I ena ringhörnan: bajs! I andra ringhörnan: jätteroliga saker!

Det finns två nackdelar med att hänga i C-parken som jag nu hängt i den senaste veckan.

a) det finns ingen toa särskilt nära.
b) för att få lov att ligga där måste jag opponera på en mycket usel uppsats. Inget opponerande - inget solande. Mutar mig själv med sol.

Nu kom jag på en nackdel till.

c) när man solar blir man kokt i huvet och korkad och fattar ännu mindre av vad den usle uppsatsförfattaren skrivit.

Det måste vara något slags förbannelse som vilar över mig. Jag får i princip alltid den sämsta uppsatsen i klassen att opponera på. Till exempel den pedagogiska uppsatsen som i princip enbart bestod av tabeller och där hela uppsatsen bara skrek "vi i uppsatsgruppen kan inte komma överens och bara bråkar hela tiden". Stackars dem. Den här gången är det c-uppsats i litteraturteori, och snubben som skrivit har en massa bra analys. Fast... han har analys överallt. Bara. Fast han kallar det för inledning, teori och diskussion. Han har dessutom trettio sidor teori. Fast det är inte teori, det är analys. Som ska utgå från ett begrepp av Bachtin. Fast det gör det bara ibland... Och 50% av uppsatsen är citat... Hjälp. Måste hitta nåt bra, måste hitta nåt bra... Synd när briljanta analyser drunknar i felaktig formalia, ofullständiga meningar och irrelevanta citat.

Tillbaks till solen. Just nu har jag tagit solpaus. Fick cykla hem för en liten kisspaus, och tänkte nu gå ut och lägga mig under valfritt studentområdesträd och läsa igenom (den sjukt långa och bajsiga) uppsatsen igen.

Fast just nu är jag alldeles för upptagen med att prata füsktüska med Ann på msn.

Dagens efterlysning: Någon som har följande skivor?

Alice Babs - Swingflickan
Swe-Danes - Scandinavian shuffle
Swing kids - soundtracket till filmen

Giv'em to me!

Nä nu måste jag gå ut och lägga mig igen. Och läsa den fantastiska uppsatsen... fast jag vill mycket hellre läsa "Att skriva" av Stephen King. Godammit vad han skriver bra den mannen! Ju längre jag kommit i min litteraturteoretiska utbildning, desto mer pretto har min litterära smak blivit. Men det finns fortfarande ingen som klår King. Att öppna en bok av honom är alltid som att kliva in i ett hem på något sätt. Man vaggas in i en trygg, rolig och spännande dåtid. Ok, allt är inte genomgåenden fantastiskt, men mycket. Och den här boken är en typ av självbiografi som handlar om hur han blev författare, varför, och hur han skriver. Typ. Och den är som en helt underbar skönlitterär upplevelse.

ÅÅååå..... jag vill MYCKET HELLRE LÄSA DEN NU! Vilket jag också gjort de senaste dagarna... vilket innebär att min opponering hittills är mycket usel. Bah. Varför kan man inte bara få göra de roliga sakerna i livet?

---

Jag vill vara kalif istället för kalifen!

Jag säger bara kurslitteratur på engelska.

Jag kräks.

BAH vad svårt det är. Ozzy läser i vanliga fall (skönlitteratur) ca 100 sidor i timman när det går fort. Nu läser hon... fem. FEM! Tilläggas bör kanske att sidorna är sjukt stora och har två spalter text, men ändå. FEM SIDOR PÅ EN TIMMA! Det är mer än tio minuter per sida! Och då är ändå många av sidorna till hälften täckta med bilder.

Just nu håller jag på med ett kapitel om islams historia. Låt mig exemplifiera:

"Damascus had served as the headquarters of Umayaas rule over the eastern Mediterranean countries, and the Hijaz, the region of Mecca and Medina in Arabia. Abu' al Abba's successor, al-Mansur (r.754-775), founded the city of Baghdad in 761 and made it his capital."

Ok. Ställena är jag med på. I alla fall hyfsat. Damascus, Mediterranean, Mecca, Medina, Arabia, Baghdad. Fem geografiska platser i två meningar. Måste ändå stanna upp vid varje plats och komma ihåg ungefär var det ligger. Men namn på snubbar, klaner, kalifer! Umayaas. Hijaz. Abu' al Abba's. al- Mansur...

HJÄÄÄLP! Jag känner verkligen att jag inte är född och uppvuxen i Arabia. Det snurrar runt helt galet i huvudet. Jag fattar... absolut noll faktiskt. Har mycket lättare att hålla ordning på Karl den Store och Pippin den lille än på Abu' al Abbas och al-Mansur. Trots att jag ganska nyligen (för ungefär två timmar sedan) läste om dem så har jag ingen aning om vilka de är.

Det är typ tjugo sidor kvar om Islam. Dvs fyra timmar. Fyra mycket plågsamma timmar. Hur ska jag kunna muta mig själv att plåga mig igenom dem?

---

Whomp - there it is!

62272 tecken senare sitter vi i ännu en ändlös msn-konferens och inser att...

vi är klara med buppsatsen

E och jag hittar gammalt vin i vrår som tappas upp i varsitt glas

sitter och tittar på dokumentet

kan inte stänga det

J gottar sig i förhandsgranskning

Jag räknar ord, om och om igen

Jag säger det varje gång, efter varje mastodontuppgift

Det är som att förlösa en bäbis

som att skita ut en melon

---

öldsfjafhapoo

Jaha

Nu är jag sjukt uppe i varv igen. Den maniska Ozzy is in da haus. Har precis intejuvvat min vän Robert och fått en massa aha-upplevelser, så huvudet är helt inkokt i smarta tankar som jag måste få ner

Med andra ord bloggen blir helt muppig idag. För hjärnan är inte i bloggen. Den är i b-uppsatsen.

Hann aldrig avsluta mitt bloggmaraton igår ju. Massa punkter kvar att ta upp.

Men BAH!

Det går inte!

Hjärnan befinner sig i kokt läge. Måste b-uppsatsa. Sorry. Kanske blir mer senare ikväll när jag fått bajsa ur mig alla kloka ord jag har i huvudet just nu.

ajö

---

Hämtänta ällär skriva skit?

Det finns ändå några fördelar med att få så många käftsmällar i livet som jag stundtals får.

1. Man får bra läkkött
2. Man får bra skrivflow

Det där med läkköttet har inte inträtt ännu. Men det kommer kanske. Men jag skriver som fasen. Eller ja... skriver allt som inte har med hemtenta att göra. Har minst femtusen tecken kvar att skriva på den. Och den ska vara inne imorrn senast 24.00. Hipp hurra.

Fan, kan inte låta bli att undra ändå om jag inte är en wining little bitch. Jag menar, hur hemskt har jag det egentligen? Man kan ju jämföra liksom... Här sitter jag ändå, i en lägenhet. Har mat. Har pengar så jag klarar mig. Har vänner. Har mamma och bror med familj. Inte krig. Inte svält. Inte naturkatastrof. Hur kan man då sitta och gnälla över att man blir trackad och dissad av snubbar? Är livet taskigt mot mig? Har jag rätt att gnälla?

Eller så kan man se det som att självplågeriet gått riktigt långt när man inte ens tillåter sig själv att deppa. Hej och hå, var det höga krav på mig själv jag hade, eller hur var det? Skulle vara perfekt på alla sätt? Till och med politiskt korrekt.

Blä. Ska gå och köpa mig en pojkhora nu och svina loss lite. Eller nåt annat icke pk.

Eller så skriver jag femtusen tecken om vetenskapligt förhållningssätt.

---

Läspaus

Jag och syrransgranne leker klubben för inbördes beundran verkar det som. Titta här till exempel. Och idag har han skrivit ett fantastiskt inlägg om sorgen över spilld mjölk. SG, I salute you.

Sen senaste inlägget har jag läst 1 sida i den trehundrasidiga doktorsavhandlingen. This looks bad.

---