Jag har upptäckt en ny sorts dyslexi. Tangentolexi. Ett intressant fenomen. Felstavning pga att man knappar fel på tangenterna. Det intressanta är att det oftast är samma ord som felstavas. Itne. Ohc. På senare tid har jag drabbats av extrem tangentolexi. Skriver ett ord. Skriver fel. Ändrar. Till en annan felstavning. För att fingrarna (skrev fingranra! sudd sudd sudd) flyger för fort över tangenterna.
Nu ska jag skriva en stund utan att rätta.
Efter att jag itne fick skådespelarjobbet så måste jag nu hitta något nytt att göra. FÖrra sommaren jobbade jag med en ilsken funktionshindrad som ville döda mig. Känner inte för det i år. Så nu har jag fått lite inspiration. Jag ska jobba på kollo! Eller jag ska i alla fall söka en massa massa jobb på kollo. Nån som vet nåt kollo som in teär Rönn, Bua, Korsvadenuhette eller Galtarö? Ändå fyra olika kollon! Nåt borde man väl kunna få jobb på? Ja! Ozzy ska bli kollofröken! Hurra! Hoppas jag. Den här gången tänker jag dock inte iílita på min magskänsla. Förra gången sa den ju stenåhårt att jag skulle få skopådisjobb. Det fick jag inte. Fuck magkänslakn.
Hmmm... Blir man mer tangentolektisk ju längre man skriver? Och... vilket ord stavades fel på först? Inte! Itne.
Historiskt sett så följer språket trenderna och blir som folket vill. Ord förkortas. Innebörder förskjuts. Stavningar ändras. Kommer vi skriva itne om 50 år?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
2 kommentarer:
Jag är svårt sjuk i just denna åkomma, fast det blev (bleb) ohyggligt mycket bättre sedan jag köpte ett nytt tangentbord.
Hursomhaver: det går allmänt under benämningen FFS: Fat Finger Syndrome, och det finns en mycket envis vandringssägen om en aktiemäklare i London City som råkade knappa in en nolla för mycket och spekulerade bort typ 500 millar istället för 50.
Tror jag inte. Itne. Jag tror man pratar in på datorn och så rättstavar den.
Skicka en kommentar