nu ska vi sätta i nålarna. Nål 1, längst upp i nacken. Ajjeeeee men det går ok. Andra sidan. Nålar i axlarna. Aaajjjjjjjjjjjjjjjjjjjj. Nålar i tummarna. AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAHAHAHAHAHAAAAAAAAAAAAAAAAJJJJJJJJJJJJJJ!!!!!!!! Pust flås pust flås flämt näsan börjar rinna lite. Ja nu börjar du svettas också, säger sjukgymnasten och sätter en nål precis över där diskbråcket är.
Jag tror fan jag går av på mitten. AAAAAAAAAAAAAAAAHAHAHAHAHAHAAAAAAAAAAAAAAAAAAAHAHAaaaaaaaaaaajjjjjjjjjjjääää nu börjar jag gråta också säger jag, och tårarna börjar spruta. Inte av smärta, den kan jag väl hantera. Men av någon outgrundlig anledning. Var likadant förra gången. Grät som en gris hela tiden jag låg med nålar. Inte för att det gjorde ont. Jag bara... grät. Och det gör jag nu också. Nålar vid hälsenorna. Nu har jag liksom glömt allt vad realism heter, för det gör så jävla jävla ont. Så, nu är jag klar, ligg såhär nu i 30 min. Japp. Snor. Snörvlar. Snor. Snörvlar. Snor. Bom stopp, går inte att snörvla. Tårarna sprutar. Svetten sprutar. Snoret flödar. Plötsligt känner jag att det hänger en snordroppe på näsan. Nääjjjj... bara den inte trillar av så det blir en pöl på golvet! Försöker snörvla. Går inte. Ligger så en bra stund. Till slut lyckas jag kika genom skyddspappret
och ser
en lååååååååååång klar snortsträng. Ser dock inte slutet på den för pappret är ivägen. Oh nooooo... pinsamt! Tänk om det blir en hel sjö av snor på golvet! Och vad fan ska jag göra, jag kan inte röra mig för jag har kroppen full av nålar. Så jag ligger där och filosoferar över hur stor snorpöl jag egentligen ska lyckas skapa, när sjukgymnasten kommer in och frågar hur det går.
"De hr hnt n snor-olycka" lyckas mina av bänken sammanpressade läppar klämma fram. "Ojdå, du ska få papper här så du kan snyta dig." "Mn... nålrna?" "Det är inget farligt, det enda som händer är att du stimulerar nålarna när du rör dig." Får en stor tuss med papper och lyckas föra högerhanden till näsan. Oh my god. Hela näsan är överfull av snor och jag klämmer åt med handen. AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJ nålen nålen nålen å fy faaaaaan vad ont! Men jag måste snyta mig igen. Och igen. Nålen nålen byter hand, försöker snyta med vänster hand, aka sepehanden. Snor snor snor aaj ajjjj nålen där med å fy fan fy fan fy fan
Så där ligger jag i 20 minuter. Med jämna mellanrum inser jag att nu måste jag dutta pappret mot snoken för att undvika ny sträng. Duttar, and the pain is så extrem. Till slut kommer sjukgymnasten och drar ut nålarna, jag kan inte röra mig, men efter många om och men lyckas jag tippa mig upp, grabba en ny pappersladdning och snyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyter och snyyyyyyyyyyyyyyyyter och snyyyyyyyyyyyyyyter och på andra sidan skynket håller hon på att sätta nålar på en annan kvinna och de skrattar ihjäl sig åt mig. Och jag måste måste kissa, trots att jag kissat 30 min tidigare. Svajar som en svajmast, yr som fan, ut i korridoren och raglar bort till toaletten. Kissar, och lyckas på något sätt torka mig, trots att händerna värker nåt infernaliskt fortfarande efter nålarna. (Det gjorde de i ett dygn.) Stapplar tillbaka, ligger på värme i tjugo minuter och sen kissar jag en liter igen. Svajar därifrån och är helt golvad resten av dagen.
Förutom på natten. Då kan jag såklart inte sova en blund, klarvaken blandat med bi
sarra drömmar.
På fredagen sätter den fantastiske Bo Lohmander på Torggatans läkarmottagning en ny spruta i höften och det känns ingenting. Han är fanimig helare eller nåt den mannen. Helt otrolig. Stapplar till fiket där jag och Fia stämt fikaträff. Äter. Fikar. Pratar. Däckar. Så trött så jag knapp kan röra mig. Och ska på fest på kvällen. Går inte, jag orkar ju fan knappt röra mig.
Stapplar till vagnen, stapplar hem och däckar resten av natten.
Och idag är jag tokpigg.
Det är bisarrt med akupunktur.
måndag, januari 12, 2009
Lunch-tv
Och vid lunchtid slog jag på tv:n igen. Oprah igen. Pratar om bland annat en 21 kg stor tumör som man plockat ut ur en kvinna. Och visar bild på den.
Oprah lobbar för viktminskning?
Oprah lobbar för viktminskning?
Frukost-tv
Ja, jag har vänt på dygnet och inte vänt tillbaka. Men det måste man inte heller när man är singel och student. Fan va göööööööööött! Så frukostarna blir nuförtin nån gång mellan tio och halv ett. Idag: tio över elva. Hurra, frukost-tv!
Öööö... Just det, korkade tävlingsprogram på de flesta kanalerna. Utom... fyran som visar ett program om kvinnor som svettas extremt mycket. Eller... Oprah som pratar om sexuella övergrepp mot barn.
Smaklig måltid.
Uppdatering: Brollan löste problemet!
Öööö... Just det, korkade tävlingsprogram på de flesta kanalerna. Utom... fyran som visar ett program om kvinnor som svettas extremt mycket. Eller... Oprah som pratar om sexuella övergrepp mot barn.
Smaklig måltid.
Uppdatering: Brollan löste problemet!
lördag, januari 10, 2009
Nä, skärp er nu och lev i nutiden fôlk!
Näää nu är det dags för lite politisk propaganda i bloggen.
Kan någon förklara för mig varför inte homosexuella får kalla sitt partnerskap för äktenskap? GP (som man ejenklien ska bojkotta) rapporterar om ett nytt förslag att ordet "äktenskap" ska bytas ut i vigselakten. Istället ska man säga "ni är nu äkta makar". Detta för att homosexuella ska kunna vigas i kyrkan.
MEN HALLÅÅÅ! VARFÖR FÅR INTE GAYFOLK INGÅ ÄKTENSKAP????? Jag förstår inte! Det måste ju finnas någon anledning? Eller varför är det sånt tjöt om detta?
Jag förstår verkligen verkligen verkligen verkligen verkligen inte varför inte homosexuella får ingå äktenskap. I kyrkan. Kom till mig alla alla alla sa Jesus och tog emot skökan. Som jag tänker handlar kristendomen om kärlek. Men ändå vill många kristna att folk som älskar ska förneka det. Jag förståååååår inteeeeeee.
Kan någon förklara för mig varför inte homosexuella får kalla sitt partnerskap för äktenskap? GP (som man ejenklien ska bojkotta) rapporterar om ett nytt förslag att ordet "äktenskap" ska bytas ut i vigselakten. Istället ska man säga "ni är nu äkta makar". Detta för att homosexuella ska kunna vigas i kyrkan.
MEN HALLÅÅÅ! VARFÖR FÅR INTE GAYFOLK INGÅ ÄKTENSKAP????? Jag förstår inte! Det måste ju finnas någon anledning? Eller varför är det sånt tjöt om detta?
Jag förstår verkligen verkligen verkligen verkligen verkligen inte varför inte homosexuella får ingå äktenskap. I kyrkan. Kom till mig alla alla alla sa Jesus och tog emot skökan. Som jag tänker handlar kristendomen om kärlek. Men ändå vill många kristna att folk som älskar ska förneka det. Jag förståååååår inteeeeeee.
onsdag, januari 07, 2009
Äntligen ledig!
Nu har jag lämnat in helvetesuppsatsen. Puh.
Ledig! Aningen skumt att bli ledig precis när julen är slut.
Tänkte fira ledigheten med att
tvätta all tvätt
städa bort resterna av nyårsfesten
baka några kakor
laga mat
diska
färga håret
på en och samma dag. Hej tidsoptimist.
Ledig! Aningen skumt att bli ledig precis när julen är slut.
Tänkte fira ledigheten med att
tvätta all tvätt
städa bort resterna av nyårsfesten
baka några kakor
laga mat
diska
färga håret
på en och samma dag. Hej tidsoptimist.
lördag, januari 03, 2009
alla dessa beslut
Ska man göra sig fin och åka till ett ställe som man inte tycker så mycket om och träffa vänner som man tycker om och komma dit 1,5 timme efter de andra eller ska man stanna hemma och mögla?
För: Det kan bli skoj. Jag kommer inte sitta hemma och dö av tristess.
Mot: Jobbigt att göra sig i ordning, och när jag väl kommer dit är risken stor att jag bara känner mig tjock och gammal och därför inte har så skoj.
Och kontentan lär väl bli att jag fastnar i soffan för att jag inte ens orkar ta beslutet om jag ska åka dit eller inte.
Höjden av slapphet.
För: Det kan bli skoj. Jag kommer inte sitta hemma och dö av tristess.
Mot: Jobbigt att göra sig i ordning, och när jag väl kommer dit är risken stor att jag bara känner mig tjock och gammal och därför inte har så skoj.
Och kontentan lär väl bli att jag fastnar i soffan för att jag inte ens orkar ta beslutet om jag ska åka dit eller inte.
Höjden av slapphet.
fredag, januari 02, 2009
Helt galet
Vid frukostbordet klämmer mamma ur sig
"uppe under golvet på vinden finns en massa gamla tidningar".
WHAT??!! Är det damtidningar? Vet inte, vi går upp och tittar. Tittar. Ja. Damtidningar. Gamla damtidningar är en av Ozzys faiblesser. I löööv it, och på loppisar är dessa tidningar rena rama guldgruvan. Men att hitta hemma... hjääälp! Men... hur ska vi komma åt dem? Vi ser dem genom den tunna springan i luckan upp till vinden.
Mamma provar med stekpincetten. Går inte.
Mamma bygger en petmoj medelst lång list och två spikar.
Det går! Hon rotar fram 17 stycken "Hela världen" från 1957 och Ozzy jublar. Jubel och fröjd! Och det bästa av allt... Det finns kanske... tvåhundra tidningar till som vi inte kommer åt. Hoppas det blir renoveringsdags snart. My god. Guldgruva! Och helt galet!
Medans jag sitter och bläddrar i tidningarna ringer M och berättar att hennes biologiska far nu sett bilder på henne, blivit stensäker på att hon är hans barn (det syns) och sagt att han vill ringa henne och förklara och prata. Hjääääääääääääälp! Helt galet.
Sen lagar vi helt galen mat. Struts och himmelsk sås på vispgrädde och likör och äter så vi sprängs. God sista fettodag, imorgon börjar det vanliga livet igen.
"uppe under golvet på vinden finns en massa gamla tidningar".
WHAT??!! Är det damtidningar? Vet inte, vi går upp och tittar. Tittar. Ja. Damtidningar. Gamla damtidningar är en av Ozzys faiblesser. I löööv it, och på loppisar är dessa tidningar rena rama guldgruvan. Men att hitta hemma... hjääälp! Men... hur ska vi komma åt dem? Vi ser dem genom den tunna springan i luckan upp till vinden.
Mamma provar med stekpincetten. Går inte.
Mamma bygger en petmoj medelst lång list och två spikar.
Det går! Hon rotar fram 17 stycken "Hela världen" från 1957 och Ozzy jublar. Jubel och fröjd! Och det bästa av allt... Det finns kanske... tvåhundra tidningar till som vi inte kommer åt. Hoppas det blir renoveringsdags snart. My god. Guldgruva! Och helt galet!
Medans jag sitter och bläddrar i tidningarna ringer M och berättar att hennes biologiska far nu sett bilder på henne, blivit stensäker på att hon är hans barn (det syns) och sagt att han vill ringa henne och förklara och prata. Hjääääääääääääälp! Helt galet.
Sen lagar vi helt galen mat. Struts och himmelsk sås på vispgrädde och likör och äter så vi sprängs. God sista fettodag, imorgon börjar det vanliga livet igen.
torsdag, januari 01, 2009
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
