Visar inlägg med etikett tant Ozzy. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett tant Ozzy. Visa alla inlägg

fredag, maj 23, 2008

När jag blir stor ska jag bli desajnär

Eftersom jag inte kan hålla mig tills saker och ting (läs tv-serier) kommer till Sverige så fular jag mig och tankar hem skiten i förväg. Just nu är det senaste säsongen av project runway som gäller.

JAG ÄLSKAR PROJECT RUNWAY!

När jag blir stor ska jag bli kläddesigner. Eller rättare sagt. Jag är stor nu så nu ska jag börja sy mina egna kläder. Vet redan två grejer jag ska sy. En klänning (ska kopiera en klänning jag har) och en tröja (också kopiera. gammal sunkig urtvättad men underbar. då köper man nytt tyg, klipper isär tröjan och kopierar mönstret! JA!)

Åter till runwayen. När man har en hel säsong hemma så kollar man mycket. MYCKET. Tre avsnitt per dag har det blivit den senaste tiden. Och nu är jag helt plötsligt med om ett nytt fenomen.

Deltagarna är mina kompisar.

Jag kollar så mycket, och de är så otrooooligt trevliga i år! Och så otrooooligt roliga! Och en kille gråter så fort han ska prata om vad som helst för det är SÅ STORT för honom. Åh, om han ändå vore hetero, då skulle jag åka till Uvvesa och bånka honom i huvet med en klubba och släpa hem honom till min lilla Göteborgsgrotta. Och en jääätteöverviktig kille som är så sjuuuukt rolig och har världens härligaste skratt. Och en tjej som HAR SÅ SNYGGA KLÄDER OCH SÅ SNYGG STIL och när jag blir stor ska jag bli som henne. Och det är jag ju nu, så nu ska jag sy såna kläder som hon har. Och ha rosetter i håret som hon har. Och en jättecool tatuerad 43-åring som har maaaassa tatueringar utan att se white trash ut ååå det går att ha massa tattar utan att bli trashig när man blir lite äldre. Nä 43 är inte gammalt, men jag fasar lite för hur det ska bli framöver att vara tatuerad tant. Jag vill göra hela armen ner till armbågen. Om det inte hade varit för teatern så hade jag gjort det pronto.

Men det är helt weird... Nu har jag inte sett något program sen igår natt, och jag längtar efter dem! Mina kompisar! Here I come!


söndag, april 15, 2007

Hej och hår

Idag gick det inte att blunda för den längre.

Min verkliga ålder:

75.

Min verkliga rastillhörighet:

Grävling.

Skulle sätta upp håret för att gå ut i solen och sätta mig bland alla brötiga människor från olika nationaliteter som invaderar gräsmattan och försöka plugga. Och vips. Grävling. Darn tänkte jag. Jag skulle ju färga håret redan i fredags, men då var jag fullt upptagen med tv-tittande och självömkan, och glömde helt totalt bort grävlinglooken.

Så igår när jag skulle hasta iväg till möhippeworkshopen så såg jag grävlingen igen. Darn! Lyckades dölja den till viss del medelst snedlugg. Fast benan var snarlik en askkopp, men jag tänkte att om jag bara pratar med korta personer så ser de inte utväxten.

Tramsebyxan är dock nästan två meter lång.



Jag kommer härmed ut ur garderoben. Eller grytet. Ich bin ein grävling.


Men va fan, blir man dissad bara för att man ser ut som en grävling så kanske man ska söka sig till dito grävlingsvänner istället tänkte jag och vandrade iväg på workshop för att sedan gå på den nu världsberömda fotfesten. (Jag fick för övrigt i panik rota igenom kostymförrådet i jakt på annat klädesplagg att gå på fest i, eftersom det lilla linnet jag hade på mig under möhippan långsamt antog en doft av you know what. What's the deal med gamla kläder som luktar päckel fast de är nytvättade?! End of sidospår.)

Well hur som helst. Idag kikade grävlingen fram rätt rejält, så det var bara att bita ihop och plocka fram grejorna.

Vet ni hur svårt det är att färga håret i nacken på sig själv?

Jag har nu bruna fläckar runt tatueringen, i nacken, på öronen, i pannan, på benen samt halva badrummet. Själva proceduren var skräckblandad förtvivlan. Jag är tamejfan helt grå. Antal bruna strån på Ozzys huvud: 0. Eller ja, det kan ju finnas några i nacken, men det har jag ingen aning om. Jag vet inte heller om jag har lyckats färga håret i nacken. Jag kör varianten "göra i, göra runt, håll tummarna".

Ännu en sak det är bra att ha kombosar till. Bästa färgningstiden var när jag bodde med Tony, the gay of gays. Han tyckte det var jättekul att färga mitt hår. In return fick jag vaxa hans bringa. Vilket var galet komiskt. Jag fick sminka honom också. Minst lika skojigt. Ozzy leker sminkdocka med sin bögpolare.

Vilket liv jag levt.




lördag, mars 10, 2007

Det var bättre förr

Var nyss i affären. Utomhus för första gången sen i onsdags. Det var lite Fear and Loathing in Las Vegas över det. Jag var helt svajjig, gick omkring i affären, visste inte riktigt vad jag köpte. Men nåt var det, för det gick på nästan trehundra spänn. Bland annat köpte jag... persikohalvor. Hur ofta äter man det? Persikohalvor, efterätt à la barndomen. Och vips flyger alla nostalgiska maträtter förbi

Plankstek

Grönpepparsås

Nyponsoppa och glass

Persikohalvor/fruktcoctail med vispad grädde

Pepparbiff

Fondue

Fläskpannkaka

Räkcoctail

Lövbiff med pommes frites och persiljesmör

När jag kommer hem blir jag totalt matnostalgisk och rotar fram Vår kokbok, tryckt 1975 som jag ärvt av farmor. Hittar de här bland annat:

Spätta stekt som i Florens

Sjusärdeles makrill eller sill

Mjölkdrinkar - Milkshakes tur att de översatte..?

Vår kokbok à la 1975 består av 640 sidor. 100 av dessa sidor är rena köttrecept. Sen tillkommer ju då korvrecepten, fiskrecepten och fågelrecepten. Grönsakrecepten är totalt 100 sidor, och består mest av sallader och fyllda paprikor. Tiderna förändras. Samtidigt kan man läsa i den 100-sidiga faktadelen om exempelvis övervikt och bantning. Man ska äta energisnålt och röra på sig. Inte mycket som ändrats där.

Önskar jag hade scanner så ni kunde få se bilderna. Pytt i panna med stekt ägg och rödbetor. Olika smörrebröd à la 50-tal. Persiljesmör på biffarna.

Ah. Ljuva dåtid!



lördag, februari 10, 2007

När man försöker undvika att plugga på lördag kväll

Uttråkad och började läsa gamla inlägg från när jag började blogga för att se om mitt skrivande förändrats på något sätt. Hittade det här. Jag måste erkänna att jag är ganska rolig ibland. Om man gillar bajshumor.

Det är lördag kväll, och jag tänker för ovanlighetens skull skriva nåt långt, fint, djupt, reflekterande. Min blogg är oftast kort och humoristisk. Det är sån jag är. Kort och humoristisk. Nä. Inte så himla kort. Ganska lång. 170 drygt. Meh! Hur seriöst blir det här? Hej jag heter Ozzy, jag är skojig och kort!

Och här känner jag mig nödgad att censurera såhär i efterhand. Det handlade om kärlek. Grattis till er som hann läsa det innan censuren slog till.

Det är förresten härmed officiellt att Miss Li:s skiva är HELT FUKIN' FANTASTISK! Vilken röst!





tisdag, februari 06, 2007

Var är min rullator?

Vad hände med P3 efter nyår? Ingenting är som det ska!

Ja du hör rätt. Det är bakåtsträvartanten som är in da haus igen.

Plötsligt måste man lyssna på ett program som nästan bara handlar om dataspel hela förmiddagen, och helgmorgnarna är totalt förstörda av det här.

Får väl göra som tant Johanna. Börja lyssna på p4.



Andra skriver om: , , , ,

söndag, februari 04, 2007

Pensionärspoäng?

Nu chattar jag med Muminpappan. Han klagar över att han blivit så gammal att han hittar gråa hår hela tiden. Grattis. Jag hittade mitt första gråa hår för SEXTON ÅR SEN!!! En hel tonåring sen.


Jag kan också tillägga att mitt yrkesliv blivit lidande av min ålder. För er som inte vet det så jobbar jag en del som clown. (Därav halva nicket.) HUR LÄTT ÄR DET ATT LÄGGA EN CLOWNMAKE NÄR MAN ÄR RYNKIGARE ÄN ETT SVISKON?!?!?! Huden åker liksom omkring. Förr var den kvar på ett ställe så man kunde dra ett streck. Nu liknar strecken mer ett ekg.


I övrigt?


Gäddhäng? Check!


Hängpattar? Beror på vad man jämför med.


Dessutom tycker jag inte om när det är för högljutt på krogen. Vill gärna tysta ner.


Och kollar på "På spåret".


HJÄÄÄÄÄÄÄÄÄLP!!!


Undras just hur länge det dröjer innan jag börjar spara omslagspappret på presenter.



onsdag, januari 31, 2007

Hur man gör ett intressant inlägg om en så trivial sak som att vispa

Med Jakob försvinner också vissa bekvämligheter. Exempelvis elvispen med turboknapp. Upptäckte jag idag när jag skulle vispa. Darn it! tänkte jag, och drog fram min gamla, i och för sig snygga och coola ärvda elvisp från typ... 50-talet? Det kommer ju ta ååååår att vispa med den här! tänkte jag, för det tar hyfsat lång tid att vispa mellangrädde med Jakobs fantastiska turbovisp, hur jäkla lång tid kommer det då inte ta med den här gamla harven?

Visparna i grädden. Vroom. Då flyger det små konstiga bös-grejor ur elvispen. Den hade dammat igen kan man säga. När jag lyckats pilla bort bösgrejorna överväger jag om det verkligen är värt att försöka igen. Måste dessutom hitta ett annat uttag eftersom kontakten är av den gamla ojordade varianten, och det enda ojordade uttaget vi har i köket lutar så kontakten trillar ur. Well well. Hittar ett i hallen. Sätter mig på golvet. Here we go for en timme framöver tänker jag. Vilket på nåt märkligt sätt lugnar mig! Jag ska sitta här en stund. Det här kommer ta lång tid. No probs! Med turbovispen däremot blev jag alltid irriterad på att det tog så jäkla lång tid att vispa. Det var ju för faen en turbovisp!

Och, döm om min förvåning. Min gamla ärvda visp is... da shit! Värsta fluffiga mellangrädden! Med Jakobs turbovisp blir den aldrig fluffig, lite halvslabbig typ. Det tar dessutom längre tid med den än med farmors gamla. Hell dig gamla visp! Och när man tänker efter... så var det faktiskt bättre förr! Gjutjärnspannan, vad kan ersätta den? Hur blir pankisar i teflonpanna? Blafs. Hur länge håller nya kläder idag? Ett halvår typ. Samtidigt som jag har kläder från 50-talet i garderoben som fortfarande är som nya. Designen tänker jag inte ens nämna. Jo det gjorde jag visst. ALLT var snyggare förr. Förr designade man ju grejorna. Nuförtiden bankas det ut grejor utan närmare eftertanke. Varför är till exempel i princip alla pc:s skitfula? Eller tv-apparater? Jämför förr och nu. Tv à la 50-tal = snygg möbel. Tv à la idag = stor jävla svart klump. Om man inte är rik och har en stor jäla platt grej på väggen istället med en tråkig kant runt.

Please take me back to da 50's. Tror inte det fanns nåt som var sämre då. Jo kanske jämlikheten. Och raspolitiken. Hmm...

Nu kanske ni undrar varför det står Göteborg. Det kan ni få fundera över. Moahahaha

Undrar just om det här duger som ett intressant inlägg.