fredag, februari 20, 2009

Jag skulle vilja ha... en... kopp... spriiiit

Varför känner man sig alltid så skyldig när man handlar på bolaget?

Nuförtin är det ju inte så ofta Ozzy trillar in på bolaget för proviantering. Har man pardans som hobby så äro alkoholhaltiga drycker sällan involverade i ens fritid. Imorrn är det dock 30-årskalas på g, och Ozzy vandrar därför in för att införskaffa sig fem små... SMÅ... öl.

Och känner sig direkt som en skurk. Nä, jag snor inget! Ja, jag har åldern inne! Titta, jag köper bara FEM SMÅ öl! När jag står i kassan skäms jag för att jag inte visar leg, trots att jag fått handla på bolaget i snart 17 år. Och efter mig handlar en kvinna en Guiness och en... annan öl. "24 kronor" säger kassörskan. "Oj! Hehehe... Storhandling idag hehehehe..." skämtar kvinnan nervöst. Plötsligt blev det pinsamt att handla för lite!

Hur mycket är lagom att handla på bolaget egentligen?

En flaska vodka = jag tänker supa skallen av mig, helt själv.
En flaska vodka + olika likörer + massa öl och vin = jag ska ha fest och bjuda stort.
En flaska vin = jag tänker supa skallen av mig med finess.
En Marinella = jag är alkis.
En Kir = jag är alkis.
En öl = jag är alkis.
10 öl = jag tål hur mycket som helst.
1 flaska vin och fem öl = jag har beslutsamhetsångest.
1 flaska southern comfort = I love rock 'n roll.
1 flaska absint = jag är konstnär av något slag och tänker bli tokfull.
2 flaskor vin = jag och min partner ska äta fin middag och klämma varsin flarra för att sedan fortsätta i sängkammarn på fyllan.

Oh my god. Listan tar aldrig slut! Du är vad du dricker?


onsdag, februari 18, 2009

viktigt

Tittar på tv om extremt överviktiga människor som skriver in sig på ett hälsohem för att gå ner i vikt. En man tog precis sina första tio steg på åratal.

Vad hemskt det är med matmissbruk. De måste ju äta. Som att vara alkis men vara tvungen att dricka lättöl flera gånger om dagen.

Människokroppen är verkligen märklig på det sättet, att vi kan sitta och se hur vi blir tjocka/får cancer/sårar våra anhöriga, men ändå inte sluta med det vi missbrukar.

Finns det djur som missbrukar?


TernheimTankar

Det är svårt att blogga skojjiga blogginlägg när man bara har ont jämt. Ont i huvet. Ont i ryggen. Ont är bajs.

...Idag satte jag för första gången på länge på en skiva så kallad populärmusik. Anna Ternheims senaste. Ahhhh... Än så länge är den ganska balsamig för själen måste jag säga. Det blev lite behagligt här hemma så fort jag satte på den. Såg plötsligt hur städat och ordentligt jag har det för ovanlighetens skull. Tyckte det var myspysigt att lappa byxa. Tänk vad ett soundtrack till livet kan göra.

Om man är lite kär blir man ju till exempel jättekär om man sätter på en bra låt.
Om man är lite uppåt blir man ju jätteuppåt om man sätter på en bra låt.
Å andra sidan... fel musik på en fest och den blir ganska tråkig. Om det inte är R&B. Då blir den plågsam.

...En sak är konstig.

Ozzy hatar R&B.
Ozzy är ganska gammal och gillar inte tonårstugg.
Ozzy gillar inte flashiga Stockholmare som trendspanar och modebloggar.
Ozzys favoritmorgonprogram är... Vakna med The Voice OF HIP HOP AND AR ÄND BIII, bland annat hoastad av Josefin Crafoord. Hur går det ihop? Speciellt onsdagar är roligt, då kommer fråga Olle-Olle och svarar på frågor om sex. Nej, sexfrågor blir aldrig uttjatat!

...Jag har tänkt på det där med sexexperter. Är det bara jag som undrar hur det är att ha sex med en sexexpert?

... Och nu ska jag gå och göra eget nyttigt potatismos i mitt myspysiga hem med den myspysiga balsammusiken i öronen.

... Och undrar när fan jag ska få vakna utvilad. Vill inte klaga men... idag har jag fan bajsont i ryggen. Kanske dags att börja knapra piller igen? Ska prata med lilla terapeuten imorrn om hur jag kan hantera min smärta tror jag. Man blir ju äna lipsugen lite överallt och närsomhelst när folk frågar hur man mår.

Jotack. Det skär i ryggen och ner i häcken och benen och huvudet känns som om det är gjort av sten och musklerna i pannan och nacken bränner av spänning och jag måste klara mig själv och är så trött så trött så trött så trött så trött så trött så trött så trött...

...fade out to the tunes of Anna Ternheim...


söndag, februari 15, 2009

Vad tycker du? Jag vet inte, vad tycker du? Jag vet inte... vad tycker du? Jag tycker att.. nä men det tycker inte du...

Först velade vi om huruvida vi skulle åka till Malmö eller inte.
Sen bestämde vi oss för att inte åka till Malmö.
Sen velade vi om huruvida vi skulle åka till ICA och köpa biogodis eller inte.
Sen bestämde vi oss för att inte åka till ICA.
Sen velade vi om huruvida vi skulle åka och hämta dansskor eller inte.
Sen åkte vi till bion.
Sen fick vi inga biobiljetter.
Sen velade vi om var jag skulle äta.
Sen åt jag på bion.
Sen fortsatte vi att vela om huruvida vi skulle åka till Malmö eller inte.
Sen velade vi om olika förslag såsom bowling, biljard och spontandans.
Sen bestämde vi oss för spontandans och messade alla dansare vi hade numret till.
Sen nappade bara Lina och Fredrik, och då tänkte vi att vi kan lika gärna åka hem till dem då.
Sen satt vi och väntade på att Lina och Fredrik skulle äta färdigt sin kärleksmiddag så att vi kunde komma och våldgästa.
Sen blev Ozzy jätteallergisk mot katterna.
Sen blev Marcus trött.
Sen missade Ozzy bussen hem.
Sen ville inte Marcus åka till Lina och Fredrik.
Sen blev Ozzy lätt sur.
Sen åkte alla tre pälsänglarna till Lina och Fredrik ändå.

Och hade på det hela taget en jättetrevlig kväll!

Men vi behöver nog någon som kan ta beslut i vår lilla grupp.


lördag, februari 14, 2009

Trevlig kärlekshelg

Happy Valentines day Ozzy! Varsågod, jag har köt blommor och choklad till mig, och nu ska jag bjuda mig på bio.

Bah.

Borde man inte avskaffa alla hjärtans dag när hälften av befolkningen är singel?

Som sagt, igår började min sysslolösa helg med att jag hade inte mindre än fem alternativa sysselsättningar att välja mellan.

Bio med Ellen
Öl med Ellen
Impro med... mig själv?
7 sins med... nån
Jazzfilm och vin på Forum

Så jag åkte hem och zappade mellan Lets dance och På spåret.

Idag har jag dock lyckats ganska bra. Började med att läsa lite gamla protokoll från 1800-talet, fortsatte med spontant fikabesök från Strutluvan som på köpet fick sig en rockabillyfrisyr av Ozzy. Kvällen fortsätter nu med ett hett bad och bio (med ett kärlekspar iofs men ändå!). Hurra för Ellen och Marcus som adopterar Åsa så hon slipper ha ett ensamt hjärta på alla hjärtans.


torsdag, februari 12, 2009

God Helg

Helgen närmar sig med stormsteg och från och med fredag kl 14:30 har jag följande inplanerat:

------------

öööööö

nähä....

almanackan tom?

ööööö....

Fast det beror på hur man ser det. Imorrn kan jag till exempel

gå på improvisationsteater
titta på jazzfilm, snacksa och dricka alkohol och kanske dansa en dans
gå på 7 sins och leta rockabillykillar
stanna hemma och titta på Let's dance

och på lördag kan jag...

öööö....

nähä...?

Jag har... ingenting att göra på lördagen? Inte ens städa? Plugga kan jag göra. Skoj.

Har jag tur blir det dock en tantfika lördag eller söndag. Jag kan också åka till mor... som har rivit upp hela övervåningen pga bajsigt avlopp. Övervåningen där jag brukar bo ja. Nä. Det var ingen höjdare heller.

Vad gör folk på helger egentligen?


Mitt komiska liv

Lindex tycker att det händer mycket skojiga konstiga saker i mitt liv, och jag är benägen att hålla med.

Idag, efter att sjukgymnasten stuckit nålar i mitt fejs och jag som resultat av detta fått en BULA OCH ETT BLÅMÄRKE i ansiktet, gick jag och lunchade med Robert. Plötsligt hör jag en välbekant röst som... inte säger "den harrr en otrrrroligt fin yta av eeeek, välbevarrrad, vad trrrorrr du den ärrr värrrd?"



Jo, det är ju han i antikrundan! Ozzy tar tillfället i akt och Kinnearar antikrundanmannen. (Kinneara = ta kort på kändis men låtsas som att man inte gör det. Uttrycket är myntat av New York times efter att en kvinna i en stickförening fotat David Kinnear i smyg (eller rättare sagt Kinnears ben och resväska) på flygplatsen.) (uttalas kinniiira)

En annan lustig företeelse är de sms jag får till min dongel. (mobilt bredband.) Har fått två hittills. Det första från 5 feb.

"Tja, det är möte ikväll i Huset med SSU Åmål kl. 17:00. Du är hjärtligt välkommen. Mussa och Oscar"

Tack Mussa och Oscar, men det är för långt till Åmål och jag är inte socialdemokrat. Inte ungdom heller för den delen. Tänker att de har tryckt nån siffra fel. Tills igår.

"Hej, imorgon torsdag har SSU Åmål möte i 'Huset' kl. 18:00. Du är välkommen att vara med. Vi ska dra igång med verksamhet. Mussa ombudsman ;-)"

Tack igen. Tror jag ska skicka följande mess som svar:

"Hej, jag heter Ozzy och är en 36-årig kommunist som bor ungefär tyyysen mil från Åmål. Jag är för gammal och kommunistisk för att komma på träff i "Huset". Varför vill ni så gärna att jag kommer? Och hälsa Mussa att han inte glömmer att ta på sig mussa. Det är kallt ute." Eller nåt. Humoristiska sms-förslag mottages tacksamt.

Med vänlig hälsning, eder manglade Ozzy.



onsdag, februari 11, 2009

Det tar ju emot nåt så jääävulskt

I snart två veckor har jag haft ont i huvudet, tinnitus, yrsel, illamående och you name it. Spänningar pga ryggen. Med korta avbrott. För när jag rör mig mår jag bättre. Glömmer att jag har ont. Får igång cirkulationen och endorfinerna.

I en vecka har jag haft hemtentaskrivning. Öronen har vrålat, svårt att läsa för bokstäverna svajjar. Lektion idag, vedervärdigt. Ville bara uuuut därifrån! Röra mig! Förstår elever med koncentrationssvårigheter sååå väl nu. Sprang på toa två gånger för att få röra på mig lite.

Sen åker jag hem och städar i en timme. Smärtan minskar. Migränen minskar. Marina och bäbis (småbarn? ett år snart för fasicken krejsi krejsi) kommer och det blir lek och häng för hela slanten. (Med kort avbrott för plånbokspanik, se föregående inlägg.) Smärtan glöms bort, känns inte så mycket heller. Gorane kommer. Marina går. Gorane oh bäbis (småbarn?) går. Ozzy sätter sig i soffan. När hon suttit en timme ungefär... så kommer det. Oooiiiiiiii iiiiii i i iii ooo ii oooo iiiiiii oiiiiii oiiii (örontjut låter typ så) (eller nåt). Cementkeps.

Man behöver väl knappast tvivla på att det är spänningsrelaterat?

Frågan lyder då: Ska jag sjukskriva mig? Tanken slog mig redan för ett år sedan då jag hamnade på sjukhus för att jag inte kunde röra mig. Sen lyckades jag, hög på morfin, skriva en c-uppsats som fick Vg. Det kommer jag kanske inte nu dårå. Migränen sänker även intelligensnivån. (Se IQ panflöjt, förra inlägget.) Men jag kommer ju klara det. Även om jag kommer gråta en hink för varje bokstav.

Jävla envisa bonna-Ozzy.

Så bra tänker Ozzy sen. Nu har jag något att prata med terapeuten om.

Det är helt sjukt för övrigt. Terapeuten och jag kom fram till att jag vill vara bäst i allt. Baka bästa kakan, vinna tävlingen, snyggaste outfiten på festen osv. Medveten om detta sen tidigare och anstränger mig för att vara lite keff då och då. Och nu... så märker jag att jag försöker vara den perfekta terapeutpatienten. (eller vad man kallar't.) Tönt.


IQ panflöjt

Ozzy får besök av Marina och Alba som kommer på lunch. Ozzy och Marina blir fikasugna. Ozzy går till affären. Ozzy plockar ihop saker. Ozzy ska betala.

Utan plånbok. Ringer hem. Den är inte hemma. Aha, Ozzy har lagt den vid någon av varorna. Nä. Ozzy får paniiiiiiik. Ozzy springer hundra varv i affären och frågar personal och letar och letar. Nähä. Satansihelvetesjävlaskitbajsatajsa.

Ozzy plockar tillbaka varorna. Ozzy går med lätt panikslagna steg hemåt. Ozzy går förbi soprummet. Och inser att hon slängde sopor innan hon gick till affären. Ozzy tittar i sopbingen. Lyfter på äckliga påsar. Ingen plånbok. Satansihelvetesjävlaskitbajsatajsa. Precis innan Ozzy lämnar soprummet tänker hon "jag försöker lysa lite nere i bingen med mobilen".

Stadiga läsare av denna blogg misstänka nu att Ozzy, som den humoristiska typ hon är, tappar mobilen i kycklingklegget som ligger längst ner. Men den här gången, kära läsare, skola hon göra eder besvikna. För vad får hon se, mot ena kanten, långt ner i mörkret? Plånboken!

Ozzy går tillbaka till affären och träffar personalen och säger "jag hittade den". Personalen undrar var. "Jag hade slängt den i soporna." Intelligenskvot? Fuskmås.

Och på vägen hem tänker hon

"vad bra. nu fick jag något att blogga om."

Intelligenskvot? Panflöjt. Underskattat instrument.


måndag, februari 09, 2009

Förlåt mig fröken men det här är sjukt menlöst och tråkigt och värdelöst och tråkigt och alldeles... alldeles... tråkigt!

Istället för att skriva klart hemtentan ligger jag på vetevärmaren och funderar över vad jag ska skylla på om (när) tentan inte blir klar i tid.

Förlåt fröken, jag var så upptagen med att ta hand om mig själv. (Sant.)
Förlåt fröken, jag var så upptagen med att sitta och stirra rakt fram på en fyrkantig sak med rörligt innehåll. (Tv. Sant.)
Förlåt fröken, jag hade sån migrän så jag inte kunde tänka. (Halvsant. Bättre ursäkt dock.)
Förlåt fröken, men jag har hellre roligt än skriver hemtenta. (SANT!)
Förlåt fröken, men jag har huvudet fullt av andra tankar om saker som jag fundilerar på efter min veckliga terapisession. (Också sant. Jättesant. Jobbig ursäkt dock.)
Förlåt fröken, men jag har inte lika höga prestationskrav på mig själv och mina studier längre. (Sjuuuukt sant!)

Jag har skrivit två sidor av fyra sen i onsdags. Två sidor om böcker jag läst. Nu ska jag skriva två sidor om böcker jag inte läst. Den ska vara inne på onsdag. Dessutom ska vi ha läst en massa grejs (obs:grejs. Jag har inte ens kollat vad vi ska läsa, hur mycket osv.) och gjort en massa övningsgrejs (obs grejs igen) tills på onsdag.

Jag är körd.


lördag, februari 07, 2009

Alla issuiga ting är tre

Dagens första issue:

Tittar på tv. Den visar Teliafamiljen som åker bil. Teliapappan börjar sjunga med musiken i radion. Teliadotterns Teliapojkvän börjar också sjunga med. Till slut sjunger hela Teliafamiljen. Men vad sjunger de? "Feel like a mime, feel like a mime, could it be forever?" "Känna sig som en mimare, känna sig som en mimare, kan det vara för evigt?" Näää. Måste vara fel. Så vad sjunger de? "Feel like a blind, feel like a blind, could it be forever?" Feel I can rime? Feel I can mime? Det känns som att jag kan mima? Hoppas det är mime. Roligast.

Dagens andra issue:

Ozzy tar på sig kappan. Ozzy springer till bussen. Ozzy åker till Hjalmar Brantingsplatsen och möter upp tre andra från impron. Ozzy åker bil till Tjörn med tre andra i impron. Ozzy tror att de kört vilse och ringer Cicci och ylar "Vi har kört vilse i Skärhamn, var fan ligger Saga?" Och det visar sig att de står bredvid Saga och ringer Cicci. Sara parkerar. Ozzy kliver ur bilen. Sara säger: "Men Ozzy, vad har du på armen?" Jag har ett GIGANTISKT rött klistermärke om att använda flytväst på armen. Där och då konstaterar Ozzy att hon råkat ut för ett tvättäkta pojkstreck. Eller så har hon en förföljare som förföljer henne och med jämna mellanrum kluttar fast klistermärken på henne. (Kanske min hemlige chef, eftersom han verkar veta hur stora klistermärkena är i verkligheten?) (1 dm i diameter.)

Dagens tredje issue:

Fick ett provex av den korrekta versionen av "Fula gubbar i word" i låddan igår. Den var ännu mer fel än den första versionen. Undrar hur vulkan.se lyckas med detta? Enligt han som verkar ha hand om mitt ärende nu så är det inte så lätt som att bara printa ut ett worddokument på tryckeriet. Så därför har de fått sätta om hela boken. Och därmed också flyttat runt illustrationer och texter hej vilt. Galet. Och jag undrar om de bara fyller mig med bullshitiga ursäkter eller om det faktiskt är jättesvårt att trycka en korrekt version av ett worddokument? Man kan ju börja undra med tanke på att detta vel hållt på sen september... Nån expert som vet typ brollan?


fredag, februari 06, 2009

Månde det vara ett pojkstreck?

Ozzy åker till skolan hämtar bok. Ozzy drar en repa på stan. Ozzy åker spårvagn. Ozzy handlar mat. Ozzy kommer hem. Ozzy äter mat. Ozzy tar ur scarfen ur håret.

Och hittar en GIGANTISK röd klisterlapp i håret där det står DEN SOM INTE ANVÄNDER FLYTVÄST MÅSTE VARA KORKAD undertecknat sjöfartsverket.

Hur gick det till? Och när gick det till? Hur länge har jag ovetandes proklamerat för flytväst?


torsdag, februari 05, 2009

Självgräveri

Fifan vad det är intressant med terapi!

Idag skulle vi prata om Ozzys låga självkänsla i vissa situationer. (Eller är det dåligt självförtroende i vissa situationer? Detta hafva vi icke ännu utrett.) MEN, hur som helst så gjorde vi en övning där Ozzy skulle "meditera" och tänka sig in i olika situationer. Sen fick hon rita känslorna.

Det visar sig att Ozzy med gott självförtroende inte har några armar. Skumt. Och när hon har lågt själförtroende (låg självkänsla?) har hon deg på händerna.

Spännande.


måndag, februari 02, 2009

Men... bajs!

Idag skulle jag åkt till London för första gången i mitt liv.

Skulle.


torsdag, januari 29, 2009

Jag sätter den ena foten... framför den andra...

Idag togs två stora steg i processen "extreme Ozzy makeover".

1) Hon påbörjade sin sjukgymnastiska träning medelst styrkelyft och liknande.

2) Hon träffade sin nya terapeut för en första konsultation. Eller ja, mer träffas för att kolla om det känns bra, berätta lite om dig själv Ozzy så jag får en koll på vem du är osv.

Sjukgymnastiken var fantastiskt intressant. Mojjäng nr 1: Vrida ryggen-apparaten. Ozzy hade... noll muskler! Eller kanske... en. Liten. 3x10 vrida vrida 10 kg. Överlag helt crappy muskler faktiskt, men hyfsat bra kondis. Fick fräsa på rätt bra för att bli varm i kroppen. Men musklerna... håhåjaja. Tills vi kom till typ rumpa-baksida lår. Ligga på rygg, lyfta bäckenet mot taket ni vet. "Ja, så håller du i tio sekunder ungefär, tre upprepningar." Ok. Ööö... Ska det vara jobbigt? Jag får nog hålla 20 sekunder. Ja då blev det lite jobbigt. Vila. Igen. 20 sek. Vila. Igen. Vila. Igen. "Jag gjorde 4x20 istället för det kändes ju inget." Ojdå! Jaha du Ozzy, du har ganska mycket snedfördelning av muskelstyrka kan vi ju konstatera. Slut för idag tack för idag inte för mycket idag för då kan du inte gå imorrn. Nä ok.

Terapeuten. Var också intressant. Hon var inte alls 14 år gammal och nervös och osäker som jag trodde. Ung. Men förtroendeingivande. Och behaglig. Och... bara gött. Och vad vi pratade om tänker jag inte fläka ut här, men en sak var ganska intressant. Jag kom på vad bloggen betydde. För vi pratade om att Ozzy gärna håller saker för sig själv när hon tycker något är jobbigt, framförallt om kompisar är jobbiga eller om hon själv mår dåligt (sa hon och skrev i tredje person). Jag kan nog upplevas ganska sluten ibland. MEN... kom vi fram till... I bloggen är jag ju inte det alls! Bloggen blir på nåt sätt mitt sätt att ösa ur mig allt det där som jag knäpper ihop och håller käft om i vardagslivet.

Fast allt kan jag ju inte ösa ur mig här heller. Halva min vänskapskrets kikar ju in här med jämna mellanrum.

Men ändå. Det var intressant att konstatera att bloggen faktiskt fyller ett terapeutiskt syfte.

Så ni som vill göra psykoanalys, vassegoa och gräv i Ozzys förflutna! Allt finns i arkivet.

Nu ska jag sova lite och ignorera skolan. Man blir trött av stora steg.


tisdag, januari 27, 2009

Svett för folk samman?

Att dansa lindy hop är ju så förbannat kul, som återkommande läsare av denna blogg nu känna till att Ozzy tycker. Dock finns det såklart fläckar på solen, och här kommer en liten fläck. Först måste jag dock bara poängtera att FY HELVETE VAD KUL DET VAR ATT DANSA IKVÄLL OCH JAG BLEV SÅ GLAAAD FÖR J'S KOMPLIMANG ATT JAG DANSAR BRA HURRA!

Dans är en fysisk ansträngning. Fysisk ansträngning = svett. Mycket dans = mycket svett. Själv löser jag detta genom att med täta mellanrum springa ut på muggen och dutta papper i fejset. Andra löser det genom att ha en handduk liggande och torka torka. Tredja löser det genom att ha tröjor i antisvettmaterial. Detta rekommenderas icke! Tröjan stöter bort svetten. Var tror du den hamnar? Utanpå tröjan! Vad finns utanpå tröjan? Din danspartner!

Ibland lägger man armen mot en svettavstötande tröja och vips är hela armen plaskvåt. Najsss....

Idag var jag dock med om ultimate svettutbyte. Fick en jäla rolig dans med en snubbe. Skitkul! Skuttar! Dippar! Dipparna innebär dock att Ozzy hamnar under danspartnern. Och plötsligt... plisk! Droppar det svett på hennes arm! Iiiiii men två takter senare är det bortglömt. Tills hon får dansa med M som lägger hennes hand på axeln så hon ska glida med handen nerför hans... plaskvåta... arm. Iiiii! Näven full av svett! Fast två takter senare är det bortglömt och avsmetat på M:s hand. Tills hon får dansa med kille med svettavstötande tröja. Plaskvåta armen. Men skit samma. Vi är kompisar, och kompisar kan man byta svett med utan probs. Tills... plisk... han droppar en liten droppe på Ozzys hand. Men det är också bortglömt två takter senare.

Fast sen går Ozzy och tvättar sig lite.

Men, kära förare, det är ok med lite svett. Ändå. Jag skvätter nog också ibland. Speciellt idag när jag dansade tills ansiktet antog en lila ton. Miss pruneface.


måndag, januari 26, 2009

Make me over

NÄÄÄÄÄÄÄJ nu var det alldeles för länge sen jag bloggade.

Hurra, vulkan.se har gett mig upprättelse och ger mig pengarna tillbaka för de feltryckta böckerna PLUS lika många nya korrekta GRATIS! Har redan fått pengarna, väntar på buckerna. Och väntar på svar huruvida ni som beställt via vulkan.se ska få nya versioner och hur. Men... det finns viss risk för att de har krupit in i kokongen igen. Har inte hört något på en vecka.

I övrigt så pysslar Ozzy just nu med extreme Ozzy make over. Denna make over består av fyra delar.

1) Akupunktur för att lindra tinnitus och migrän. (Ryggakupunktur är kört, läs förra inlägget om hur jag reagerar på det.)

2) Sjukgympa, börjar på tossda. Å plocka äpplennnn å plocka kulorrrr.

3) Viktminskning. Har tappat 7,5 (!) kilo sen i höstas. Hejja hejja. Hoppas lyckas hålla sockerråttan stången för resten av min liv nu och få ordning på skiten.

4) (Den kanske största revolutionen) Ozzy ska börja i terapiiiii (fiiint södermalms-iiii). Har länge varit jätteanti Ozzyterapi, mest för att jag har tyckt att jag kan sälv och att jag faktiskt mår ganska bra. Men nu mår jag så bra så jag tänkte att det är dags att börja rota i det inre så man mår lite dåligt igen. Skojabara! Jo, jag mår asbra. Men jag är koko också. Tänkte jobba bort det där kokkiga. Typ att jag håller käft och gömmer mig hemma när jag mår dåligt, typ att jag byter skepnad när jag närmar mig finkillar som jag vill ha, typ att jag ibland inte fattar nånting av livet. Ni vet vilsna kantarellen i lingonskogen som med jämna mellanrum nämnts här i bloggen. Den kantarellen ska nu växa upp och bli en... Karl Johansopp?

Fasen vad spännande det ska bli. Pratade med min kära kära vän Robert om detta idag. Han tror att det kommer handla jättemycket om min mamma. För det gör alltid terapi. Handlar om mamman. Jahaja. Hoppas inte jag blir arg på henne eller nåt, för det är jag inte. Snarare imponerad över att hon lyckats fostra två hyfsade barn (ett hyfsat hyfsat (jag) och ett jättehyfsat (brollan) ) trots att hennes stora kärlek i livet, vår pappa, dog när jag var spädgris. Men det är klart, jag har nog ärvt mycket "jag kan sälv" av henne. Och det där "jag kan sälvet" ställer ju till det med jämna mellanrum. Täta. Mellanrum.

Och nu måste kan sälv springa och möta hon snokaren som snokar här som hon ska få åka bil med till veckans höjdpunkt: MÅNDAGSDANS WEHUUUEEE


lördag, januari 17, 2009

Akupunkturen is in da haus

Ok. Nu blir det inte blood, men gore.

Var på akupunktur i torsdags. Alltså, jag tror inte det finns någon i hela världen som reagerar starkare på akupunktur än jag!

Varsågod och lägg dig här på britsen, ni vet såndär massagebänk med hål för ansiktet. Sjukgymnasten lägger lite papper över hålet och river upp en luftöppning. Varsågod och ligg. Japp. Hyfsat bekvämt. Så, nu ska vi sätta i nålarna. Nål 1, längst upp i nacken. Ajjeeeee men det går ok. Andra sidan. Nålar i axlarna. Aaajjjjjjjjjjjjjjjjjjjj. Nålar i tummarna. AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAHAHAHAHAHAAAAAAAAAAAAAAAAJJJJJJJJJJJJJJ!!!!!!!! Pust flås pust flås flämt näsan börjar rinna lite. Ja nu börjar du svettas också, säger sjukgymnasten och sätter en nål precis över där diskbråcket är.

Jag tror fan jag går av på mitten. AAAAAAAAAAAAAAAAHAHAHAHAHAHAAAAAAAAAAAAAAAAAAAHAHAaaaaaaaaaaajjjjjjjjjjjääää nu börjar jag gråta också säger jag, och tårarna börjar spruta. Inte av smärta, den kan jag väl hantera. Men av någon outgrundlig anledning. Var likadant förra gången. Grät som en gris hela tiden jag låg med nålar. Inte för att det gjorde ont. Jag bara... grät. Och det gör jag nu också. Nålar vid hälsenorna. Nu har jag liksom glömt allt vad realism heter, för det gör så jävla jävla ont. Så, nu är jag klar, ligg såhär nu i 30 min. Japp. Snor. Snörvlar. Snor. Snörvlar. Snor. Bom stopp, går inte att snörvla. Tårarna sprutar. Svetten sprutar. Snoret flödar. Plötsligt känner jag att det hänger en snordroppe på näsan. Nääjjjj... bara den inte trillar av så det blir en pöl på golvet! Försöker snörvla. Går inte. Ligger så en bra stund. Till slut lyckas jag kika genom skyddspappret

och ser

en lååååååååååång klar snortsträng. Ser dock inte slutet på den för pappret är ivägen. Oh nooooo... pinsamt! Tänk om det blir en hel sjö av snor på golvet! Och vad fan ska jag göra, jag kan inte röra mig för jag har kroppen full av nålar. Så jag ligger där och filosoferar över hur stor snorpöl jag egentligen ska lyckas skapa, när sjukgymnasten kommer in och frågar hur det går.

"De hr hnt n snor-olycka" lyckas mina av bänken sammanpressade läppar klämma fram. "Ojdå, du ska få papper här så du kan snyta dig." "Mn... nålrna?" "Det är inget farligt, det enda som händer är att du stimulerar nålarna när du rör dig." Får en stor tuss med papper och lyckas föra högerhanden till näsan. Oh my god. Hela näsan är överfull av snor och jag klämmer åt med handen. AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJ nålen nålen nålen å fy faaaaaan vad ont! Men jag måste snyta mig igen. Och igen. Nålen nålen byter hand, försöker snyta med vänster hand, aka sepehanden. Snor snor snor aaj ajjjj nålen där med å fy fan fy fan fy fan

Så där ligger jag i 20 minuter. Med jämna mellanrum inser jag att nu måste jag dutta pappret mot snoken för att undvika ny sträng. Duttar, and the pain is så extrem. Till slut kommer sjukgymnasten och drar ut nålarna, jag kan inte röra mig, men efter många om och men lyckas jag tippa mig upp, grabba en ny pappersladdning och snyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyter och snyyyyyyyyyyyyyyyyter och snyyyyyyyyyyyyyyter och på andra sidan skynket håller hon på att sätta nålar på en annan kvinna och de skrattar ihjäl sig åt mig. Och jag måste måste kissa, trots att jag kissat 30 min tidigare. Svajar som en svajmast, yr som fan, ut i korridoren och raglar bort till toaletten. Kissar, och lyckas på något sätt torka mig, trots att händerna värker nåt infernaliskt fortfarande efter nålarna. (Det gjorde de i ett dygn.) Stapplar tillbaka, ligger på värme i tjugo minuter och sen kissar jag en liter igen. Svajar därifrån och är helt golvad resten av dagen.

Förutom på natten. Då kan jag såklart inte sova en blund, klarvaken blandat med bi
sarra drömmar.

På fredagen sätter den fantastiske Bo Lohmander på Torggatans läkarmottagning en ny spruta i höften och det känns ingenting. Han är fanimig helare eller nåt den mannen. Helt otrolig. Stapplar till fiket där jag och Fia stämt fikaträff. Äter. Fikar. Pratar. Däckar. Så trött så jag knapp kan röra mig. Och ska på fest på kvällen. Går inte, jag orkar ju fan knappt röra mig.

Stapplar till vagnen, stapplar hem och däckar resten av natten.

Och idag är jag tokpigg.

Det är bisarrt med akupunktur.


måndag, januari 12, 2009

Lunch-tv

Och vid lunchtid slog jag på tv:n igen. Oprah igen. Pratar om bland annat en 21 kg stor tumör som man plockat ut ur en kvinna. Och visar bild på den.

Oprah lobbar för viktminskning?


Frukost-tv

Ja, jag har vänt på dygnet och inte vänt tillbaka. Men det måste man inte heller när man är singel och student. Fan va göööööööööött! Så frukostarna blir nuförtin nån gång mellan tio och halv ett. Idag: tio över elva. Hurra, frukost-tv!

Öööö... Just det, korkade tävlingsprogram på de flesta kanalerna. Utom... fyran som visar ett program om kvinnor som svettas extremt mycket. Eller... Oprah som pratar om sexuella övergrepp mot barn.

Smaklig måltid.

Uppdatering: Brollan löste problemet!



lördag, januari 10, 2009

Nä, skärp er nu och lev i nutiden fôlk!

Näää nu är det dags för lite politisk propaganda i bloggen.

Kan någon förklara för mig varför inte homosexuella får kalla sitt partnerskap för äktenskap? GP (som man ejenklien ska bojkotta) rapporterar om ett nytt förslag att ordet "äktenskap" ska bytas ut i vigselakten. Istället ska man säga "ni är nu äkta makar". Detta för att homosexuella ska kunna vigas i kyrkan.

MEN HALLÅÅÅ! VARFÖR FÅR INTE GAYFOLK INGÅ ÄKTENSKAP????? Jag förstår inte! Det måste ju finnas någon anledning? Eller varför är det sånt tjöt om detta?

Jag förstår verkligen verkligen verkligen verkligen verkligen inte varför inte homosexuella får ingå äktenskap. I kyrkan. Kom till mig alla alla alla sa Jesus och tog emot skökan. Som jag tänker handlar kristendomen om kärlek. Men ändå vill många kristna att folk som älskar ska förneka det. Jag förståååååår inteeeeeee.



onsdag, januari 07, 2009

Äntligen ledig!

Nu har jag lämnat in helvetesuppsatsen. Puh.

Ledig! Aningen skumt att bli ledig precis när julen är slut.

Tänkte fira ledigheten med att

tvätta all tvätt
städa bort resterna av nyårsfesten
baka några kakor
laga mat
diska
färga håret

på en och samma dag. Hej tidsoptimist.


lördag, januari 03, 2009

alla dessa beslut

Ska man göra sig fin och åka till ett ställe som man inte tycker så mycket om och träffa vänner som man tycker om och komma dit 1,5 timme efter de andra eller ska man stanna hemma och mögla?

För: Det kan bli skoj. Jag kommer inte sitta hemma och dö av tristess.

Mot: Jobbigt att göra sig i ordning, och när jag väl kommer dit är risken stor att jag bara känner mig tjock och gammal och därför inte har så skoj.

Och kontentan lär väl bli att jag fastnar i soffan för att jag inte ens orkar ta beslutet om jag ska åka dit eller inte.

Höjden av slapphet.


fredag, januari 02, 2009

Helt galet

Vid frukostbordet klämmer mamma ur sig

"uppe under golvet på vinden finns en massa gamla tidningar".

WHAT??!! Är det damtidningar? Vet inte, vi går upp och tittar. Tittar. Ja. Damtidningar. Gamla damtidningar är en av Ozzys faiblesser. I löööv it, och på loppisar är dessa tidningar rena rama guldgruvan. Men att hitta hemma... hjääälp! Men... hur ska vi komma åt dem? Vi ser dem genom den tunna springan i luckan upp till vinden.

Mamma provar med stekpincetten. Går inte.
Mamma bygger en petmoj medelst lång list och två spikar.

Det går! Hon rotar fram 17 stycken "Hela världen" från 1957 och Ozzy jublar. Jubel och fröjd! Och det bästa av allt... Det finns kanske... tvåhundra tidningar till som vi inte kommer åt. Hoppas det blir renoveringsdags snart. My god. Guldgruva! Och helt galet!

Medans jag sitter och bläddrar i tidningarna ringer M och berättar att hennes biologiska far nu sett bilder på henne, blivit stensäker på att hon är hans barn (det syns) och sagt att han vill ringa henne och förklara och prata. Hjääääääääääääälp! Helt galet.

Sen lagar vi helt galen mat. Struts och himmelsk sås på vispgrädde och likör och äter så vi sprängs. God sista fettodag, imorgon börjar det vanliga livet igen.


torsdag, januari 01, 2009

Och hur var nyår då?

Jotack, skogstokig. Jag har ont i skrattmusklerna.






onsdag, december 31, 2008

Det kokar över

Jag bloggar som bäst, och mest, när jag inte har tid alls. Som till exempel nu. Om 7,5 timme kommer lägenheten vara fylld av nyårsfirande vänner, och innan dess ska jag ha:

pimpat väggarna med diverse tavlor. Det går asdåligt eftersom jag inte har någon tittare här. Jag har hängt upp två. Det ser för jävligt ut. De ska längre isär och längre ner. Bajs.

pimpat väggarna med en styck stringhylla. Det går också asdåligt. Just nu har jag ett sjukt stort hål i väggen och ett lite mindre, och inget av dem passar skruvarna. Jävla väggar. Rasar sönder och är gjorda av fel material. Och jävla skruvar. Och jävla allt. Nu måste jag spackla om väggen och måla över. En annan dag. Idag blir det till att täcka över skiten med diverse vykort.

städat hela lägenheten. Suck.

fixat snittar. Det går fort.

fixat en outfit. Det går åt helvete.

Så jag bloggar istället. Om nyår man minns!

Jag minns en nyår jag firade inåt landet med raggare som skjöt raketer ut genom fönstret. Spännande. Jag minns en nyår när jag och tre polare spelade sällskapsspel för vi var stackars överblivna singlar. Det var fan astrevligt. Mycket trevligare än raggarfesten.

Äh fan. Det här går inte. Jag är så jääääääääävla arg på att det inte går att hänga tavlor utan någon som tittar på håll!!!! Fy faaaan vad det ser ut! Och jag vet inte var jag ska hänga nånting och jävla skit jag är skitaaaaaaaaaaaarg!

En av de stora nackdelarna med att vara singel. Man har ingen som hjälper en att hänga tavlor för kompisarna är sjuka eller upptagna. Och så blir man inte bjuden på nyårsfester. Lösningen? Ha en själv!

Måste städa nu. Så jävla tråkigt och oinspirerande när man är AAAAAAAAAARG!

gott jävla nytt fucking kuk-år

ps det går snart över och då vill jag kramas


Ni som inte hänger med barn,

fattar ni vad ni går miste om? Barn är nog det skojigaste som finns. Speciellt när man får dem i små lagom doser, för då är de bara snälla och goa och roliga mest hela tiden. Man slipper dutta dem på pannan när de vinterkräker, man slipper sitta på akuten i åtta timmar för att sy hack i pannan, man slipper höra 278 norgevitsar om dagen. Fast å andra sidan är det väl de dära sakerna man slipper som är charmen med att vara förälder. Man kommer så otroligt nära inpå sitt barn, närmare än någon annan människa kan jag tänka mig.

Igår var jag på bio med mina söööta söööta syskonbarn, i alla fall två tredjelar av dem. (Är man söt när man snart blir tonåring? Ja!) Tittar på Yes man och skrattar så jag gråter. Och vi pratar så munnarna smattrar när vi går till bussen och står och väntar på den. Djupa diskussioner om vilken spelkonsoll som är bäst, och varför jag inte har en, vilket är obegripligt för barnen. (Barnet och ungdomen?) och vad som var roligast i filmen. Själv tyckte jag Jim Carreys potentiella persiska fru tog priset. Tonåringen to be tyckte enligt andrahandskällan barnens mor som bloggar här att det bästa med filmen var att den gjordes för den var så rolig. Hurra!

Som sagt, det är så roligt med barn. Och roligt med familj. Jag har ju en trots allt, även om den är ganska liten. Men sen finns det ju helt bisarra familjer i min närhet, till exempel min vän som precis har hittat sin biologiska pappa och två halvsyskon... via facebook. Folkbokföringen, släng dig i väggen! Så nu har hon mailat med sin bror och pratat i telefon med sin syster och ska skicka ett brev till sin PAPPA (hjälp! mannen som bara varit ett mystiskt namn och några foton!) som gladeligen tar emot det och henne.

Det skulle kunna bli en film. Eller en reklamfilm för facebook.



tisdag, december 30, 2008

guten morgen

Hohooo idag händer det så mycket skoj! Klockan fyra ska jag rasta de två äldsta syskonbarnen medelst biobesök. Klockan sjuvv kommer Riiiiim och Jakopp hit, som jag inte har träffat på ungefär tyyysen år. Mest för att Rim bor överallt i världen utom här, och för att Jakopp också bor inte här. Vi är dessutom lite världssämst på att hitta på saker ihop, men hurraaa ikväll ska de få komma hit och hjälpa Ozzy hänga tavlor. Surprise, det visste de inte om!

Och nu började jag chatta om tapetsering med Emma och förlorade mig helt i hempimparvärlden. Dags att göra något vettigt. Till exempel flytta över tyyyysen gig musik från gammeldatorn till nydatorn så vi har nåt att lyssna på imorrn

FÖR DÅ BLIR DET FEEEEST HOS OZZYYYYY



torsdag, december 25, 2008

Den sunkige kocken

Syrrans granne matbloggar om hur man äter ost. Ejenklien. Här kommer lite andra tips om andra saker som med fördel kan förtäras på samma sätt som syrrans grannes ost.

Vetelängd. Helst till frukost. Enbart.
Chokladkaka. Såklart.
Mandelmassa.
Falukorv.

Denna lista följes av saker som med fördel kunna förtäras medelst sked.

Oboypulver.
Chokladsås. (Kan även injiceras rätt in i käften medelst kläm på tub.)
Strössel. (Om man mot förmodan har strössel hemma. Hur ofta har du strössel hemma Ozzy? Inte. Men mamma hade när Ozzy var liten spädOzzy. Krisgodis. Blockchoklad, och i värsta fall strössel.)
Tonfisk. (Fast när får man tok-craving på tonfisk? Fan vad sugen jag är! Fan, har vi ingen... tonfisk?)

Slutligen följa här några matlagningstips för den äkta slackerkocken.

Rosta fiskpinnarna i brödrosten. Micra vatten som du häller i en petflaska. Häll potatismospulver i petflaskan. Skaka. Cutta av överdelen av petflaskan och pluppa i fiskpinnarna. Voila!

Klassikern 1: Koka snabbmakaroner. Häll på ketchup.
Klassikern 2: Koka nudlar. Ät upp dem.

Den sunkige kocken efterlyser nu fler innovativa matförslag.

Och sist men inte minst

Koka kaffe
Vispa grädde
hot shot hot shot hot shot



onsdag, december 24, 2008

God slackerjul

Det här har jag gjort idag

ätit frukost
tittat tv
ätit lunch
tittat tv
pratat med Cicci
tittat tv
ätit ris a la malta
tittat tv

På många sätt en av de bästa jularna! Vi snackar slacking på hög nivå. Goda praliner, god mat och slacking. Den positiva inställningen till dagens sunkjulafton kan dock bero på eventuell feber och kopiösa mängder snor, vilka hade varit svåra att hantera vid stort firande.

Götta. Gonatt


gojul

Det är julafton och jag snorar sönder snoken. Sitter som en slak spätta och slackar i soffan.

Och det är... gött som fan! Inte att vara sjuk kanske, men slackandet. Hurra!


tisdag, december 23, 2008

Nästa öa

Nu govänner ska ni få vara med om en lifetime first i Ozzys liv!

Bussbloggning.

Jag åker buss. Hem till öa. Och bloggar. Och hyllar (för ovanlighetens skull) mobilt bredband! Just nu passerar vi Kungälv, orten där jag bodde mina första år i livet, och orten där far gick bort och är begraven. Solnedgången lyser röd på fästningen och frosten ligger vit på marken och brun lyser Ozzys gom av en rulle center som fick bli lunch idag och herrejävlar vilken fin solnedgång... helt klart och stilla vatten såg jag nu. Fiiiiint! Nästa Kungälv säger göbben som kör.

Håhåjaja. Ut till öa och isoleringen. Vilket å andra sidan brukar betyda goda studieresultat, vilket kan behövas nu. Har två stora uppsatser som ska in, den ena deadline 7 januari, och den andra också. Typ. Fast man får slöa lite om man vill.

Dagens höjdare: Fick eget säte på bussen, hurra! Just den bussen jag sitter på nu, som går ut till öa non stop utan extrasvängar brukar vara fylld till bredden på lilljulafton, speciellt vid den här tiden. Folk står upp i gångarna. Så idag var jag ute i god tid, vid hållplatsen 20 min före bussen skulle gå. Lång kö! Krejsi! Ozzy tränger sig smidigt på sidan och... får eget säte för bussen blir inte full. Hurra! Och hurra att jag gick på centralens toa innan avfärd så jag insåg att jag behövde snorpapper, annars hade jag haft en pöl snor i knät nu.

Närta Kode


Tacka vettja logdans

Jag var ju hostig ju. Skulle ju inte dansa ikväll ju. Men så såg jag på hemsidan att det inte fanns nån dj ikväll, så då kan man ju spela skivor då då. Och då kan man ju piffa till sig med en spexig glitterhatt och julgransfrisyr. Och när man är så spexig och spelar bra musik så blir man ju uppbjuden en massa.

ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅ VAD DET ÄR ROOOOOOOOOOOOLIGT ATT DANSAAAAAAAAAAAAAAAAAA LALALALALALALALLAALALALALALALALALALALALALALALALALALALALALLALALLLLLLLL

Så ikväll har jag

blivit fnissad åt av den bisarra lilla farbrorn som hänger på dansen och tycker Ozzy är jätteskojig, speciellt när hon spökar ut sig till exempelvis chokladask som hon var senaste dansfesten. Farbrorn förföljer Ozzy på två meters håll och fnissar.

Ellen fnissade också. Fast av naturliga skäl. Hon tycka Ozzy skojig prick. På ett normalt och sansat sätt. Hurra.

knäckt "dansa-med-mr-galning-men-rolig"-mödisen. Nej han tog inte min mödis. Men jag dansade med honom för första gången idag. Tror jag. Kanske har dansat nån enstaka innan. Men ändå. Han dansar tok. Mycket tokig dans. Men skoj.

dansat jätteroliga tokdanser med Marcus.

duttat underarmen mot Davids svettiga flint. Det var lite halvläbbigt. Och blött.

tjänat 300 spänn åt Ellen medelst skivförsäljning.

och lite annat som måste censureras på grund av min snokiga läsekrets som inte enbart består av Tove ;O)

Men fifan vad välbehövlig den här tokkvällen var. Nu kan jag åka och häcka på landet i en vecka och leva på detta. Haddiraj! Gojul imorrn hinner jag nog inte blogga. Kanske på kvällen. Då blir det rapport from da spökhaus igen.

G'natt


söndag, december 21, 2008

Dags för lite livsförändring igen

För varje sommar som går ute på öa blir jag memsammare och memsammare. Jag snackar alltså om mitt sommarresidens, aka mammas hus. Sen hon flyttade för ett antal år sedan har jag spenderat i princip hela somrarna där ute. Nära till havet, lugnt, gött, paradiset. Men jag har ju inte överdrivet många kompisar kvar där ute. Typ Cicci. Och typ Linda tre mil bort, som alltid har massor att stå i, och som när man har otur måste jobba lite i Sälen även under sommaren. Och när så mamsen träffade ny göbbe så har även umgänget med henne minskat med sisådär 90%. Kvar sitter Ozzy på en filt på ensamma stranden, paradiset på jorden, och med jämna mellanrum häng på stranden med Cicci. När vi är lediga samtidigt. Vilket vi oftast inte är. Men ändå. MEN... Nu hafver Cicci fått ynnesten att träffa sig en karl, och raskt som allting ska gå i min omgivning så flyttar hon till Tjörn efter några månaders förhållande. Asroligt! Hurra! Cicci är verkligen värd att träffa världens bästa!

Men kvar blir Ozzy på en filt på ensamma stranden.

Jag har inte jätteont av att vara ensam. Tycker till och med att det är ganska skönt för det mesta. Men... tre månader utan sällskap är... för jävla tråkigt. Faktiskt ohållbart. Och bästa jobbarkompisen på sommarjobbet är inte kvar nästa sommar. Nää. Det går inte. Jag kommer bli deprimerast.

Så nu återstår: 1) Bräcka nyheten för mor som älskar när Ozzy kommer hem (trots att vi inte umgås), och 2) hitta nytt jobb. I stan.

Hjälp. Hatar hitta nytt jobb. Speciellt när man har bestämda veckor man vill vara ledig. 1 vecka Herräng, 1 lång Old style weekend. MEN, tänk om det nya jobbet blir det roligaste i världshistorien! Det vore ju ball. Och sommar i stan betyder dans, dans och åter dans. Utomhus. Haddiraj!


torsdag, december 18, 2008

Ozzy fastnar i genusträsket

Julklapparna tog 45 minuter att köpa. Gött!!!! Hade gått ännu fortare om inte kortet visat sig vara tomt på pengar när jag kom till kassan på BR. När jag sedan kom tillbaka med cash gick kön genom hela affären, och Ozzy fick ångest. Men ack vilken snabb och rask personal de hava!

Mitt i julklappsfunderingarna drabbades jag av genusångest, eftersom minsta syskonbarnet, aka Lilla Larsson, hamnat i prinsessperioden. Vi äro många, både flickor och pojkar, som genomgått denna period. Men genusmedveten som jag är så vill jag ju inte bidra till att skapa "flickor måste vara söta"-tankar hos folk, och framförallt inte hos Lilla Larsson. Så... jag köper... vad då? Hon vill ju bara ha prinsessgrejor. Ok hon kanske vill ha fler saker, men inget som den frånvarande fastern känner till. Ringer Marina som får agera genuscoach för dagen. Hon hävdar att om man förbjuder prinsessperioden så kommer det rosa fluffet i barnet revoltera och bli etter värre. Japp! Det argumentet köper jag! Kanske mest för att jag inte är sugen på att ge barnet ett vapen, som verkar vara enda alternativet om man är en fattiglapp som jag.

Jag är förtappad och ett offer för min samtid. Något som inte minst visar sig i folks kommentarer om att jag "hittat min stil". Jag har de senaste åren nämligen mer och mer böjt mig för femininiteten, köpt skor med klack, lockar håret och går omkring i klänning. "Det är så sjukt fint när du har sådär röda läppar!" säger kompisarna, och grabbarna på Whitesnakekonserten blinkar och försöker snika åt sig kroppskontakt. Jag får helt klart mer positiv uppmärksamhet när jag bär håret långt, sminkar mig och klär mig som en 50-talspinuppa. And I like it. And I hate it. Jag skulle så mycket vilja få lika många positiva kommentarer när jag klipper mig kort och går omkring osminkad. Då är jag ju faktiskt mer jag. Det är sån jag är. Allt annat är yttre bländverk. Ja, det är snyggt, men hade inte 50-talet funnits hade jag inte klätt mig såhär.

Tänk vad en liten julklapp kan väcka för tankar.


onsdag, december 17, 2008

Whitesnake klapp klapp klapp

Jag är gammal

MEN DAVID COVERDALE ÄR ÄNNU GAMLARE, HAN ÄR GAMLAST! Och han kan inte sjunga de rena höga tonerna längre. Inte konstigt, han är ju ASGAMMAL. Och han flämtar och juckar med mickstativet och slickar sig på fingrarna och tar sig i skrevet och man bara iiiiäääääglääääblä sluta med såna hyss Mr Coverdale.

Fast det är ju jäkligt svårt att stå still när de kör Still of the night. Så Ozzy skuttar. Och Ozzy sjunger heeer aj gå ägän on maj åååån så hon är hes när hon kommer hem.

Fast hon kan inte låta bli att tänka på hur jävla jävla ont det gör. I ryggen. I höfterna. I nacken. Och vilken jäkla migrän hon kommer ha imorgon.

Som en gammal söndervärkt tant som försöker greppa ett sista strå av tonårstiden.

Råckenråll väser Ozzy. Sen tvättar hon bort de röda klimakteriekärringsläpparna och lägga sig på vetevärmaren. Saknas bara en Hemmets journal, blå blend och några katter.

ajjeeeeeeeeeeeee


tisdag, december 16, 2008

2008

Lena utvärderar året. Jag mä!

1. gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?
Åkte och tittade på Auschwitz-Birkenau.

2. höll du några av dina nyårslöften?
Nä.

3. dog någon som stod dig nära?
Nej, men tant D var på god väg.

4. vilka länder besökte du?
Polen.

5. är det något du saknar år 2008 som du vill ha år 2009?
Fast förhållande.

6. vilket datum från år 2008 kommer du alltid att minnas?
Dålig på datum, men resan till Auschwitz-Birkenau kommer jag inte att glömma.

7. vad var din största framgång 2008?
Att jag skrev klart min bok.

8. Största misstaget?
Att jag publicerade ovanstående bok på vulkan.se som är ett jävla bajsföretag.

9. har du varit sjuk eller skadat dig?
Nåt så jävulskt. Diskbråck, ambulans, sjukhus, knark, akupunktur...

10. bästa köpet?
Laptopen.

11. vad spenderade du mest pengar på?
Laptopen!

12. gjorde någonting dig riktigt glad?
Albaskruttan gör mig alltid glad! Och att jag fick vg på c-uppsatsen som jag skrev liggande med diskbråck fullknökad med morfin.

13. Vilka låtar kommer alltid påminna dig om 2008?
Sapphire med Nosey Joe and the poolkings.

14. Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Gladare och gladare för varje år som går. Lägger bajset bakom mig.

15. vad önskar du att du gjort mer?
Flörtat.

16. vad önskar du att du gjort mindre?
Klankat ner på mig själv.

17. hur tillbringar du julen?
Med mamma och hennes göbbe.

18. blev du kär i år?
Njae... Lite förälskad kanske men det har nog gått över nu. Bajskillar.

19. hur många one night stands?
Har slutat med sånt.

20. favoritprogram på TV?
Project runway!

21. hatar du någon nu som du inte hatade i början av året?
Jag hatar ingen. Möjligtvis George Bush, men honom är det ändå snart bye bye med.

22. största musikaliska upptäckten?
Sidney Bechet.

23. något du önskade dig och fick?
förstahandskontrakt!

24. något du önskade dig men inte fick?
Fast förhållande. Men jag borde nog sluta vara så fixerad vid det och acceptera mitt singelskap.

25. vad gjorde du på din födelsedag 2008?
Tror jag fyllde på en tisdag och repade.

26. finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?
Terapi, fler kompisar på öa och besvarad kärlek.

27. hur skulle du beskriva din stil år 2008?
Old style!

28. vad fick dig att må bra?
dans, smärtstillande och päls angels.

29. vem saknade du?
Pappa.

30. de bästa nya människorna du träffade?
Sofia!

31. betyg för 2008?
Låt oss säga att maxpoäng är 10, då får detta året en... hmm...6:a. Sommaren var sisådär, ryggen är bajs och singel är bajs. Annars är det fint!




måndag, december 15, 2008

Tag det rätta - tag Cloetta!

Jag valde historia och svenska som inriktning när jag sökte till lärarprogrammet. Jag är humanist ut i fingerspetsarna. Hurra tänker jag, och börjar skriva b-uppsats i historia.

Och tillbringar dagarna med att räkna. Och ju mer jag räknar, desto mer inser jag att jag måste räkna. Måste räkna ut procentandelar. Måste räkna ihop. Måste skriva in i tabeller.

Skriver om reklam i gamla Allers 1920-1955. Antal tandkrämsannonser i Allers nr 46 1946 äro x till antalet. Till skillnad från 1920 då de är obefintliga.

Och av detta kan vi lära oss att den svenska kvinnan à la 1920 var en smutsgris. Som köpte trolleriapparater? Och 1946 hade hon överdrivet mycket fritid (antal hobbyartiklar x st) och spenderade mycket tid i köket (antal husgeråd x st). Och köpte fortfarande trolleriapparater.

Chansen för vg på Ozzys uppsats är nu x (dvs 0) procent. Om man studerar helhetsbilden för Ozzys betyg i universtitetsvärlden skedde alltså något radikalt och omvälvande i december 2008.

Hon började bry sig mer om livet än om skolan.


Själv är bäste dräng!

Fick ett sms precis att min vän S förhållande tagit slut efter två veckors intensiv kärlek. Och andra vänners relationer strular och knakar.

Men hallå?! Finns det inte riktig kärlek i världen eller? Måste den alltid vara invecklad, konstig, obesvarad, för mycket kärlek, för lite kärlek, vad hände med lagom, vad hände med bra?

Själv är jag ett osäkert litet sajko, och drar till mig diton verkar det som. Så jag ger upp nu. Jag har det för jäkla bra själv. Det man saknar är ju närheten, och någon som kan hjälpa en ibland när man ska göra saker (typ flytta - hurra för snälla vänner!). Och att få ge kärlek. Men den kan jag ge till mina vänner, min familj och så vidare. Och till Albafiiiiiiiisgriiiiiis världens just nu sötaste barn. (Förutom the fantastic three - syskonbarnen. Ska försöka dumpa lite kärlek över dem under jullovet.)

Är människan (eller jag?) född att vara en egoistisk ensamvarg?


onsdag, december 10, 2008

Hej akupunktur

Ojjäääääääääää jag fick akupunktur. Och blev groggy som ett annat fyllo och raglade omkring på stan och upp till skolan som ett fyllo. Och nu har jag huvudvärk. Men nu vet jag hur det är att få akupunktur i alla fall. Jobbigast var att man inte kunde andas, för man fick ligga på en såndär massagebänk med fejset ner i ett hål som var för litet så ansiktet trycktes ihop och täppte igen alla eventuella luftöppningar som fanns. "Så, ligg nu där och slappna av i en halvtimme." Ok fröken, det ska jag. Fast räkna inte med att jag lever när du kommer tillbaka.

Ligga stilla. Blickstilla. (Blixtstilla?) Inte kunna andas. Inte våga röra på sig för man har kroppen full av nålar. Skumt.

"Sådärja, nu får du vända på dig så ska du få ligga på värme i 20 min."

Vända på sig. Is da paaaaaaiiiiiin ajje ajje ajje ajje och jag börjar grina och hon bakar in mig i en luftrörskvävande varm mojjäng. "Ligg så och slappna av i tjugo minuter."

Hur slappnar man av när man inte kan andas? Svar: Inte. Man ligger och spänner sig. Och börjar grina av outgrundlig anledning, vet inte om nålarna triggar igång nåt knas i kroppen eller nåt, men de bara sprutar. Till slut lugnar jag ner mig och börjar andas. Och sen...

blir jag så jäääääääääävla kissnödig! Men jag vågar inte röra på mig för jag ska ju ligga still! Och tanten äter lunch och kommer inte och kollar hur jag mår. Och jag kniper, kippar luft och slappnar inte av i en kvart. Och sen raglar jag omkring som ett fyllo på stan för jag är så yr så yr så yr.

Och sen köpte jag en alladinask som jag ska ha till min outfit på lördagens fest. Men den måste vara tom då.

Synd.

Knafs.


morgonblaj

Hoooo vad mycket kraft och energi det går åt just nu till att fokusera på att inte skicka en brevbomb, mjältbrand i brev eller något annat elakt till vulkan.se. Det börjar knapra sig kan man säga. Inte överdrivet, men jag hade behövt casha in lite av de 2500 kronorna jag ligger ute med. Buuuöööö.

Meeeeeeeeeen skit i dä, om tio år kommer dessa 2500 kronorna vara glömda och mina böcker uppbrända.

Idag är det dags för ett stort steg för Ozzy. Hon ska gå till sjukgymnasten. (Hon ska dessutom vara där om 1 timma och 25 minuter, vilket innebär att hon borde hoppa in i duschen istället för att sitta här och knattra.) Hohooo vad jag hoppas på underverk. Mest av allt hoppas jag på axelmassage, för det är axlar av plåt in extreme nu. Vaknar med migrän nästan varenda dag.

Det var ett jävla gnäll Ozzy!

Hurra jag har städat!
Hurra jag har tappat 5 kg!
Hurra jag har ställt fram adventsljusstaken!
Hurra jag får sova hur länge jag vill nästan varenda dag!
Hurra idag får jag ha sköna klänningen på mig!

Und now, eine duschtrick.



tisdag, december 09, 2008

Ozzy - bankrutt lyriker

Ååååå jag blir så aaaaaaaaarg på vulkan.se! Nu har jag väntat i över en vecka på att få svar på mitt klagomål ang. alla fel i böckerna. Får panik! Kompisar har beställt och ska ge bort i julklapp, och här sitter jag med en hel låda med osäljbara böcker.

Största problemet är att illustrationerna hamnat på fel sida, och därför illustrerar fel text. Blir helt knas! Kan man sälja dem billigare och kommentera att det är tryckfel tro? Jag förlorar ju ändå en massa pengar...

Och återigen... Publicera INTE hos vulkan.se! Skitföretag!



söndag, december 07, 2008

Rapport - Ozzys liv v. öö vilken vecka är det?

Under hösten har mina obotliga singelvänner Sofia 1, Sofia 2 och Celusia lyckats få sitt på det torra. Nu har jag inga obotliga singelvänner kvar. Återstår den obotliga singeln Ozzy som ständligen kämpar mot sin sjukliga killblyghet.

-------------

Det är lite skumt det där, när obotliga singelvänner äntligen träffar någon. Jag är så tokglad för deras skull! Samtidigt som det är skitskumt när Celusia inte kan komma på nyårsfest "för vi har barnen då". Hihihi. Märkligt. Ovant. Och lovely.

Men någonstans där i hörnet lurar neggo-Ozzy, som när som helst vill hoppa fram och knö henne full med dåliga tankar. Att de träffar någon men inte jag. Posso-Ozzy är dock väldigt duktig och tänker "att de har träffat the man visar ju bara på att jag också kan det". Just nu leder Posso fett, men Neggo var framme och visade sitt fula tryne för några dagar sedan. Och fan vad arg jag blev. Löjl-Neggo. Och så kickade jag Löjl-Neggots butt.

Och gick ut och söp. Det var inte igår. Och fy fan vad rooooligt det var! En helkväll med gött flow, roliga kompisar och återhämta all förlorad Tant Johanna-tid. Hurra för Tant Johanna! Efter många många timmar på after work raglade vi iväg till karaoken där jag inte varit sen finska vinterkriget.

Ja... det är ju alltid trevlig med bekräftelse. Även om den kommer från Mr Guldfisk, aka Strulputten (herregud vad inlägg jag skrivit om honom inser jag just) som såklart var där eftersom han numera jobbar där. Det var ändå skönt att se honom och inse att jag inte har några känslor kvar alls, mer än ömkan. En ömkan som släppt sitt "jag måste ta hand om"-grepp.

(Oj... Nu kollade jag i gamla inlägg för att kunna länka till gamla inlägg om Mr Guldfisk aka Finnpajsaren aka Strulputten, och hittade en tragisk önskelista och inser att flera av önskningarna slagit in, och andra är på väg att besannas. Fan vad najs! Kanske dags att skriva en ny?)

Japp. Här kommer önskelistan för i år.

1) Samma som förra året. Fast nu har jag lite bättre utgångsläge än för ett år sedan tror jag.
2) Kunna försörja mig på att undervisa i impro och teater.

öööööö

Jag kommer inte på nåt mer. Jag är nog rätt nöjd med livet verkar det som. Jo,

3) Tappa så många kilo jag planerat och lyckas hålla den vikten. (Ser hoppfullt ut!)
4) Att diskbråcket läker vilket torde leda till att tinnitusen och den dagliga migränen försvinner. Oj. Det önskar jag mig galet mycket märkte jag. Kom liten minimal tår i ögonvrån. Men när man har ont jämt överallt så tänker man inte på att man har det på nåt sätt.

Men life is sweet. Ändå. Yehaa.



måndag, december 01, 2008

Köp inte min bok

för den är feltryckt som fan trots att det stämmer när jag förhandsgranskar. Om du dessutom är en opublicerad författare som ämnar publicera via vulkan.se vill jag hindra dig. Det är ett för jävla undermåligt företag. Långsam support, krånglig och trasslig sajt som nollställer allt du lagt in om du ändrar något, det går inte att ladda upp saker i färg och det tar MINST en vecka att få svar på frågor från kundtjänst.

Bland annat.

Ja Sigge, jag taggar dig, för det är du som startat det här företaget. En god idé som tyvärr är kasst genomförd. Skaffa dig en bra it-tekniker.


måndag, november 24, 2008

Jag- en knarkare

Jag har länge misstänkt att jag har en missbrukargen av något slag i mig. Och nu har jag fått det bekräftat.

Jag är en junkie.

Jag har fastnat i ett mycket svårt missbruk.

Lindy hop.

1,5 timma i torsdags.
2 timmar i fredags.
4 timmar i lördags.
4 timmar igår.
Och idag tänkte jag knö in ett par-tre timmar.
Efter det blir det dansuppehåll i EN HEL VECKA! Hur ska jag klara detta? Knarkare, alkisar och andra junkies kan ju hitta sitt tjack även i andra länder, men hur ska jag få mig en fix? Det känns ju inte helt pk att ställa sig och dra några swingsteg i Auschwitz. Nån som vet om det finns en lindy hop-klubb i Krakow? Måste googla pronto.

Igår dansade jag alltså fyra timmar trots att jag blev spyfärdig av allt snurrande. Då är man väl junkie om nåt?


tisdag, november 18, 2008

Jag ä ju en sån känslomänscha så det är tok!

Herreguuu vad jag känner hela tiden! Jag känner med, jag känner att...

Jag känner att JUST NU SKULLE JAG BEHÖVA STÄLLA MIG OCH VRÅLA LITEGRANNAAAA

för hela jag är alldeles knökfull av känslor, och det liksom bara väller över på nåt sätt.

Hela jag kan vara knökfull av gråt, så jag bara woopsi trillar ihop i en skrutt och bölar som ett barn. Hela jag kan vara (och är) knökfull av kärlek och tjoahadelittanlej så hela jag bara blir alldeles spuck och inte vet vart jag ska ta vägen! Hela jag har i och för sig lärt mig hantera min ilska så jag inte exploderar av den utan istället lugnt och sansat kan säga dumma dig. Fast ofta börjar jag iofs gråta när jag pratar lugnt och sansat, för jag är så arg.

Men det här med att vara känslomänscha alltså. Jag suger åt mig hur andra mår, hur andra känner, jag uttrycker mina egna känslor ibland alldeles för öppet, fast ibland får det motsatt effekt så jag visar tvärtemot vad jag känner för att jag är rädd för att explodera i känslor tror jag.

Ja e bäng. Å ja känner. Bara så ni vet. Och idag vill jag hångla upp ungefär 20 pers. Fast en eller tre lite extra mycket.

Och slutligen skulle jag vilja slänga iväg två bonushånglingar till de två personer som köpt min bok via vulkan.se! Nu har jag sålt 31 ex! Varav 29 till mig själv. Oekonomiskt. Jag är nästan pank. Haddiraj. Fast jag har en beställning på en bok också. Hejja Betty som vill köpa bok. En sak är intressant. Genom att sälja 31 böcker sen i torsdags har jag hamnat på plats sju på mest sålda just nu på vulkan! Wohoo! Det var inte så svårt att hamna där. Om man har fett med cash.

Ä fan, nu har jag drabbats av orddiarré. Nu ska jag hölla käft.



måndag, november 17, 2008

Oh my god livet livet

När jag för ett tag sedan skulle googla efter en tandläkare vid Munkebäckstorget var min översta träff att en tandläkare hjälpt till vid något rån vid Munkebäckstorget. Åhå tänka den unga Ozzy då, vilken trevlig omgivning hon bosatt sig i.

Tänker inte mer på det. Fram tills igår eftermiddag, då Ozzy begiva sig till Konsum för att införskaffa diverse förfriskningar till det ståndande årsmötet av gbgimpro.se. Väl inne i butiken strosa Ozzy fram och tillbaka, sökande efter diverse läckerheter att förpläga sina kära föreningskollegor med. Döm om hennes förvåning, då hon vid kassan märka att kön, som alltid brukar vara mycket lång, är längre än vanligt. Den äro sjukt lång. Och vims vims springer en kassörska hit och dit, och plötsligen äntra två securitasvakter butiken. Därefter låsa kassörskan ytterdörrarna, och vi som står i den evinnerligt långa kön uppmanas taga den lilla sidodörren ut från butiken då vi betalt våra varor. Ozzy står i kö länge och väl, och märker så småningom att farbror polisen dyker upp.

Summa summarum: hade Ozzy varit lite mer effektiv i sina söndagsrutiner, hade hon hamnat mitt uppe i ett rån av ovan nämnda facilitet.

Tack gode Gud att jag fastnade med marknadsföringen av Fula gubbar i word vilket försenade min söndag.

----------

Vad gäller Fula gubbar i word så haver jag nu sålt 30 ex. Ett till Lena och 29 till mig själv. Oh, the irony.

----------

Inatt kunde jag inte sova pga diverse stök och brök i hjärnan. Vi talar om den stereotypt Ozzyiga företeelsen "oroa sig i förskott över saker som man inte skola bry sin hjärna med". Vakna nätter generera ofta geniala skrivtankar. Så mitt i natten satte jag mig upp i guldhörnet och skrev. Skit. Nu när man läser det i efterhand.

Fan jag måste säga att jag har svårt att se mig själv som "poet". Så jäla pretto. Inte alls Ozzy.

---------

Idag är dagen då jag ska ta tag i mitt liv. Ta tag i studierna. Fixa sånt där som hängt över mig länge. Och vad händer? Jag minns inte vad det är jag ska göra. Typ... betala räkningar? Beställa tid hos sjukgymnasten vet jag. Skriva praktikrapport. Och... öhhh... uppenbarligen göra roliga saker som att blogga och prata skit på gbgimpros intranät. Åååååhhh vad jag förtränger det viktiga, byråkratiska och ordentliga livet just nu! Fast... det kanske man måste när det händer så mycket spännande saker i det riktiga livet, det obyråkratiska, personliga livet.

Och återigen så tänker jag inte säga mer om det. Just nu i alla fall.

Bara att ni är så fina, alla människor, och jag älskar er.

---------

Och att ikväll kl 22.00 kan ni höra mig i improradioteatern!



söndag, november 16, 2008

Böckerådans

Idag tog jag mig själv i kragen och började marknadsföra Fula gubbar i word ordengklitt. Jag skapade en intressegrupp på fejjan, åff kårs! Och jag beställde hem 29 ex av den som jag ska kränga själv. Yeehaa.

Men... hur fasen marknadsför man en diktbok? Det låter ju så jäla blajjigt med "lyrik". Det säger ejenklien ingenting om vad jag skriver. Jag är inte Bob Hansson. Jag är inte BrunoK. Jag är inte han Bajaciougliou eller vad han heter. Jag är Ozzy, och jag skriver skojigt dravel i kortform. Och det finns ingen annan definition än lyrik.

En mycket trevlig och snygg kille tipsade mig häromdagen om att fixa så att alla mina polare (just idag har jag 250 stycken enligt facebook) kommer och ställer sig i kö till en fejkad boksignering i Nordstan. Då kommer jag bli känd poet på nolltajm. Spexig idé. Frågan är bara om jag orkar trycka upp en backdrop som fejkar att jag är värsta kända författaren, fixa bord, fixa kö osv... Å andra sidan... hmmm... så är jag ju med i facebookgruppen "Flash mob Gbg" där man genomför bisarra aktioner av typen "fyrahundra personer hejjar på ett slumpvist utvalt knattelag i fotboll". De kanske skulle vilja delta i flash mobben "Fyrahundra personer fejkar boksignering av totalt okänd författare i Nordstan". De kan ju ta med sig vilken jäkla bok som helst, låtsas att jag skrivit den, och stå i kö för att få den signerad av mig. Frågan är om jag skulle lyckas hålla mig för skratt.

Marknadsföringstips - hur crazy de än må vara - mottages tacksamt!

------------------

I övrigt i mitt liv så håller jag just nu på att oroa mig för ett framtida val som jag inte ens vet om jag behöver ta. Jag haver verkligen inte lärt mig läxan om att inte ha ångest i förskott över eventuella val. Fan vad det är svårt att bara leva i nuet och suga åt sig av det götta! För det är mycket götta i Ozzyvärlden just nu, I tell ya. Och återigen så tänker jag inte säga mer om det.

------------------

Igår var det fet danskväll och jag fick tyyysen asroliga danser med fantastiska danspartners. Och... jag knäckte ännu en ångestbarriär; jag dansade i jamringen! Jamring = alla står i en ring och hejjar, och in skuttar den/de som vill showa off lite. Och jag blev inhystad tillsammans med min fantastiske vän Marcus. Oh my god, har jag gjort något mer nervöst på länge ellerrrrrr? Ja, det skulle möjligen vara kommenteringen av gårdagens "mannekänguppvisning" av kläder från Retro Deluxe. Vi plockade lines från gamla sf-journalen och modevisningar från 30-talet. "Här ser vi en rosa aftontoalett av yppersta kvalitet som väcka eldslustar hos karlarna", sjukt kul men nervöst nåt så vansinnigt. Fast jamringen var nog fan mer nervöst. Men nu har jag knäckt jamring-mödisen så nu känns det fina fizken.

------------------

Äh fan nu blev jag helt speedad. Pöss å kram på er. Och köp en bok.



fredag, november 14, 2008

Man skola icke...

Idag haver jag lärt mig följande: Man skola icke hava ångest i förskott! Ack, jag haver tidigare lärt mig denna läxa, men tydligen då enbart ytinlärning. Men nu vet jag ända in i själen. Jag skola aldrig mer hava ångest över ett beslut och tänka hundraförtio steg i förväg

eftersom JAG INTE ENS FICK KOMMA PÅ AUDITION till Stockholms impro, jobbet jag trodde jag var självklar för. INTE ENS AUDITION!

Oh, the irony. Jag fnissar ihjäl mig åt mig själv och min idioti och haver absolut noll ångest och känner absolut noll depp över att jag inte behöver flytta till Stockholm.

För det händer ju så jävla mycket spännande här just nu! Och nu tänker jag inte säga mer om det. hehehehehehehehehheheheheheh

Hurra jag får stanna i mitt pimpade hem!

Dagens fråga lyder: skola jag beställa hem 10 eller 25 ex av Fula gubbar i word. Ju fler desto billigare per ex, och då kan jag sälja dem mycket billigare än vad de blir om man köper en och en på nätet. Kommer jag lyckas kränga 25 bucker? Och kommer jag kunna ligga ute med 2500 spänn?

Eller vänta nu... har jag ångest i förväg nu? Fan, jag haver fortfarande icke lärt mig min läxa!

Får gå och plugga lite på den.



torsdag, november 13, 2008

I go public

Jaha. Nu är det kört.

För nu finns min kommersiellt litterära debut till försäljning på vulkan.se! Wohooo! Fula gubbar i word, årets julklapp!

Jag har redan sålt en hel bok. Tack Lena, min första kund! Tur att man har fans som stöttar en.

Här får du en direktlänk till min bok! Kommer även ha försäljning irl (som blir lite billigare) så småningom, men först måste jag få svar från vulkans kundtjänst. Som inte är kända för sin snabbhet.



måndag, november 10, 2008

Hej jag heter Ozzy och nu tänker jag kasta sten i glashus samt skita i det blå skåpet

Ååååååhhh jag blir så jääääääääävla irriteeeeraaaaaaad!

Vulkan.se har EN fördel. Man kan publicera sin bok där. Allt annat är fan nackdelar. För FY FAAAAAN vad den sajten strular! Saker man sparat försvinner, till exempel klockrena beskrivningar som man inte kan lyckas omformulera, det går inte att ändra layouter efter att man har sparat den trots att det står att man ska kunna spara och

GHAAAAAAAAAAAAAAAAAHHHH JAG VILL SLÅ SÖÖÖÖÖNDER NÅGOOOOOOOOOT!!!!!

Igår kväll satt jag från kl tio till halv ett på natten och försökte få ordning på skiten. Idag har jag suttit i tre till. Och det funkar fortfarande inte. För att sajten strular.

Jävla kuksajt.

Vilken tur att jag är skitarg nu, när jag ska börja tapetsera om hela skiten jag tapetserade i torsdags för att tapeterna diffar på en cm i mönsterpassningen.

JÄVLA FUCKING IRONISKT HURRA!

Fast snart så kanske vulkan.se skärper sig, och då finns den perfekta julklappen till salu, nämligen Ozzys författardebut, "Fula gubbar i word"!



söndag, november 09, 2008

Fars dag


Det är inte alla år jag kommer ihåg den, eller ens lägger märke till den. Vissa år tänker jag på den jättemycket, något år har jag till och med åkt till pappas grav den här dagen. Det senaste året har präglats enormt mycket av pappa, i och med farbror D's bortgång med efterföljande bouppteckning och diverse besök till hans fru, min farfars syster, lilla tant D i samhället som vi besökt med jämna mellanrum, besök som på senare år blivit pinsamt få. Ingen farmor att hälsa på, då blir det kanske så.

Varje gång vi åkt dit har jag tänkt på honom. Pappan som jag aldrig träffat. För så känns det. Jag var bara fyra månader när han dog, och jag har absolut noll minne av honom. I mina tankar är han en svartvit porträttbild, för det är så jag sett honom mest. Någon gång i min barndom drömde jag att pappa kom upp ur källaren och ville in i vårt hus, men jag och brollan stod fnissande på andra sidan dörren och höll emot. En samtidigt fnissig och skräckslagen dröm. Den drömmen följer mig. Inte för sitt konstiga innehåll, utan för att pappa var svartvit. Allt annat var i färg. Till det här inlägget scannade jag in en av porträttbilderna på pappa. Plötsligt finns han i min dator. Och jag kan dra upp bilden av honom till hundra gånger större bild, granska honom. En otroligt surrealistisk känsla.

Han påverkar mitt liv så otroligt mycket, trots att jag i princip aldrig träffat honom. I 36 år har jag med jämna mellanrum gråtit mig sönder och samman av längtan efter pappa. Fast jag gråter liksom inte efter honom som person, för det kan jag inte. Jag vet ju inte vem han var. Jag har bara fått berättat om honom. Han var jättelång (fick jag veta för något år sedan, i min bild i huvudet är han ca 1.70), duktig på att dansa och lurade i brollan att diskborstar var tandborstar för elefanter. Och det är väl det som gör ont. Att jag inte fick känna honom.

Jag minns första gången jag verkligen förstod och blev medveten om att mina kompisar faktiskt hade en mamma OCH en pappa. Inte bara en. Utan två. Och om de inte fick för mamma så kunde de fjäska med pappa. Att vara "pappas tös"? Ska pappa eller mamma köra till träningen? Allt det där är bara en gåta för mig. Hur funkar sånt?

Varje gång jag börjar gråta över pappa så tänker jag "nä fy fan, inte igen, jag orkar inte mer. Det borde ha varit färdiggråtet över detta nu, bearbetat". Men så är det tydligen inte. Istället vårdar jag ömt hans (skitsnygga) melodica från 60-talet och tänker att på det munstycket sitter - förutom mina och brollans tandavtryck - pappas avtryck. Han har lämnat ett fysiskt märke efter sig. Skumt. En människa har varit borta i 36 år, men hans märken finns kvar i världen. I mitt hem.

Och inne i mig. På något konstigt sätt. Trots att jag inte kände honom.

Det var synd att du blev tvungen att dö, pappa. Jag hade så gärna lärt känna dig.



lördag, november 08, 2008

Jag + stress = dålig kombo

Igår var en såndär dag när det nog egentligen inte spelar någon roll vad man gör. Det går åt helvete i alla fall.

Vaknar på morgonen och har ungefär hundra saker att göra under dagen, vilket resulterar i en stressad Ozzy. Som...

... river ner badrumshyllan. Och sätter upp den. Och river ner den igen. Och sätter upp den. Och gör om proceduren tre gånger till innan hon i vredesmod slänger skiten i badkaret.

... inser att hon måste sula om skorna som hon sulade om igår för hon fick fel sulor och tänkte inte på det.

... inser att hon måste tapetsera om en hel vägg för att tapeterna inte stämmer. Mönstret diffar så det finns ingen rulle som matchar den sist uppsatta våden. Grrrr. Här någonstans tänker Ozzy att hon ska hinna göra detta under dagen. Själv. Senare inser hon att det är bara att glömma.

... upptäcker att det kostar 280 spänn att sula om skorna. Tar dessutom en helt onödig sväng in till stan för att upptäcka att det kostar 370 spänn där. Vända och åka tillbaka till förste skomakaren igen.

... för att stressa ner tappar upp ett varmt bad. Förlåt, skållhett bad. Och skållar sig på badvattnet, och nästan inte kan dra ur ploppen för att fylla på kallvatten för vattnet är så hett.

... får migränkänningar pga stress.

... äter tre skedar wok till middag för att hon inte hinner äta mer.

... dansar sönder fötterna i sina nya, omsulade skor.

Den sista punkten var dock, om än fantastiskt plågsam, sjukt rolig. Och spännande. Och intressant. Och mer tänker jag inte säga om det pga snokiga läsare ;OP

Fast jag undrar hur fan jag ska kunna dansa med de här fötterna (och benhinnorna) nere i Malmö om några timmar.

Ajjeeeeeeeeeee

(Korrläser inlägget och blir stressad av det. Dags att göra naaaathing.)


onsdag, november 05, 2008

Jag bloggar för dåligt. I give you 4 blogginlägg in one

Hej jag heter Ozzy och jag och mina tre vänner behöver sovplats i Malmö natten mellan lördag och söndag!

--------------

Bah.

Idag har jag dåligt samvete för att jag inte åker hem och hjälper min kära mor passa mina kära brorsbarn. Jag KAN åka hem. Om jag stressar som fan. Men stress och Ozzy är ingen bra kombination, och jag har en känsla av att jag kommer sitta som på nålar tills jag sitter på bussen tillbaks till stan igen för att hinna packa och fixa håret innan färden mot Malmö (där vi inte har någonstans att sova) startar. Och då är man ingen bra barnpassarfaster. Och det vill man ju vara.

--------------

Idag är jag också sur för att jag läser historia och kastar bort mitt liv. På snart två veckor har jag läst *noll* sidor av kurslitteraturen. Det är så tråkigt det är så tråkigt jag försöker tycka att det är så roligt men det är så tråkigt.

Jag var på en liten lätt reunion med min handledare idag. Ååå aj lajk min handledare. Vi satt i bunkern och snackade lite skit och lite provrättning och sånt, och sen fick jag en kram när jag gick. Och han frågade "vad läser du nu då?" och jag svarade "historieteori och det är så sjukt tråkigt så jag nästan avlider" och då sa han "jasså?! det borde ju vara jätteroligt!" och då tänkte jag vad pysslar jag med. Eller är det bara så att man efter 3,5 års studier (med vg på 80% av alla kurser) blir skoltrött?

Men ejenklien vill jag bara skita i skolan och åka till bunkern och hänga med gubbarna. Eller vara hemma i mitt fantastiska nypimpade hem.

--------------

Idag har jag tre potentiella pojkvänner på pojkvänslistan. En sån måste man nämligen ha har min vän S (som behöver sovplats i Malmö på lördag!) sagt. Man kan inte gå omkring och tänka att man inte hittar någon att bli kär i. Man får se till att bli kär i. Så nu har jag tre små goa kills som jag går omkring och är lite småkär i. Det är trevligt. Hurra för småkär.

--------------

Idag har jag och Marina klafsat fast blommig tapet på en vägg ända tills vi upptäckte att rullarna var olika, vilket gjorde att trycket var mycket större på den ena rullen så jag måste åka tillbaka och få en ny rulle. Mycket bajsigt att inte bli klar. Idag heller. Meeeeeen jag fick pussa med världens just nu sötaste bäbis, Marinas och Goranes bäbis, som numera kan hångla tillbaka. Sen fick hon tuppjuck och misshandlade mitt fejs i tio minuter, och som den korkade vuxna man är så tycker man bara att det är charmigt att få stryk av en 7 (8?)- månaders bäbis. "Nämen, sätter du klorna i min näsborre och försöker fläka sönder den, hallegoooooooooo". Sen ser man sig i spegeln och ser Quasimodo och fnissar.

--------------

Och nu är klockan tio i tio och jag ska nog försöka teva mig trött. Man somnar ju av tv. Speciellt när man har ett guldhörn att sova i.


söndag, november 02, 2008

Jag är the klant of the day. And yesterday.

Skrev just ett jättelångt inlägg om fars dag.

Och sen insåg jag att det är om en vecka.

Man har inte så stor koll på sånt när man inte har någon. Far alltså.

Fast å andra sidan glömmer jag ju allt vad bemärkelsedagar heter oftast. Födelsedagar, mors dag, namnsdagar... julafton kommer jag ihåg.

Gårdagen tillbringades med att klafsa fast guldtapet på väggen.

Ungdomar, jag har ett tips. Tapetsera inte med guldtapet. Varenda ojämnhet i väggen syns eftersom den blänker, skarvarna syns SJUKT MYCKET, den tålde inte att borstas på, hela jag blev guldfärgig och den luktar kemikalier. Idag ska jag försöka justera de värsta skarvarna medelst skitliten pensel, pillakniv och tapetklister.

grrr.

Och huvudvärk. Igen. Så går det när man sörjer en hel vecka i förväg. På söndag utlovas dock en total gråtkaskad, så du som känner dig alldeles för munter, kika in om en vecka och läs världens sorgligaste inlägg.