Äntligen äntligen äntligen får jag tid att landa hemma. Börjar styra upp livet igen, städar efter alla väsk- ur och i- packningar, börjar lagra upp matlådor för vintern, tvättar, styr upp hemmet helt enkelt. Och fundilerar på det däringa att gbgimpro frågade om jag ville vara deras (våran?) officiella producent med högre arvode osv, och inser att om jag gör det (vilket jag kommer göra) så kommer mitt liv i mycket större utsträckning utspela sig hemmavid.
Åååååhhh! Hemma! Jag älskar hemma!
Vilket är ytterst motsägelsefullt, med tanke på att jag spenderar sisådär 6-7 kvällar i veckan någon annanstans än hemma.
Och sen kom jag inte längre i den tankebanan nähä där sir man köp min bok istället jag är pank
onsdag, augusti 19, 2009
lördag, augusti 15, 2009
Pengar vs ledighet
För kanske första gången i sommar känns det som om jag är ledig. Oh, the irony, med tanke på att skolan börjar om knappt två veckor och jag har sjuuukt mycket att fixa innan dess.
Men idag.
Inga tider att passa. Ålandstoken och hennes älskade Boogieman och hennes älskade hunn kommer ut till ön för att få si hur paradiset ser ut i oväder, och jag ska väl slänga ihop något att stoppa i deras magar. Men det gör jag sääään! Istället dricker jag kaffi, luktar på mors nybakade bullar, lyssnar på melodikrysset, slöläser bloggar och känner mig...
ledig.
Ah.
Ledig med stor L.
Fan att jag glömde Tomb Raider aka årets "testa gamla klassiker-spel"-variant i stan. Hur ska jag nu fördriva min lediga tid?
Den fantastiska ledighetskänslan infann sig av en enda orsak. Jag jobbade sista dagen på sommarjobbet igår, och har väl kanske bestämt mig för att inte ta några extradagar där. Fattiglapp som jag är så har jag så otroligt svårt att tacka nej till jobb. Men när jag inser att jag faktiskt har två betalda improuppdrag kvar innan augusti är slut, och dessutom får producentarvode för ett feeeeett uppdrag jag sålde igår så tänker jag att... kanske jag är värd lite vila?
Ja. Det är jag.
Vila.
Ah.
Dagens smolk i bägaren dock: Jag glömde varma kläder i stan och har bara små fina kjolar och nylonstrumpor att värma mina stackers ben med. Hej filt.
Men idag.
Inga tider att passa. Ålandstoken och hennes älskade Boogieman och hennes älskade hunn kommer ut till ön för att få si hur paradiset ser ut i oväder, och jag ska väl slänga ihop något att stoppa i deras magar. Men det gör jag sääään! Istället dricker jag kaffi, luktar på mors nybakade bullar, lyssnar på melodikrysset, slöläser bloggar och känner mig...
ledig.
Ah.
Ledig med stor L.
Fan att jag glömde Tomb Raider aka årets "testa gamla klassiker-spel"-variant i stan. Hur ska jag nu fördriva min lediga tid?
Den fantastiska ledighetskänslan infann sig av en enda orsak. Jag jobbade sista dagen på sommarjobbet igår, och har väl kanske bestämt mig för att inte ta några extradagar där. Fattiglapp som jag är så har jag så otroligt svårt att tacka nej till jobb. Men när jag inser att jag faktiskt har två betalda improuppdrag kvar innan augusti är slut, och dessutom får producentarvode för ett feeeeett uppdrag jag sålde igår så tänker jag att... kanske jag är värd lite vila?
Ja. Det är jag.
Vila.
Ah.
Dagens smolk i bägaren dock: Jag glömde varma kläder i stan och har bara små fina kjolar och nylonstrumpor att värma mina stackers ben med. Hej filt.
torsdag, augusti 13, 2009
Busseti
För kanske tysende gången den här sommaren sätter jag mig i ett fordon för att färdas tio mil från ett paradis till ett annat (från stan till öa eller tvärtom), och suckar spontant att det var helvitta vilket åkande det var den här sommaren då, aldrig får man pusta ut, alltid ska man färdas. Men så plockar jag fram pressbyråbullen och pressbyråkaffet som får stilla den värsta hungern innan ankomstplats aka sommarjobbet äntras, och som grädde på moset knäpper jag på den lilla presenten jag fick för gårdagens radiopratande, en liten fickradio med hörlurar. Käckt. Länge sedan jag lyssnade på radio.
Ahhh.. plötsligt förvandlas det sega bussharvandet till en orgie i kontemplation och avkoppling! Radio, kaffe och bulle, behöver människan mer för att kunna koppla av? Hade glömt hur otroligt avkopplande det är att lyssna på människor som pratar om absolut ingenting och ibland någonting blandat med bra och mindre bra musik.
Någonstans i Kungälvstrakten börjar dock radioskuggan infinna sig, kaffet är nästan slut - och kallt - och bullen mättade inte mycket. Gnälleti! Kinketi! Så, för att återskapa ett visst mått av njutning plockas laptopen fram, för att dokumentera buss och radiotankarna. Vilket jag gör nu. och det är SUKT OBEKVÄMT!!! Bussbältet skär in i halsen, laptopen får inte riktigt plats, så jag får skriva och sedan korrekturläsa eftersom jag inte kan se vad det står på skärmen, i och med den konstiga vinklingen. Grrr. Suck.. Morr gnäfs gnäll. Nu får det snart vara slutåket. Blärk.
Och nu ska jag korrekturläsa vad jag skrivit medelst vinkling av dator. Hej hopp.
Ahhh.. plötsligt förvandlas det sega bussharvandet till en orgie i kontemplation och avkoppling! Radio, kaffe och bulle, behöver människan mer för att kunna koppla av? Hade glömt hur otroligt avkopplande det är att lyssna på människor som pratar om absolut ingenting och ibland någonting blandat med bra och mindre bra musik.
Någonstans i Kungälvstrakten börjar dock radioskuggan infinna sig, kaffet är nästan slut - och kallt - och bullen mättade inte mycket. Gnälleti! Kinketi! Så, för att återskapa ett visst mått av njutning plockas laptopen fram, för att dokumentera buss och radiotankarna. Vilket jag gör nu. och det är SUKT OBEKVÄMT!!! Bussbältet skär in i halsen, laptopen får inte riktigt plats, så jag får skriva och sedan korrekturläsa eftersom jag inte kan se vad det står på skärmen, i och med den konstiga vinklingen. Grrr. Suck.. Morr gnäfs gnäll. Nu får det snart vara slutåket. Blärk.
Och nu ska jag korrekturläsa vad jag skrivit medelst vinkling av dator. Hej hopp.
onsdag, augusti 12, 2009
Jag kular, å å
Inför kvällens happenings (tycka om nyheter i Radio Göteborg kl 17 samt öppet hus med Ozzy som dj på dansen från 18 och framåt) kör jag hardcore. Laddar med ölburksfrisyr (ölburk = the ultimate luggpapiljott!), val av kläder (varför har jag aldrig något att ta på mig???) och musiklyssning, och plötsligt slår det mig.
Vilket kul liv jag har. Jäkla kulare är vad jag är. Så som livet är nu skulle det alltid kunna få vara. Ledig till eftermiddagssnåret då det är dags att lalla iväg till nåt kul. (Gärna något kul man får betalt för!)
Visst måste kularna finnas? Vi kulare drar ju igång en massa människor och förgyller deras liv! Får dem att skratta, dansa och aktivera sig!
Jag måste nog lämna in en petition till regeringen. Inför stadsanställda kulare! Tiotusen spänn i månaden för att göra kul grejer som aktiverar andra. That's my shit!
Vilket kul liv jag har. Jäkla kulare är vad jag är. Så som livet är nu skulle det alltid kunna få vara. Ledig till eftermiddagssnåret då det är dags att lalla iväg till nåt kul. (Gärna något kul man får betalt för!)
Visst måste kularna finnas? Vi kulare drar ju igång en massa människor och förgyller deras liv! Får dem att skratta, dansa och aktivera sig!
Jag måste nog lämna in en petition till regeringen. Inför stadsanställda kulare! Tiotusen spänn i månaden för att göra kul grejer som aktiverar andra. That's my shit!
tisdag, augusti 11, 2009
Min häst den har tre-kanter?
Händer inget på landet? Pfft bah! Inatt åskade det så att väggarna skakade, taklampan sa pinnnggg och blixten gick genom polarens vägg. MEN, den här gången tänker jag mig icke sväfva iväg i detta drama, utan istället förtälja om vardagsdramatiken:
Hästarna.
Klockan sex på morgonen. Ozzys väckarklocka hojtar att hon inte får sova längre, hon måste plåga sig iväg till tråktråkjobbet. Ozzy vägrar och ligger och drar sig. Och hör... kloppeti kloppeti kloppeti kloppeti kloppeti kloppeti kloppeti kloppeti (jag börjar kunna skriva kloppeti jäkligt snabbt nu) kloppeti kloppeti kloppeti
Själva ljudet kloppeti är inte så ovanligt ejenklien. Det ligger något slags ridskolevariant i närheten, och med jämna mellanrum kommer diverse småtjejer (var är småkillarna?) ridandes på hästar av olika färg och form på vägen. Men... klockan är sex. Orkar verkligen småtjejerna gå upp klockan SEX för att kloppetikloppa? Ok, hästtokiga tjejer gör vad som helst för sin häst, men klockan SEX på en söndag morgon? Jaja. Galna tjejer tänker Ozzy och hasar sig upp. Raggardusch, fläta håret, studsa in i bilen, rajsa iväg, svänga höger i korsningen...
går inte. För där står...
typ tyyyysen hästar. I en klump. (Tyyysen är en kraftig överdrift, det kan max ha varit åtta hästar. Men detta är ett skönlitterärt inlägg, och i skönlitteratur får man ljuga som en... häst?) Tysen hästar i klump. På vägen som går till höger, vägen som Ozzy ska åka på. Från andra hållet kommer annan bil med dito förvirrad förare, som undrar hur fankiken han/hon ska ta sig igenom den enorma flocken. Ozzy har brått och bestämmer sig för att det är dags för en sightseeing i Ellös city, dvs ta en omväg på ett par minuter. Ringer mor som hojtar hopplala hästtokerier vi måste ringa ägarna.
The drama. Hästar i klunga. Frågan lyder dock: Vad i helsefyr gjorde de i korsningen? För de stod verkligen i en klunga, såg ut som ett gäng rökande gangstas som planerade illdåd. Dessutom, idag när jag skulle ta bussen till stan fick jag stå en liten stund vid hållplatsen. Som ligger vid en av hästhagarna. Och där stod tre hästar. Och blängde illvilligt på mig. Och snackade med sina polare i hagen tvåhundra meter bort.
"Gnääähähähähägg?" (Häst i fjärran)
"Gnääähähägg!" (Häst vid hållplats)
Tystnad. Blängeri på Ozzy.
"gnä...ägg!" (Häst i fjärran)
Häst vid hållplats ser nu ut som om häst i fjärran är en jävla tjötröv som borde ägna sig åt gräsätning istället för gnäggeri, frustar, skakar på gangsta-luggen och börjar käka gräs.
Jag är helt fascinerad. Och undrar hur man stavar till fascinerad.
Hästarna.
Klockan sex på morgonen. Ozzys väckarklocka hojtar att hon inte får sova längre, hon måste plåga sig iväg till tråktråkjobbet. Ozzy vägrar och ligger och drar sig. Och hör... kloppeti kloppeti kloppeti kloppeti kloppeti kloppeti kloppeti kloppeti (jag börjar kunna skriva kloppeti jäkligt snabbt nu) kloppeti kloppeti kloppeti
Själva ljudet kloppeti är inte så ovanligt ejenklien. Det ligger något slags ridskolevariant i närheten, och med jämna mellanrum kommer diverse småtjejer (var är småkillarna?) ridandes på hästar av olika färg och form på vägen. Men... klockan är sex. Orkar verkligen småtjejerna gå upp klockan SEX för att kloppetikloppa? Ok, hästtokiga tjejer gör vad som helst för sin häst, men klockan SEX på en söndag morgon? Jaja. Galna tjejer tänker Ozzy och hasar sig upp. Raggardusch, fläta håret, studsa in i bilen, rajsa iväg, svänga höger i korsningen...
går inte. För där står...
typ tyyyysen hästar. I en klump. (Tyyysen är en kraftig överdrift, det kan max ha varit åtta hästar. Men detta är ett skönlitterärt inlägg, och i skönlitteratur får man ljuga som en... häst?) Tysen hästar i klump. På vägen som går till höger, vägen som Ozzy ska åka på. Från andra hållet kommer annan bil med dito förvirrad förare, som undrar hur fankiken han/hon ska ta sig igenom den enorma flocken. Ozzy har brått och bestämmer sig för att det är dags för en sightseeing i Ellös city, dvs ta en omväg på ett par minuter. Ringer mor som hojtar hopplala hästtokerier vi måste ringa ägarna.
The drama. Hästar i klunga. Frågan lyder dock: Vad i helsefyr gjorde de i korsningen? För de stod verkligen i en klunga, såg ut som ett gäng rökande gangstas som planerade illdåd. Dessutom, idag när jag skulle ta bussen till stan fick jag stå en liten stund vid hållplatsen. Som ligger vid en av hästhagarna. Och där stod tre hästar. Och blängde illvilligt på mig. Och snackade med sina polare i hagen tvåhundra meter bort.
"Gnääähähähähägg?" (Häst i fjärran)
"Gnääähähägg!" (Häst vid hållplats)
Tystnad. Blängeri på Ozzy.
"gnä...ägg!" (Häst i fjärran)
Häst vid hållplats ser nu ut som om häst i fjärran är en jävla tjötröv som borde ägna sig åt gräsätning istället för gnäggeri, frustar, skakar på gangsta-luggen och börjar käka gräs.
Jag är helt fascinerad. Och undrar hur man stavar till fascinerad.
söndag, augusti 09, 2009
Hästarnas hemliga hästsammansvärjning. Eller inte.
På landet händer inte så mycket spännande. Sommarens mest spännande - och samtidigt mest tragiska - händelse är mammans knafsade benmuskel som läkaren hävdade var en sträckning. "Rör på dig så mycket som du kan, cykla gärna motionscykel", vilket modern gjorde. Sex veckor senare utan resultat går hon till annan fabbro doktor som konstaterar att en lårmuskel i princip är av, och att hon ska vila så mycket som möjligt. Dessutom "så kan det bli kroniskt, eftersom du gått med det så länge". BAH! Vanvård! Gläfs! Vaffan??!! SUCK den svenska vården grymt gnöff gnäll morr gläfs.
En annan inte så spännande sak är vännen som deppar. Ozzy åker med till fabbro doktorn som ger vännen antidepressiv medicin som äts i två veckor tills nästa fabbro doktor säger nej dom ska du nog sluta med vilket resulterar i förvirring och besök på psykakuten där fabbro doktor säger "ja... hmm... vad du ska göra? Du borde söka hjälp, till exempel på vårdcentralen". (Ja precis, där vi redan varit två gånger.) BAH! Vanvård! Gläfs! Vaffan??!! SUCK den svenska psykvården grymt gnöff gnäll morr gläfs.
Vård ska man alltså låta bli. Själv föregår jag med gott exempel och har skitit i att sjukgymnasticera (gymnastisera? gympisera? gymma? sjukgymma?) hela långa sommaren och dansat sönder kroppen istället. Perfekt. Och imorrn skall jag till sjukgymnasten och erkänna att jag skolkat från sjukgympastiken i 1,5 månad, och kommer få skämmes som en gris. Skämmes! Du är ju vuxen Ozzy, du ska ta ansvar för ditt liv! Varför gör du inte din sjukgympastik?!
För att... för att... för att den är tråkig? För att... för att... jag... inte... vill? FÖR ATT JAG ÄR LAT! tänker jag skamset innan jag inser att sommaren faktiskt varit ett enda jäkla slit med fulltid, deprimerade vänner och pajsade mamsben. (Och dans såklart, dans hinns alltid med på något konstigt vis.)
Fifan. Det är pinsamt att gå till tant sjukgymnast och erkänna att man inte gjort ett piss sen sist. Inte göra det man ska när man faktiskt får vård. Riktig vård. Fungerande vård. Fast hur länge fick jag inte bråka innan jag fick den? (kvarglömda akupunkturnålar, stearin i hela håret av värmedynor, ni minns?)
Fast det var ju inte den svenska vården det här inlägget skulle handla om, det skulle ju handla om hästarnas hemliga hästsammansvärjning! Men det får vi ta en annan dag.
En annan inte så spännande sak är vännen som deppar. Ozzy åker med till fabbro doktorn som ger vännen antidepressiv medicin som äts i två veckor tills nästa fabbro doktor säger nej dom ska du nog sluta med vilket resulterar i förvirring och besök på psykakuten där fabbro doktor säger "ja... hmm... vad du ska göra? Du borde söka hjälp, till exempel på vårdcentralen". (Ja precis, där vi redan varit två gånger.) BAH! Vanvård! Gläfs! Vaffan??!! SUCK den svenska psykvården grymt gnöff gnäll morr gläfs.
Vård ska man alltså låta bli. Själv föregår jag med gott exempel och har skitit i att sjukgymnasticera (gymnastisera? gympisera? gymma? sjukgymma?) hela långa sommaren och dansat sönder kroppen istället. Perfekt. Och imorrn skall jag till sjukgymnasten och erkänna att jag skolkat från sjukgympastiken i 1,5 månad, och kommer få skämmes som en gris. Skämmes! Du är ju vuxen Ozzy, du ska ta ansvar för ditt liv! Varför gör du inte din sjukgympastik?!
För att... för att... för att den är tråkig? För att... för att... jag... inte... vill? FÖR ATT JAG ÄR LAT! tänker jag skamset innan jag inser att sommaren faktiskt varit ett enda jäkla slit med fulltid, deprimerade vänner och pajsade mamsben. (Och dans såklart, dans hinns alltid med på något konstigt vis.)
Fifan. Det är pinsamt att gå till tant sjukgymnast och erkänna att man inte gjort ett piss sen sist. Inte göra det man ska när man faktiskt får vård. Riktig vård. Fungerande vård. Fast hur länge fick jag inte bråka innan jag fick den? (kvarglömda akupunkturnålar, stearin i hela håret av värmedynor, ni minns?)
Fast det var ju inte den svenska vården det här inlägget skulle handla om, det skulle ju handla om hästarnas hemliga hästsammansvärjning! Men det får vi ta en annan dag.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
