Lyssna på min röst... du känner dig sömnig...

Det finns vakna och så finns det vakna.

Idag vaknade jag av att klockan ringde. Sen vaknade jag igen av att klockan ringde. Och igen. Och igen. Och igen. Och igen. Någon gång tvingade jag mig att öppna ena ögat och kika lite för att om möjligt vakna lite. Vakna på riktigt alltså. Ytterst plågsamt. Det är konstigt att det kan göra så ont utan att göra ont. För det gör verkligen ont ibland att öppna ögonen på morgonen. Fast inte i ögonen. Utan i kroppen. Själen. Sen vaknade jag igen. Tvingade mig att sätta mig upp. Om möjligt ännu mer plågsamt.

Jag var vaken. Men ändå inte vaken. Kroppen betedde sig som om den fortfarande sov. Djup regelbunden andhämtning. Ragla till toaletten.

Fick mess från tant Johanna som hade bajstråkigt på sitt bajsiga morgonjobb. Då gick kroppen in i vakenmode number two. Vaken. Gör saker utan att ragla. Andas normalt. Men ändå. Inte vaken. Inte pigg. Mest... sur.

Det krävs helt enkelt dusch, påklädning och fixning av looken för att vakna till ordentligt. Eller, i alla fall för att hamna i vakenmode number three. The mode that funkar hemma, när man slipper konversera och socialisera. Mode four infinner sig när man införskaffat kaffe, gått i någon trappa eller två och börjar konversera med den enda klasskamrat man känner. Lyssnar på intressant farbror som pratar om historia. Fast... efter ett tag hamnar kroppen någonstans i vakenmode two igen. Svårt att hålla huvudet uppe. Lutar det åt olika håll för att det inte ska kännas som cementskalle. Börjar klottra töntiga saker på papper, skriva fåniga kommentarer till klasskamraten.

Och just nu? Mode three and sinking.

---

Hej vad det går

Igår lärde syrrans granne mig hur man taggar. Trodde han.

Jag har fantamäj inte sovit nästan nånting inatt. Gjorde en god gärning (eller god och god, självklar eftersom det var en gärning till Marina, bästis sen 1984) igår kväll. Layoutade hennes cv och strukturerade upp det eftersom hon ska söka jobb på en ny långseriesatsning på svt och inte är så datavan. Ozzy fixar. Blev ganska fint faktiskt. Men jag blev helt uppstressad på köpet! Darn it! Hjärnan gick i spinn totalt och jag kom på att jag nog kommer dö snart om jag inte får in annonserna i gp innan premiären och att jag nog får smisk av magistern om jag inte läser allt jag ska ha läst tills imorrn, och jag kommer nog smälla av av överskottsenergi och hjärn-input under improkursen med Shawn Kinley i helgen och då kommer min hjärna koka över och hur säger man koka över på teckenspråk och hur fan ska jag få möblerna flyttade under flytten?

Sådär höll hjärnan på inatt. Ni ser ju. Pausdags.

---

Välkommen!

till den nya looken på ozzys blogg! Inpsirerad av Rimchan har jag nu piffat till den en aning. Svårt!

Och jag har absolut ingenting att skriva. Hjärnan är tom efter endast tre timmars sömn inatt. Hatar sömnlösa nätter. Och hatar dagen efter sömnlös natt. Man är som om man är extremt bakis.