Jag sitter och tittar på ett program om förändring av mänskliga beteendemönster. Experiment. Elchocker. Radering av mänskliga minnen och artificiellt skapande av nya. Herregud. Människan... kan.
Det här med människans begränsningar.
Den finns inte, ni vet det va?
Det finns inga som helst gränser för vad vi kan skapa. Vi är Gud, kan man säga.
Herregud! Vad säger hon?! Människan är Gud?! Hädare!
Nej. Ickehädare. Sanningssägare.
En gång i tiden skrattade man åt de som försökte skapa luftburna flygmaskiner. Något som idag är en självklarhet. Någon fick en fantasi om att människan skulle kunna flyga. Och så småningom blev det en självklarhet.
När vi skapar, börjar det enligt mig alltid med en fantasi. En önskan, eller ett behov vi har. "Herregud, OM jag bara hade haft en telefon just nu och kunde ringa någon när jag sitter i bilen!" Och Gud (?) skapade mobiltelefonen, och han såg, att det var gott. Tror ni att Alexander Graham Bell trodde att det skulle gå att ringa utan telefonlinjen? Hur i hela h-vete går det till, att min röst transporteras genom luften till en annans mackapär??!! Spelar ingen roll. Jag behöver inte veta eller förstå. Jag behöver bara veta att det går.
Och tänk. Vilka önskemål och behov människan har haft, som vi tillgodosett. Vi kan återuppväcka döda, ibland efter att de varit döda i 20 minuter. Tror vi att låt oss säga Karl XII hade kunnat föreställa sig det ens?
Vi kan sätta oss i en mackapär, åka till månen och GÅ PÅ DEN! Tror vi att låt oss säga Aristoteles hade kunnat föreställa sig det ens?
Vi önskar, vi har behov, således skapar vi. Vi skapar det som är totalt omöjligt. Vi klonar får. Vi odlar öron på möss. Vi skapar bäbisar i provrör. Vi är Gud. (Och han skapade människan till sin avbild?)
Och tanken svindlar när man föreställer sig vilka saker vi idag inte tror är möjliga. We call it science fiction.
Beem me up, Scotty.
Yeah right...
Ja. Right. För ni vet väl att man lyckats beema växter nu?
Fan vad jag vill leva när beemingmaskinen är klar.
Ack, du coola, coola människovarelse.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Kalla mig hädare, men du gav mig just en tanke. Jag är inte troende men rent filosofiskt så kan man ju resonera så här: "Gud skapade människa till sin avbild", men i vårt skapande när det gäller nya grejer tex människor, så försöker vi alltid skapa något/någon bättre än oss själva. Det som är bättre konkurerar sedan ut det som är sämre.
Slutsatser:
Gud skapade oss som bättre kopia av sig själv, sen tog vi över?
Vi skapar (så småningom) Gud?
Samt din: Jag är Gud (det sista kan behöva backas upp av en examen i genetik)
Nu har jag slagit knut på min hjärna. Släpper detta och går ut och shoppar. Behöver en ny mobiltelefon. Min är för gammal..
Matilda
Å fy fan vilken cool tanke! Vi skapade IT, och IT tog över. Vi facebookade ihjäl oss själva. Vi blir Gud och skapar en helt ny planet? Oh yeah, fantasin spinner igång!
Skicka en kommentar