Jag har sketamycket migrän. En stoooor grågrönblå fläck i vänstra ögats synfält. Tittade på Josefin på repet och insåg att hon typ var svartvit i halva fejjan. För att jag hade ett grågrönblått synfält. I vänsterögat.
Det ser helt sajko ut och är sjukt störande.
Det är dumt med sjukdomar som inte syns för då tycker ingen synd om en. Fast improgruppen tyckte jättesynd om mig idag trots att det inte syntes att jag hade majgrejn from hell. Jag får ju inte den dära kräkas-megahuvudvärk-migränen som min käre bror som jag för övrigt fick vykort från idag som jag blev jätteglad över får. Men det är jäkligt störande att inte riktigt kunna se vad jag skriver. Tur att man har perfekt fingersättning och kan skriva utan att titta på vare sig tangenter eller text. *stajlish*
Nu kommer då kvällens i-landsproblem. Eftersom jag har en sjukt störig gråblågrön grunka i ena ögat så är det jobbigt att sitta vid datorn. Och jobbigt att titta på tv. Och... jobbigt att göra allt som innebär tittning. Det vill säga allt. Det bästa man kan göra är att sätta sig och blunda. Men fan va tråkigt. Lyssna på musik samtidigt? Aj, nej, Ozzymigrän sätter sig även på öronen och gör dem känsliga. Det gör för övrigt ont i örat för vartenda tangentknäppetiknäpp.
Så jag får nog sluta knäppetiknäppa nu. Men vad ska jag göra istället?
tisdag, november 27, 2007
måndag, november 26, 2007
Men hallå, varför klickar du hit, jag har ju lagt ner!
För att vara en nedlagd blogg så måste jag säga att den här bloggen är särdeles aktiv. Jag har typ... 70 unika läsare per dag trots att jag inte skriver ett jota. Jag undrar vad de läser? Samma sak om och om igen?
Fast regler är till för att brytas, så nu bloggar jag trots att jag inte ska. Utan bloggen har jag plötsligt fått en massa tid över, som jag numera tillbringar med att spela idiotspel på king.com. Menlöst. Funderade på att starta ett nytt lyckoprojekt (lyckoprojekt = saker som gör en glad, exempelvis lindy hop eller improvisationsteater som jag ju pysslar med minst tre dagar i veckan och som gör mig apglad. tidigare fyllde även bloggen detta behov, men icke på senare tid.) vilket skulle vara skriva en bok. Äh. Orkar inte.
Jag är förresten på radio ikväll igen. Kl sju på P1. Radioteatern - samtid - pjäsen Lollo Larsson. Ozzy gör världens bästa rökfejkningar. Det är ungefär det jag gör bra. Och springer iväg och mår illa gör jag rätt bra också.
Jag tror jag har kommit på varför jag tröttnade på bloggandet. För att jag inte ville skriva såna här menlösa inlägg längre. I början - när ingen förutom syrrans granne (bloggen alltså, har ingen syrra) visste om att den fanns - så skrev jag vilket jäkla bajs som helst. Sen insåg jag att det fanns bra bloggar, och då ville jag vara lika bra, för att jag kan. För jag skriver fan bra när jag anstränger mig. Men så började jag få asmånga läsare, som själva skriver skitbra bloggar dessutom, och då ville jag inte ordbajsa menlösa inlägg längre. Det skulle vara skitbra. Och då blev det...
Trist.
Bäst är nog så länge man fortfarande inte kan och vågar lajja loss, vad än det gäller. Funderade häromdagen på över hur det kommer bli när jag kan asmycket lindy hop och är en av de erfarna gamla rävarna i klubben. Då kommer jag ju inte kunna utvecklas så särskilt mycket mer, och kicken av att faktiskt ha satt en tur som man egentligen inte kan kommer försvinna.
Trist.
Det är kul att vara nyburgare.
Fast regler är till för att brytas, så nu bloggar jag trots att jag inte ska. Utan bloggen har jag plötsligt fått en massa tid över, som jag numera tillbringar med att spela idiotspel på king.com. Menlöst. Funderade på att starta ett nytt lyckoprojekt (lyckoprojekt = saker som gör en glad, exempelvis lindy hop eller improvisationsteater som jag ju pysslar med minst tre dagar i veckan och som gör mig apglad. tidigare fyllde även bloggen detta behov, men icke på senare tid.) vilket skulle vara skriva en bok. Äh. Orkar inte.
Jag är förresten på radio ikväll igen. Kl sju på P1. Radioteatern - samtid - pjäsen Lollo Larsson. Ozzy gör världens bästa rökfejkningar. Det är ungefär det jag gör bra. Och springer iväg och mår illa gör jag rätt bra också.
Jag tror jag har kommit på varför jag tröttnade på bloggandet. För att jag inte ville skriva såna här menlösa inlägg längre. I början - när ingen förutom syrrans granne (bloggen alltså, har ingen syrra) visste om att den fanns - så skrev jag vilket jäkla bajs som helst. Sen insåg jag att det fanns bra bloggar, och då ville jag vara lika bra, för att jag kan. För jag skriver fan bra när jag anstränger mig. Men så började jag få asmånga läsare, som själva skriver skitbra bloggar dessutom, och då ville jag inte ordbajsa menlösa inlägg längre. Det skulle vara skitbra. Och då blev det...
Trist.
Bäst är nog så länge man fortfarande inte kan och vågar lajja loss, vad än det gäller. Funderade häromdagen på över hur det kommer bli när jag kan asmycket lindy hop och är en av de erfarna gamla rävarna i klubben. Då kommer jag ju inte kunna utvecklas så särskilt mycket mer, och kicken av att faktiskt ha satt en tur som man egentligen inte kan kommer försvinna.
Trist.
Det är kul att vara nyburgare.
lördag, november 24, 2007
söndag, november 18, 2007
Bloggharakiri
Som ni märker så flämtar den här bloggen sina sista flämtande andetag i livet.
Jag har tröttnat fett på bloggandet. Tröttnat på att skriva, tröttnat på att läsa. Kanske kommer lusten tillbaks igen, men inte just nu. Fan, jag är till och med oinspirerad för att skriva det här.
Tack alla fina människor för era kommentarer, tack alla fina bloggare för era fina blogginlägg som jag fått njuta av. Kanske kikar jag in igen, troligen gör jag det nån gång emellanåt.
Ha det så fint allihopa, och vill ni mig nåt så får ni leta upp mig i verkliga livet.
Pussåkram! // Ozzy
Jag har tröttnat fett på bloggandet. Tröttnat på att skriva, tröttnat på att läsa. Kanske kommer lusten tillbaks igen, men inte just nu. Fan, jag är till och med oinspirerad för att skriva det här.
Tack alla fina människor för era kommentarer, tack alla fina bloggare för era fina blogginlägg som jag fått njuta av. Kanske kikar jag in igen, troligen gör jag det nån gång emellanåt.
Ha det så fint allihopa, och vill ni mig nåt så får ni leta upp mig i verkliga livet.
Pussåkram! // Ozzy
söndag, november 11, 2007
Tänkte egentligen stanna hemma. Och när jag kom dit tänkte jag vända i dörren. Men... stannar och tar en kopp kaffe och så...
Dä ä ju så enkelt iblann. Dansa lindy hop så blir du en lycklig människa igen. Herregudihimmelenshöjder va rolit.
Idag fick jag till exempel dansa med en helt galet duktig expert från Tolouse. Jag fatta noll och skutta mest runt och flabba och sa sorry! sorry! sorry! och han sa sorry! sorry! sorry! men vad gör väl det? Så rolit så rolit så rolit.
Och hurra för okonventionella människor. Den franske experten från Tolouse dansade med killar. Annars är det mest tjejer som dansar med tjejer för att alla killar är upptagna. Roligt med killdans! Den franske experten från Tolouse blev dessutom lite sårad när vi inte sa hejdå när vi gick, så han sprang efter oss och kindpussade à la frankrike och försökte tjöta med mig på morgondagens kurs. Kan inte tyvärr. Men ändå. Så okonventionellt att kindpussa nån man bara tagit en dans och tjötat lite med. (Fick öva franskan också. Oh jäh. Det gick ju halvbra.) Hurra för det!
Och hurra för att dansa med spexiga improkursdeltagaren som råkar vara med i dansklubben. Roligt roligt roligt. Och trevliga människor. Ska försöka hålla kvar den här känslan i kroppen ett tag nu så man kommer ur den här segdegen som rulat i Ozzykroppen senaste tiden.
Idag fick jag till exempel dansa med en helt galet duktig expert från Tolouse. Jag fatta noll och skutta mest runt och flabba och sa sorry! sorry! sorry! och han sa sorry! sorry! sorry! men vad gör väl det? Så rolit så rolit så rolit.
Och hurra för okonventionella människor. Den franske experten från Tolouse dansade med killar. Annars är det mest tjejer som dansar med tjejer för att alla killar är upptagna. Roligt med killdans! Den franske experten från Tolouse blev dessutom lite sårad när vi inte sa hejdå när vi gick, så han sprang efter oss och kindpussade à la frankrike och försökte tjöta med mig på morgondagens kurs. Kan inte tyvärr. Men ändå. Så okonventionellt att kindpussa nån man bara tagit en dans och tjötat lite med. (Fick öva franskan också. Oh jäh. Det gick ju halvbra.) Hurra för det!
Och hurra för att dansa med spexiga improkursdeltagaren som råkar vara med i dansklubben. Roligt roligt roligt. Och trevliga människor. Ska försöka hålla kvar den här känslan i kroppen ett tag nu så man kommer ur den här segdegen som rulat i Ozzykroppen senaste tiden.
fredag, november 09, 2007
Ozzy - en materiellt perfekt idiot
Ännu ett intyg på mina materiella prestationer. Förra kursen öppnade jag inte böckerna på tre veckor för att sedan plugga en vecka. Inte plugga järnet. Mycket. Men inte järnet. Har ju trots allt tre veckors strundade studier att hämta igen på en vecka.
Och smäcker in ett betyg på 0,5p från vg. Iofs smått irriterande att vara ett halvt poäng från vg när jag fick vg på förra. Men... å andra sidan trodde jag att jag skulle kugga denna tentan så... Tjiho för mina materiella kunskaper och talanger.
Buhu för resten. Just nu är jag i princip bara nöjd med att jag trivs med att göra saker själv. Går på dansen själv. Funderar på att gå på bio själv. Sitta hemma själv en kväll is da shit. Blivit erbjuden att gå på popklubb med Tant Johanna och Mr M imorrn, men vet inte om jag fixar social samvaro. Känner mig så osynlig när jag går ut.
Och smäcker in ett betyg på 0,5p från vg. Iofs smått irriterande att vara ett halvt poäng från vg när jag fick vg på förra. Men... å andra sidan trodde jag att jag skulle kugga denna tentan så... Tjiho för mina materiella kunskaper och talanger.
Buhu för resten. Just nu är jag i princip bara nöjd med att jag trivs med att göra saker själv. Går på dansen själv. Funderar på att gå på bio själv. Sitta hemma själv en kväll is da shit. Blivit erbjuden att gå på popklubb med Tant Johanna och Mr M imorrn, men vet inte om jag fixar social samvaro. Känner mig så osynlig när jag går ut.
torsdag, november 08, 2007
Long time no blogg
Sjuuuuukt trött. Sitter och väntar på att klockan ska bli ok att gå och lägga sig-tid.
Sitter av tid.
Praktikplatsen känns bättre nu. Men i övrigt är livet rätt menlöst.
Sitter av tid.
Praktikplatsen känns bättre nu. Men i övrigt är livet rätt menlöst.
måndag, november 05, 2007
Måndagsångest
Ny praktikplats idag.
Gamla praktikplatsen luktade nybakt bröd/kakor/bullar och nylagad mat. Nya praktikplatsen luktar... ni vet... tonårsångestkorridor.
Gamla praktikplatsen: Var ny och fräsch och hade fina färger på väggarna och stora fönster. Nya praktikplatsen är inte ny och fräsch och har INGA FÖNSTER!
Gamla praktikplatsen: Relativt vuxna elever. Nya praktikplatsen: Är de barn eller nästanvuxna? Jadu, de luntar i kemin så att brandlarmet går igång.
Lill inte va där. Lill va på gamla skovlan.
Ångestmoment numero två för dagen är att jag fått arg lapp från hyresvärden som säger att jag måste flytta möblerna (som ingår i lägenheten och är skitfula och skitstora och som jag därför har ställt på den otroligt stora tomma ytan utanför min läga) måste flyttas innan måndag, annars forslas de bort av hyresvärden - aka jag får betala tokmassa pengar för att lösa ut dem när jag ska flytta. Jag måste alltså försöka knö in 2 stora bord, 6 stolar, 2 fåtöljer och en byrå på en yta 2x2 meter typ - aka mitt förråd. Om det skiter sig måste jag kontakta han som bodde här innan och har sketastort förråd och fråga om jag kan knö in det i hans tills jag eller han flyttar. Och när ska jag fixa detta? Ångest.
Gamla praktikplatsen luktade nybakt bröd/kakor/bullar och nylagad mat. Nya praktikplatsen luktar... ni vet... tonårsångestkorridor.
Gamla praktikplatsen: Var ny och fräsch och hade fina färger på väggarna och stora fönster. Nya praktikplatsen är inte ny och fräsch och har INGA FÖNSTER!
Gamla praktikplatsen: Relativt vuxna elever. Nya praktikplatsen: Är de barn eller nästanvuxna? Jadu, de luntar i kemin så att brandlarmet går igång.
Lill inte va där. Lill va på gamla skovlan.
Ångestmoment numero två för dagen är att jag fått arg lapp från hyresvärden som säger att jag måste flytta möblerna (som ingår i lägenheten och är skitfula och skitstora och som jag därför har ställt på den otroligt stora tomma ytan utanför min läga) måste flyttas innan måndag, annars forslas de bort av hyresvärden - aka jag får betala tokmassa pengar för att lösa ut dem när jag ska flytta. Jag måste alltså försöka knö in 2 stora bord, 6 stolar, 2 fåtöljer och en byrå på en yta 2x2 meter typ - aka mitt förråd. Om det skiter sig måste jag kontakta han som bodde här innan och har sketastort förråd och fråga om jag kan knö in det i hans tills jag eller han flyttar. Och när ska jag fixa detta? Ångest.
söndag, november 04, 2007
jamöttelassie
Hej jag heter Ozzy och jag är värdelös på att sluta blogga.
Dags för dagens stajlisch jag mötte Lassie. En nära polare spelar huvudrollen i "Jakten på Marika" som går på tvåan just nu. Helt koko. Roligt är att hans fru (min clownkollega) heter Marika. Sammanträffande. Jättekonstigt att sitta och ha tv:n på och höra Jonas prata om Marika. Fast annan Marika. Kånstit. Och vips så är det barnkalas på tv och min fd chef spelar mamma. Och så öppnas en dörr och Anneli spelar sekreterare. Hurra för Göteborgstv.
Men jag är inte med. Men det gör inget, den rötna skådespelarkarriären gråter jag inte över.
Mitt fuck-youfinger är fortfarande apstort och imorrn måste jag sätta klockan på kvart över fem. Aj nu får Jonas bånk på tv.
Dags för dagens stajlisch jag mötte Lassie. En nära polare spelar huvudrollen i "Jakten på Marika" som går på tvåan just nu. Helt koko. Roligt är att hans fru (min clownkollega) heter Marika. Sammanträffande. Jättekonstigt att sitta och ha tv:n på och höra Jonas prata om Marika. Fast annan Marika. Kånstit. Och vips så är det barnkalas på tv och min fd chef spelar mamma. Och så öppnas en dörr och Anneli spelar sekreterare. Hurra för Göteborgstv.
Men jag är inte med. Men det gör inget, den rötna skådespelarkarriären gråter jag inte över.
Mitt fuck-youfinger är fortfarande apstort och imorrn måste jag sätta klockan på kvart över fem. Aj nu får Jonas bånk på tv.
Vi får se om det blir nåt mer
Funderar på att lägga ner den här bloggen faktiskt. Varför skriver jag liksom?
Livet är segt som fan. Osynlig och ointressant. Vilse i pannkakan.
Det är så konstigt det där. Att lyckas med allt praktiskt i livet men inte resten. Som att man försöker fylla igen ett hål med att vara bäst i allt man företar sig.
Eller ja... lyckas med allt praktiskt? Klämde finger numero två på handen igår, så nu har jag ett pekfinger som fortfarande är koko efter kissnödig-incidenten för två veckor sen samt ett fuck-youfinger som ser ut som om jag sprutat det fullt med botox eller nåt. Helt slätt och stort.
Ska vara ensam ett tag nu.
Livet är segt som fan. Osynlig och ointressant. Vilse i pannkakan.
Det är så konstigt det där. Att lyckas med allt praktiskt i livet men inte resten. Som att man försöker fylla igen ett hål med att vara bäst i allt man företar sig.
Eller ja... lyckas med allt praktiskt? Klämde finger numero två på handen igår, så nu har jag ett pekfinger som fortfarande är koko efter kissnödig-incidenten för två veckor sen samt ett fuck-youfinger som ser ut som om jag sprutat det fullt med botox eller nåt. Helt slätt och stort.
Ska vara ensam ett tag nu.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
